God natt.

Cykligen gick bra idag.
Kändes bra, men gick långsamt. Men det är väl känslan man ska gå på?

Det började dock inte bra med ösregn innan avfärd.
Efter 45 sekunder började vattnet tränga igenom cykelbrallans bakre del.
Efter 90 sekunder började vattnet tränga igenom skoöverdraget och rinna ner i skon..
Vilken härlig dag det skulle bli.

Men efter att jag trampat i en kvart så var vägbanan plötsligt torr och regnet upphörde.
Bara några snabba regnstänk under resten av turen. Andra halvan av passet bestod faktiskt av sol. Och där satt jag med flossade cykelbrallor...

Jag tog mig faktiskt runt Runn, men långsamt som jag skrev. Vägarbetet längs Leksandsvägen var inte så skoj heller.

Mötte faktiskt ett par cyklister. Verkar som om dom inte förstått att man cyklar runt Runn i högervarv...

Det är skönt att slippa se ut som ett miffo bara för att man ska ha regnjacka på sig. Till denna säsong har nämligen Kalas börjat med regnjackor i egen (klubb)design.
Och ja, jag borde ha valt Small.

Ni vet vad som gäller, och alla andra som får se min rygg lär sig vad som gäller.













I år har jag hållt mig på hjulen när jag cyklat smalhjuling. Inte en enda vurpa, faktiskt.
Men så ville Samuel på Stevens låna hojen i helgen och han passade på att cykla lite.
Ja, och vurpa också givetvis.. Skrapat reglage och skrapad sadel, den var så gott som ny.
Typiskt sponsorer, bara förstör.
Men men, det är ju hans förlust. Bokstavligt talat.

Nu är det sovdags i Öijerska residenset.
På återhörande!