Jenny Rissveds - bäst testvärde av alla svenskor

Jenny Rissveds och jag efter en omgång av Ingarvet GP.

Läste om detta med Jennys testvärde på DT.se i morse och då snackar vi inte bara alla svenska cyklister, utan samtliga damidrottare i Sverige. Enligt uppgift så ska Charlotte Kalla tidigare ha fått 74 i testvärde, men Jenny Rissveds har mätt upp 75 ml/kg/min. Jag bloggade faktiskt om när hon gjort det testet och det blogginlägget kan ni läsa här: http://oijer.blogspot.se/2015/02/hoghojdstraning-och-banrapport-infor.html
Det finns ju ingen officiell lista över testvärden, tyvärr, utan alla sådana testresultat är hemliga till dess att idrottaren själv väljer att avslöja dom. Därför kan det ju finnas någon eller några som gjort bättre tester än Kalla och Rissveds. Löpare som springer 10.000 meter eller marathon borde ju ligga bra till. Lisa Nordén kanske också är där i krokarna?

Jag tycker faktiskt det är lite märkligt att så många idrottare är så måna om att hålla sina resultat hemliga, förstår faktiskt inte vad man skulle förlora på att avslöja dom. Kanske skäms man om man har ett lågt testvärde? Men har man ett relativt lågt testvärde och ändå presterar bra så finns det ju inget att skämmas över. Ett fantastiskt testvärde betyder ju inte nödvändigtvis att man är bäst på en idrott. Det är ju bara ett värde på hur bra man kan syresätta kroppen.

Man måste också komma ihåg att olika testanläggningar kan ge lite olika resultat i sådana här maxtest. Dock så har LIVI på Lugnet i Falun, där Rissveds testade sig, tidigare haft ett rykte om sig att ge låga testvärden i förhållande till vissa andra testanläggningar.
Dessutom skiljer det ju bara en enhet mellan Kalla och Rissveds testvärden. Vilket i deras fall handlar om dryga halvkilot i kroppsvikt. Hur mycket hade de ätit dygnet innan testet och hur mycket kläder hade de på sig vid invägningen inför testet? Testades de på morgonen, eller senare under dagen när de hunnit äta/dricka mer?

Själv så har jag ca: 70 i testvärde, så jag har en bit kvar till Jennys nivå. Antingen så måste jag förbättra min lungkapacitet, eller så lär jag gå ner ca: 5 kilo.

Veckosammanfattning och jag filmade gårdagens pass

Hej och godmorgon cykelvänner!

Alltså förra veckan om jag ska summera den superkort blev jättebra träningsmässigt och dålig sömnmässigt. Det enda pass som inte blev bra var när jag försökte vara lika stark som innan jag blev sjuk, men det är nog en vecka kvar innan jag är där. Sömnen började bra förra veckan sedan avslutade jag svagt. Totalt 43 timmar och 45 minuter av målsättningen 49 timmar. Skärpning!

Ja, så nu vet ni på ett ungefär hur min vecka gick. Nu är det ju äntligen måndag igen vilket betyder ny vecka och nya chanser till stordåd.

För egen del så går jag in i en hård träningsvecka nu och det är ju alltid lika intressant. Kommer jag fixa det?

Igår så filmade jag hela passet, tänkte försöka filma lite mer på träningar framöver så att jag får lite material att producera videoklipp med. Tänkte nämligen att det får bli mitt nyårlöfte: att producera mer rörligt material. Skulle vilja göra det till ett inslag varje vecka, men vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det. Här får ni i alla fall en skärmdump från gårdagens runda:

Det är inte bara jag som faller på träningarna, igår var nog faktiskt Jens värst.

Yes, nu lär jag stänga ner datorn och få iväg barnen till skolorna. Vi hörs lite senare!

Fyra långsamma timmar i snön

Hej cykelvänner!

Alltså, timmarna gick fort men Jens och jag var inte speciellt snabba idag. Till en början så vräkte ju snön verkligen ner och nu har det kommit ganska mycket snö faktiskt. Vi möttes på Gamla fruns väg och svängde snart in på ett skoterspår. Det ledde ut på en liten tjärn bara där skotern hade vänt, så efter att ha utforskat tjärnen så vände vi också tillbaka. Istället blev det ännu ett varv på det blå spåret vid Stångtjärn.
Det var lite mer svårcyklat idag. Det blev fler än en vurpa idag och jag tror faktiskt att Jens var den som fick flest vurpor på sitt konto.

