Åre Bike Park, Åreskutan x2 och Tännforsen

Hej och god morgon på dig!

Nu ska vi bege oss iväg för att cykla Jämtlandstriangeln, men innan ni får läsa om det så tänkte jag dela med mig lite av gårdagen. Då gjorde vi nämligen Åre. Först blev det några åk i deras bike park. Därefter lunch i stugan innan vi tog kabinbanan upp mot Åreskutans topp. Sista kilometern eller så var vandring men från toppen sedan så gick vi en vandringsled ner. Bra jobbigt det också att gå utför så länge. Vi var rätt matta när vi kom tillbaka och efter ett besök på Coop och glasbanken kunde vi äta en god middag i stugan. Maten hann inte riktigt smälta innan jag stack ut på ett träningspass. Denna gång så cyklade jag upp till kabinbanans topp. Det tog mig 45 minuter av ansträngning och det var rätt öde på berget denna gång, till skillnad mot tidigare på dagen då det var välbesökt. När jag kom tillbaka så hade Linda kommit på att vi skulle ta en kvällstur med bilen till Tännforsen, Sveriges största vattenfall. Så det blev en liten utflykt dit också.

Är det semester så är det. Men det är väl såhär vi gillar att spendera vår tid, genom att använda den.

Bike park på förmiddagen.

Dit upp skulle vi, och alla andra turister.

1420 meter över havet.

Sen skulle vi ner också. Hela vägen ner till Åre Strand.

Där sitter jag och latar mig.

Snö!

Vi tog led 215 från toppen. Vi pratade lite om det här med att cykla på leden. Jag har ju ett intresse av att cykla upp på toppar, men jag kunde väl erkänna att det inte var helt lätt att ta sig upp ens till fots till Åreskutans topp. Cykling kändes rätt tveksamt, minst sagt.

Så plötsligt dök dom upp, de cyklande ungdomarna! De hade alltså släpat upp sina downhillcyklar till toppen och var nu på väg utför. Vissa partier lite för svåra för att cykla, men dom cyklade nästan allt. Imponerande.

Fett coolt.

Några sprang ner också. Full fart.

Några bilder från kvällsturen upp på Åreskutan (till kabinbanans topp) och ner igen. Det tog mig trekvart upp!

Tännforsen var ett riktigt mäktigt vattenfall, trots den torra sommaren. Också här var det skönt att vara ute på en tid då turisterna inte var där.  Kul att kunna bocka av även denna sevärdhet!

Ja, det var en fantastisk och fullspäckad dag igår och idag ska vi ha ännu en härlig dag på fjället. Vi hörs lite senare idag eller imorgon! Hoppas att ni gillar att läsa om våra äventyr, skriv gärna en kommentar om ni gillar't eller ej!

Vlog från Finnmarksturen

Hej och god kväll från Åre!

Här har vi haft en fullsmetad dag, mer om det imorgon. För nu får ni kolla på en vlog från Finnmarksturen som jag la ut på YouTube sent igår kväll. Hoppas att ni gillar den, inledningen är ju grym i alla fall.

Pyramiderna och Blanktjärnsrundan

Hej och god morgon från Åre!

Igår så genomförde vi första cykeldagen här i Jämtland och vi körde igenom Pyramiderna-rundan och Blanktjärnsrundan. Bägge är välmarkerade från parkeringsplatserna i Vallbo respektive Vålådalen. Det finns också en led som knyter samman dessa platser om man vill köra allt i ett svep.

Det var riktigt härligt att cykla i fjällvärlden och vi fick också se en ren på fjället. Om jag ska välja en av rundorna att tipsa er om så ta den förbi Pyramiderna, det är fjällcykling och mer upplevelse än vad Blanktjärnsrundan är. Blanktjärnen är förvisso härlig med färgen på sitt vatten, men i övrigt så går rundan i fjällskog så det blir liksom inte samma upplevelse som ovan trädgränsen. Bägge rundorna innehåller svårigheter, men jag tyckte att det funkade ändå och det är ju kul med lite utmaningar.

Totalt fick vi ihop 4½ timmar rulltid och 6 timmar totalt, så det var ingen snabbcykling vi var ute på. Jag startade aldrig cykeldatorn för intensiteten var i princip aldrig så hög att det var att räkna som träning. Det handlade om trivselcykling. Men även trivsel i så många timmar blir ju lite jobbigt.

Det var några fler cyklister ute och cyklade dessa rundor samtidigt som oss, så man är inte längre ensam som cyklist på fjällen. Kul att se! På Vålådalens fjällstation satt en internationell stigbyggare och pratade med någon från Vålådalen, så det lär väl bli vidare satsning på cykel där.

Pyramid-rundan innehöll en bäckpassage av det lite svårare slaget. Linda tog av sig skorna och strumporna och traskade igenom. Jag försökte klara mig utan att ta av mig något vilket resulterade i en blöt högerfot. Tur ändå att vi haft en torr sommar, kan tänka mig att det kan vara betydligt mer vatten där. I Vålådalen där vi körde Blanktjärnsrundan så hade Länsstyrelsen byggt en linbana parallellt med den nya bron över Vålån. Den var ett försök och man ombads prova den och skicka in sina synpunkter. Alltså den var väl kanske inget för cyklister. Det fanns ett cykelfäste på den men det fanns liksom ingen möjlighet att ta sig runt korgen för att hänga upp cykeln. Man borde givetvis ha byggt en större platå så att man kunde hänga upp sin cykel själv. Nu fick jag hjälpa Linda och som ni kan se på nedersta bilden så var det väldigt högt upp till cykelfästet från marken. Nåväl, en detalj i sammanhanget.

