Åre Bike Park, Åreskutan x2 och Tännforsen

Hej och god morgon på dig!

Nu ska vi bege oss iväg för att cykla Jämtlandstriangeln, men innan ni får läsa om det så tänkte jag dela med mig lite av gårdagen. Då gjorde vi nämligen Åre. Först blev det några åk i deras bike park. Därefter lunch i stugan innan vi tog kabinbanan upp mot Åreskutans topp. Sista kilometern eller så var vandring men från toppen sedan så gick vi en vandringsled ner. Bra jobbigt det också att gå utför så länge. Vi var rätt matta när vi kom tillbaka och efter ett besök på Coop och glasbanken kunde vi äta en god middag i stugan. Maten hann inte riktigt smälta innan jag stack ut på ett träningspass. Denna gång så cyklade jag upp till kabinbanans topp. Det tog mig 45 minuter av ansträngning och det var rätt öde på berget denna gång, till skillnad mot tidigare på dagen då det var välbesökt. När jag kom tillbaka så hade Linda kommit på att vi skulle ta en kvällstur med bilen till Tännforsen, Sveriges största vattenfall. Så det blev en liten utflykt dit också.

Är det semester så är det. Men det är väl såhär vi gillar att spendera vår tid, genom att använda den.

Bike park på förmiddagen.

Dit upp skulle vi, och alla andra turister.

1420 meter över havet.

Sen skulle vi ner också. Hela vägen ner till Åre Strand.

Där sitter jag och latar mig.

Snö!

Vi tog led 215 från toppen. Vi pratade lite om det här med att cykla på leden. Jag har ju ett intresse av att cykla upp på toppar, men jag kunde väl erkänna att det inte var helt lätt att ta sig upp ens till fots till Åreskutans topp. Cykling kändes rätt tveksamt, minst sagt.

Så plötsligt dök dom upp, de cyklande ungdomarna! De hade alltså släpat upp sina downhillcyklar till toppen och var nu på väg utför. Vissa partier lite för svåra för att cykla, men dom cyklade nästan allt. Imponerande.

Fett coolt.

Några sprang ner också. Full fart.

Några bilder från kvällsturen upp på Åreskutan (till kabinbanans topp) och ner igen. Det tog mig trekvart upp!

Tännforsen var ett riktigt mäktigt vattenfall, trots den torra sommaren. Också här var det skönt att vara ute på en tid då turisterna inte var där.  Kul att kunna bocka av även denna sevärdhet!

Ja, det var en fantastisk och fullspäckad dag igår och idag ska vi ha ännu en härlig dag på fjället. Vi hörs lite senare idag eller imorgon! Hoppas att ni gillar att läsa om våra äventyr, skriv gärna en kommentar om ni gillar't eller ej!

Njutfallet

Hej och god morgon!

Igår efter att jag kommit hem från jobbet så åkte Linda, hennes barn och jag till Njutfallet. Jag vet inte om det heter så egentligen, men det satt en skylt med den texten där så i brist på annat namn så kan vi kalla det så. Jag brukar säga att det är Faluns största vattenfall, men egentligen ligger det i Leksands kommun. Enligt kartorna så ligger Njutfallet ca: 775 meter från gränsen till Falu (och Borlänges) kommun.

Det är ju bra för barn att vara ute och röra på sig och ett barn har sällan tråkigt i skogen. Det går ju inte heller att som vuxen sitta på arslet hemma och säga åt barnen att gå ut, utan det gäller ju för oss vuxna att visa vägen ibland. Vandringen från bilen till fallet är ca: 800 meter och den går i vacker natur rakt norr om sjön Övre Valsan.

Njutfallet består egentligen av två intilliggande fall där det ena och första man ser är det lite mindre men bara några meter längre in i skogen så hittar man det större fallet. Kul att få visa upp vår vackra natur och alla hade trevligt.

När vi kommit hem och lagt alla barn så begav jag mig ner i källaren för ett annat njutfall. Körde nämligen 10x1 minut på testcykeln och var 7,34% svagare än rekordet. Det känns ju att det saknas lite pang i benen sedan sjukdomsuppehållet, men nu blir det ju å andra sidan kul att känna förbättringen en tid framöver. Redan efter tre intervaller var jag helt sopslut i kroppen så det var fint nog att bara släpa mig igenom passet.