När vi kört (och gått) färdigt där i Stångtjärnsskogarna så letade vi oss vidare till Norlingberg för att sedan köra den klassiska stigen Törnbergs väg. När det var klart så var vi också rätt färdiga så vi tog sällskap en bit på grusvägarna innan våra vägar skiljdes åt igen.

Kom hem med ett snitt på 11.7 km/h efter fyra timmar och fyra minuter. Fint pass, vacker natur och en mycket bra träning.

Hade lastat fickorna fulla idag, så kameran fick stanna hemma. Hade ändå med mobilen då jag ju alltid måste ha något till bloggen också:

Jens hade ett mål med Norlingberg idag, att cykla uppför hela backen. Det gick sådär.

Avslutar med en selfie för att det inte ska bli Jens Westergrens blogg av det här.

Dagens runda:

Vad ska man ha på sig vid kall vintercykling?

Hej och godmorgon!

När jag har varit ute och härjat med cykeln i snö och kyla så får jag ganska ofta frågan om hur jag klär mig för att klara av kylan. Händer och fötter är ju det som är svårast att skydda och många lägger därför mycket fokus på att hålla just dessa kroppsdelar varma. Jag är dock av den tron att om man är varm om resten av kroppen så blir man inte lika lätt kall om händer och fötter. Just händerna och fötterna är ju annars det första som kroppen "stänger av" när det blir kallt och viktigare delar av kroppen behöver värmen. Lite samma sak som när man går i väggen, händerna och fötterna stängs av först.
Så, klä dig varmt om kroppen så blir det lättare att hålla händer och fötter vid liv!

Idag är det -8 och snöar. Jag ska cykla med Jens och vi ska köra en del stigar (om det går...). Tänkte visa hur jag klär mig en dag som denna, även om det givetvis inte är något facit och alla är olika känsliga för kyla.

Om ni fryser så kan ni också testa att ta i lite mer. Vid tävlingsintensitet är det lätt att hålla värmen...

1. Handskar, GripGrab Nordic.
2. Flossade cykelbyxor, CRAFT Shield bib shorts.
3. Mina allra varmaste tights från Kalas. Dom finns nog inte kvar i sortimentet längre och används bara av mig vid temperaturer från -8 och kallare.
4. Långärmat underställ, CRAFT Active Extreme (tror jag att det är). Givetvis i VM i Falun 2015-edition.
5. Kortärmad cykeltröja från Kalas.
6. Långärmad cykeltröja, CRAFT Glow jacket.
7. Långa ullstrumpor som går upp över vaderna (fått dom av min fru!)
8. MTB-skor, Northwave Extreme Tech Plus.
9. Skoöverdrag, GripGrab Arctic.
10. Hjämmössa, GripGrab Aviator Cap.
11. Hjälm, Limar Ultraligth+.

BONUS: Över min långärmade tröja från CRAFT så hänger en liten svart tygpåse. Det är en CRAFT Featherlight jacket. Superliten och lätt vilket betyder att jag kan stoppa den i fickan om jag (eller någon vän) skulle börja frysa. Dessutom har jag stoppat in en Buff där för att kunna skydda hals/ansikte om det blir kallt.

Orkanen Frida och vinterpromenad

Hej vänner!

Jag brukar ibland skryta om hur enkel Frida är. Speciellt vid kvällsrutiner och att hon sover bra. Hon har ju under väldigt lång tid bara vaknat en eller två gånger per natt. Oftast en och ibland har hon sovit genom hela natten. Dessutom så tar det ca: 10-15 minuter från det att jag vaknar av att hon vaknat till dess att jag sover igen. I med en flaska välling och sedan är hon nöjd igen.
Nattningarna tar typ 5-10 minuter, allt går så himla enkelt!