Det var riktigt kul att cykla på fjället och idag ska vi nog upp en bit på Åreskutan för att cykla ner igen å så ska byn få sig ett besök. Något vi bör se här i centrala Åre?!

Bilder från cyklingen förbi Pyramiderna.

Bilder från Blanktjärnsrundan.

Bilder och resultat från Finnmarksturen

Hej och god morgon från Åre!

Ja, nu har vi vaknat upp här i Åre dit Linda och jag styrde bilen efter Finnmarksturen igår. Här är det ganska molnigt men inget regn och temperaturen ligger runt 10 grader. Friskt!

Foto: Cykelkanalen.se (massor av bilder på deras sida)

Foto: MTBfoto.se (massor av bilder finns på hemsidan)

Foto: Magnus Sjödin

Foto: Yvonne/The Summit MTB

Igår så blev jag 21:a, här hittar ni resultat från Finnmarksturen och här hittar ni resultat uppdelade per klass från Finnmarksturen. 20:e i elit alltså och 21:a totalt. Junioren Emil Lindgren sladdade in som 13:e. Ännu en Emil Lindgren med snabba ben på gång uppåt alltså!

Att bli 21:a var väl inget som jag drömt om kanske. I fjol var jag också 21:a men då hade jag punkterat och stått stilla i 2½ minut i början av loppet. Idag var jag bara jämnsnabb loppet igenom. På Engelbrektsturen i förra veckan så hade jag sprätt i benen och kände fart och vad jag har kapacitet till. Men det var ett av väldigt få tillfällen denna säsong jag känt det. Har haft en riktigt bra känsla vid ett par tre tillfällen sedan början på maj. Det är ju lite frustrerande att ha det såhär, men jag hoppas ju att det är övergående och nu mot slutet av säsongen så har jag ändå börjat känna lite ljusglimtar.
Ni vet när man startar en träning och känner att benen inte funkar, så har jag det alltså i princip varje dag. Ni som tränar en del vet väl också känslan efter att man stannat för en fika på en distansrunda? Så kallade kaffeben. Så är känslan. Kaffeben och mjölksyra. Tvingar jag bara runt benen så funkar det ju hyfsat, men det är inga diamantben, inget pangpang och långt ifrån komaform.

Tur då att det ändå är så kul att cykla! Det är också kul att tävla, även om inte farten är den jag önskar.  Jag gnuggar på.

Loppet igår då. Kände tidigt att benen inte var pangpang. Första backen gick bra, sedan i nästa backe så kände jag att det inte fanns där idag. Försökte minimera förlusterna på motionsspåren efter ungefär en mil och hamnade sedan i en grupp på 4-5 man. Vi blev inhämtade av en till grupp och var ett trevligt sällskap på cykelbanorna in mot Ludvika på placeringarna runt 25 någonstans. Jag sa åt Erik Åkesson att jag tänkte försöka höja farten i backen ut ur Ludvika på "andra loopen". Då skulle det bli både kuperat och stig så jag hoppades kunna få lite bättre fart och köra ifrån gruppen. Erik och jag körde på i backen och fick en lucka på övriga. Vi kom ifatt två cyklister men blev sedan inhämtade på väg utför igen. Erik fortsatte sedan köra i nästa backe och jag lyckades med nöd och näppe hänga med. I skogen sedan kunde jag inte följa med honom men gruppen splittrades i alla fall och jag fick dom piggaste ur gruppen med mig. Vi blev 4-5 man igen som snurrade på hela vägen in till Ludvika där vi spurtade in på ABB Arena. Jag lyckades ta spurten och blev därmed 21:a. Bra kämparinsats ändå!

Nu väntar några sköna dagar i Åre och sedan blir det att vässa armbågarna till Cykelvasan nästa helg!

På plats i Ludvika

Hej och god morgon från Ludvika!

Här har det precis börjat regna, men det slutade lika snabbt som det började. Vi är taggade och idag ska jag h så sjukt kul. Kameran sitter på styret och kanelbullen ligger i magen. Nu blir det åka av!

Väckningspass, ny bana på Zwift och ett besök på Lunån

Hej och god eftermiddag från Innsbruck!

Eller Lunån utanför Falun... Barnen leker och jag slänger ut ett snabbt inlägg i bloggen. Tidigare idag körde jag väckningspass och gjorde det på Zwift. Ny bana dagen till ära och jag invigde mina virtuella Wattbike-kläder. Zwift har lagt till årets VM-bana, så nu har jag provat den kuperade delen av varvet. En rejäl backe det där. Kommer troligtvis inte bli någon klungspurt i år...

Jag körde mitt standardväckningspass 3x10 minuter och det gick bra. I princip lika bra som inför Lidingöloppet som var mitt bästa väckningspass och en hel del bättre än inför Engelbrektsturen. Så det kändes bra.

Hemma är det annars full fart med packning. Efter Finnmarksturen så drar Linda och jag till Åre och sedan åker vi till Cykelvasan därifrån. Ge oss gärna era bästa Åre-tips! Har sett att Bigmollo har varit där nu, så att det går att dricka vin har jag förstått..

Frida, Ebbah och jag är på Lunån nu och kollar djur. Det finns lite att kika på..