Har vaknat upp här hemma i Falun och känner mig trött idag, gjorde det förvisso igår också men så går det väl när man tränar mycket och sover lite. I natt har jag sovit mycket, idag ska jag vila så imorgon kanske jag är piggare igen.
Igår var vi uppe tidigt för att Linda skulle på ett viktigt uppdrag. Det viktiga uppdraget bestod i att åka Vasaåket90 mellan Sälen och Mora. Något som hon också gjorde på ett bra vis och slog sin förra tid med nästan två timmar. Nu är hon dock blåslagen och lite öm, men det går nog över om ett par dagar.
Då vi ändå var uppe tidigt så passade jag på att köra distans innan jobbet. Det blev en liten runda innan Le Peloton, sedan körde jag Le Peloton och till jobbet. Fick därmed ihop tre slitsamma timmars cykling innan jobb och en dryg timme också efter jobbet.
På väg till Le Peloton längs Faluns smalaste gata; Brunnsgränd.
Le Peloton på väg ut på andra fartsträckan.
Le Peloton-gänget strax efteråt. Aldrig någonsin har jag blivit så avhängd som jag blev igår. På första fartsträckan så blev jag avhängd direkt i första backen som kommer efter ett par tre hundra meter. På den andra fartsträckan så satt jag bara på hjul och klarade mig lite längre men försvann också där i första backen. Tyckte att jag hade maxat, maxpulsen landade på 159 (82% av max) så nog var det slitna ben allt. Vidare så fungerar inte min storklinga på min MTB speciellt bra i höga farter. Går det över 35 km/h så börjar det bli ansträngt i kadensen så när gubbarna håller 50+ så fick jag liksom pinna på för glatta livet.
Men men, det kommer fler torsdagar!
Efter Le Peloton (jag var så långt efter att dom hann starta tredje fartsträckan innan jag kom fram till samlingen...) så körde jag banvallen mot Borlänge i morgonsolen.
Liljesund är fina grejer. Där kommer vi passera på Le Peloton i sommar när smalhjulingarna är framme. Såg förvisso att min kusin plockat fram finracern igår så det kanske inte är långt borta, men jag tror nog att cykelbanorna måste bli av med stenkrossen innan vi åker där. Jag måste kanske också skaffa mig en ny cykel också...
Jag begick stigpremiär också, ingen längre vända (typ 500 meter) och stigen var väl sådär kul som stig egentligen men det var ändå en magisk känsla att vara tillbaka i skogen och cykla. Det är något speciellt med att få cykla stig för första gången efter en vinter, jag känner mig liksom som ett barn på julafton eller en ko på ett kosläpp. Eller ja, jag vet inte riktigt hur kor känner sig, men dom ser glada ut när dom får komma ut i hagen igen efter en lång vinter. Stigpremiär så tidigt som fjärde mars dessutom, vilket är sjukt tidigt för att vara i dessa trakter.
Långa skuggor i Kyna-trakten.
Stannade till på Café Backa som ligger precis bredvid mitt jobb och där Le Peloton Borlänge brukar stanna till. Behövde fylla på med lite energi under dagen kände jag...
Linda och jag kom hem ungefär samtidigt och vi belönade oss samt fyllde på med energi på samma gång med pizzor från Tondo Gourmet Pizza. Så det blev några kalorier in igår också, inte bara kalorier ut. Balansen är viktig!
Till aktivitetsmätartävlingen på jobbet har jag nu alltså skrapat ihop nästan 11½ timme på dom fyra första dagarna, det gäller att gå ut hårt och bevisa för alla på kontoret att man är knäpp...
Idag blir det som sagt vilodag, en dejt mot kvällen och sedan sova lite gott inför helgen. Då blir det cykling, Vasaloppet på TV och en hel del cykling på TV också. Blir la gött!
Ny dag, nya möjligheter och jag är uppe tidigt då Linda ska ut på viktigt uppdrag. Jag kommer att sticka ut på lite cykling strax och sedan köra Le Peloton och vidare till jobbet. Blir därmed rejält med träningstid idag. Startar också tämligen sliten i kroppen då det varit mycket och hård träning på sistone. Igår och i förrgår så blev det ju cykling till- och från jobbet plus Zwift-race så det tar ju. Faktum är också att jag har kört Zwift-race sex dagar i rad.
Så det blir intressant att se hur många sekunder jag hänger med på Le Peloton.
Strålande fint väder igår, frusna grusvägar på morgonen och solvärmda (annat ord för mjuka och geggiga) grusvägar på eftermiddagen.
Några bilder från igår. Sunny Soda i solskenet, dagens lunch och höjt VO2Max efter gårdagens race.
Gårdagens race var för övrigt Skandinaviska cupen och jag tyckte att det gick hyfsat. Bättre än SWE-Cup. Hade riktiga rövben inledningsvis men kom liksom in mer i racet ju längre det gick men den där sista lilla udden saknades när backarna skulle besegras.
Första rundan för 2021 utan dubbdäck igår, jösses så snabbt det gick. Kände mig plötsligt som en raket. Vilken grej! Vintern är inte riktigt över, men så länge det är såhär lite snö och is så är det bara att gasa på.
Vi har denna vecka börjat med en aktivitetstävling på jobbet. Det viktiga är ju att man deltar och så vidare... Känns som en tävling som kan passa mig och min avdelning ganska bra det där.
Kom hem och tävlade cykling på internet. Blev sent från jobbet så jag kom hem, kastade av mig vintercykelkläderna och riggade för race. Kom in i Zwift med 27 sekunder kvar till eventet skulle starta. Sedan startade vårt lagtempolag 7,5 minuter efter det. Men ändå, det var lite på håret. I stressen så missade jag att starta fläkten så jag märkte efter en liten stund att det blev varmt... Efter 18(?) av 31 kilometer så hoppade jag av cykeln i en kort nedförsbacke, startade fläkten och hoppade på igen. Då släppte boan från ena öglan så jag körde någon km med halvöppen sko innan jag i nästa utförsåkning kunde spänna skon igen och spurta ikapp gruppen.
Jobbigt var det, vi körde svinbra och blev tvåa vilket med god marginal räckte till totalseger i vår liga. Så nu går vi upp en division till nästa säsong om jag förstått det hela rätt. Jag snittade min FTP i 40 minuter så det blev ett bra pass.
Totalt nästan tre timmars cykeltid igår och det finns utrymme för förbättring i mina Zwift-race. Skönt det på sitt vis.
Nu är det dags att cykla till jobbet igen, vi hörs snart!
Fick lite "TV-tid" igår men det var med betoning på lite, för precis när Conny valde ut mig så gick Gardell, Lindqvist och Bodin till koordinerad attack. Jag var där men gick inte med då jag saknade det där lilla extra igår. Också. Kul ändå med ett försök och att jag fick vara med på ett hörn, det var dessutom jag som tyckte att grabbarna skulle attackera där (vi pratade med varandra under racet).
När sedan Michael Olsson, Matthias Wengelin och slutligen också Samuel Brännlund fyllde på så blev det ju ett riktigt rövargäng som var loss. Tyvärr inhämtade sedan men ett gott försök och det var väl ungefär den första riktiga utbrytningen på SWE-Cups åtta deltävlingar.
Se videon nedan, den startar precis innan attacken. Den gick hem i stugorna såg jag på sociala medier igår.
Själv gjorde jag en ganska blek insats även om det nog var bättre än senaste deltävlingen. Blev 60:e på Zwift efter att ha snittat 318 watt i 50 minuter. Men jag tror att mitt hårda distanspass kvällen innan bidrog till lite småsega ben.
Efter racet igår kväll så bytte jag till sommarsulor på min MTB också, måste nästan vara rekordtidig premiär för snabbdäcken. Kommer att rulla som en kung till jobbet alldeles strax. Ni får ha det så gott, så hörs vi snart igen.
Ikväll blir det sista deltävlingen i WTRL Zwift Racing League där vi leder och "bara" behöver bli nionde lag idag för att säkra segern i vår division 2 och ta oss upp i ettan. Heja oss!
Äntligen måndag och en ny vecka med SWE-Cup, Zwift Racing League och Skandinavisk cup. Det kommer att vara rätt slitna ben på mig idag gissar jag, så jag flyger väl av i vanlig ordning och spenderar sedan resten av kvällen med att vara gubbsur. Någon ska vara det också.
För alla som gillar kuperade banor kan jag tipsa om att det finns annat på Zwift också, igår körde jag tredje etappen på Haute Route Watopia 2021 och den banan var ett riktigt saftkalas:
Min ambition igår var ett distanspass med det racet som avslutning. Ville köra smart så att jag inte skulle gå helt sönder men det blev givetvis ganska hårt ändå om än något mer kontrollerat än galet. Snittade 262 watt på mina tre timmar som jag cyklade.
Genom att cykla tre timmar så fick jag ihop mina 2500 minuter som är mitt mål per månad för detta år, februari är ju tuffast i och med att det är färre dagar att få ihop träningen på. Men nu är det gjort!
Häromdagen så fick jag en fråga om min vinterträning, Zwift-tävlandet och formstatus. Får förvisso ofta frågor om liknande saker men ibland så fastnar en fråga lite mer än andra gånger.
Min vinterträning har dom senaste åren byggt på en uppbyggnad och stegvis ökning i träningsvolym från november till maj. Oktober brukar jag ta det lugnt, cykla vid intresse och bara hålla igång lite. Vinterträningen kan inledningsvis innehålla lite alternativ träning men från ungefär mars så blir det mer renodlad cykelträning. Den kanske viktigaste ingrediensen i min vinterträning som också i hög grad påverkar min utvecklingskurva är den mentala biten.
Min mentala periodisering en normal vinter:
Oktober: Ta det lugnt, cykla när jag känner för det. Fokus på återhämtning, titta inte på puls/watt osv.
November: Komma igång igen. Jag tränar men utan press och man får vara ganska dålig i november.
December: Hitta bra nivåer för min träning, hur hårt ska jag köra mina intervaller osv.
Januari: Nu är jag igång och har hittat en bra nivå, man kan säga att detta ska vara grundnivån i vinterträningen.
Februari: Dags att öka från den där januarinivån
Mars: Vår, säsongen närmar sig och nu behöver jag trycka till. Pressa mig mer, köra längre.
April: Dags att bli tävlings-redo, full gas.
Maj: Säsongen börjar!
Så jag har absolut mitt fokus på sommarsäsongen och att prestera bra under sommarmånaderna, hur det går under vintern är inte lika viktigt. Men självklart kul att vara stark ändå. Jämför jag mina prestationer på Zwift och i vinterträningen överlag så är jag något sämre denna vinter och det beror nog främst på två saker:
1. Jag använder min Wattbike som kraftkälla och inte mina Garmin-pedaler, pedalerna ger just nu 2-5% mer kraft.
2. Förra vintern hade jag ett stort mål redan i februari, vilket betydde att min mentala periodisering låg typ tre månader tidigare. Redan i december så gavs det gas med fullt mentalt fokus, vilket också gjorde mig bättre tidigare. Det stora målet i februari var Hero Dubai Hatta, en av tre deltävlingar i Hero World Series som vi hade blivit inbjudna till.
Det här gjorde att jag både var lätt och stark redan i februari förra året, därför var jag också något bättre då än vad jag är nu. Jag är dock helt övertygad om att den formen kommer att komma även i år, fast lite längre fram på året.
Här har ni min video från Hero Dubai Hatta 2020:
Så nu vet ni varför jag var lite bättre motsvarande period förra året jämfört med motsvarande period i år. Att pedalerna visar mer vet jag inte riktigt vad det beror på, en sak jag funderar på är att min Wattbike nu är tre år och aldrig har servats, det kanske finns någon förlust i drivlinan då eftersom den borde ha blivit något sliten med tanke på hur mycket jag tränar på den.
Frågor på det?
Igår körde jag en längre och lite hårdare tävling på Zwift. Nämligen Haute Route Watopia 2021 Stage 2. Typ 1300 höjdmeter på 54 kilometers cykling. Blev avhängd mot slutet av Epic KOM, fick vara mellan grupper ganska länge och blev sedan inhämtad av en andragrupp inför sista långa backen. Då hade jag gjort av med det mesta av min energi redan så klättringen blev tuff. Bra pass ändå med 90 minuter med mycket hårt.
Idag behöver jag få ihop 3 timmars cykling för att nå målet om 2500 minuter denna månad. Blir en svettig stund på Wattbiken i kväll för att lyckas. Sedan är det bara att ladda om för den vanliga ramsan med SWE-Cup, Zwift Racing League och Scandinavian Cup.
Utöver egen cykling så blev det Omloop Het Nieuwsblad och skid-VM på skärmar. Vi gjorde egna pizzor också. Sju stycken. Filip spelade hockeymatch (den sista på länge pga nya restriktioner från och med imorgon?) och Ebbah var iväg med en kompis till Ludvika.
Igår tillkännagav jag på Instagram att jag inte bara fyllde år utan också inledde ett samarbete med Skandinaviens första (och största) Drive Thru-restaurang med fokus på det asiatiska köket, nämligen ChopChop Sverige!
Närmsta ChopChop har jag ett par hundra meter från jobbet och det finns ju många restauranger runt om i landet. Jag brukar till exempel stanna till i Motala/Mjölby på väg till/från Skåne.
Det blev inget AW med SZ igår då vi fick lite trevligt besök här. Istället körde jag ett race senare på kvällen där jag lyckades komma först och fick ta emot segerkransen.
Sitter just nu och kollar på Tjejvasan, apropå segerkrans. Full gas där med och det var attack från start.
Hade en skojare med i mitt race som körde tempocykel och efter en stund la sig på 400 watt och höll exakt den watten hela vägen till målet.