Men, inatt... Alltså ni vet ju att jag tränade i natt. So far so good. Skulle upp någon gång kring åtta halv nio i morse så jag tänkte att jag ändå skulle få sova 5-6 timmar. Somnade typ halv tre, vaknade strax före tre av att Frida var vaken. Lika bra det, tänkte jag och trodde att jag skulle få sova hela vägen till halv nio sedan. 27 minuter efter att jag lagt mig igen så skrek hon igen. Efter att Ronya och jag försökt lugna henne så gav vi upp och hon fick komma till vår säng. Där lekte hon orkan. Vi somnade väl någon gång ändå men sen vaknade hon igen tidigt på morgonen.
Totalt fick jag nog sova fyra timmar uppdelat på tre fyra omgångar i natt och det var också för att Ronya gick upp med Frida klockan sju på morgonen, annars hade jag haft 2½ timme på sömnkontot.

Rätt så skönt med vilodag idag då. Blir nog tidigt i säng för farbror idag för att sedan kunna sticka ut på cykeltur imorgon bitti. Snöig cykeltur. För nu har verkligen vintern varit här och satt sina spår med både kyla och snö. Det är ju bara sådan här kall fluffsnö, men det snöar till och från varje dag så det börjar bli en del nu. Dessutom ska det ju börja snöa desto mer imorgon. Blir nog en epiks cykeltur i snö och kyla...

Orkanen Frida.

Älskar att vakna upp och se detta utanför sovrumsfönstret. Det spelade liksom ingen roll i morse att natten varit jobbig och jag sovit alldeles för lite, jag blev glad över hur fint det var ute och hur bra vi har det.

För att rasta Frida, Ebbah och mig själv samt ge svärmor lite lugn och ro där hemma så tog vi en vinterpromenad här i området. Cykelvagnen fick jag för tusen miljoner år sedan av det som nu är Bike Sweden. På den tiden så såldes även cykelvagnar av märket Nordic Cab. Den har vi haft stor nytta och glädje av i många år tillsammans med våra tre yngsta. Perfekt nu när det är kallt också då Frida kan komma ut utan att behöva frysa så mycket som man gör i en öppen vagn. Jag knuffade Frida i vagnen och drog Ebbah i pulkan. Grymt också med stora hjul nu när det är mycket snö, vanliga barnvagnar har ju vanligtvis mindre hjul som inte alls passar vårt nordiska klimat...

Vi stannade till vid kvarterets pulkabacke också men som ni ser så sticker det upp mycket gräs fortfarande. Kanske blir ändring på det dom närmsta dagarna då det lovas mycket snö.

När vi kom hem så tänkte jag att det var ett bra tillfälle att spola Öijer Arena eftersom det inte snöade något, men jag hann inte ens spola klart innan det började snöa igen. Hoppas hinna spola någon mer gång idag. Isspolningen går ju snabbt i början, men nu känns det som hundra tusen år innan alla knölar och allt är borta. Med all snö som ska komma dom närmsta dagarna så lär det inte bli något spolat på ett par dygn, så lika bra att passa på mellan snöfallen idag.

Men nu blir det att åka och shoppa lite. Behöver köpa bröd, havregryn, present till tvåårskalas imorgon +ANNAT.

Jag försökte i alla fall

Ja, det är ju en klen tröst förstås. Det där med att jag i alla fall försökte. Det räcker liksom inte alltid att man bara försökte, i alla fall inte om man ska tävla på elitnivå. Men i mitt fall så är det kanske tillräckligt.

Det jag försökte mig på i natt var att köra på samma nivå som innan jag blev sjuk. Skulle köra tio fyraminutersintervaller med varierad kadens, men i den sjunde intervallen så sprack det.  Inte jätteförvånad, även om jag hoppats på bättre resultat. Men när jag skulle hålla 110 i kadens mitt i natten (startade passet 00:22..) med slitna ben efter veckans alla hårda pass så blev det för tufft. Hela vägen dit så hade jag haft 2-5 slag högre puls än för en månad sedan också, så jag är inte riktigt där än.

Tänk att det ska ta så himla lång tid att bli stark igen...

En annan klen tröst är att jag denna gång värmde upp med tio spurter innan fyrorna, där har vi kanske också en bidragande faktor till att benen inte hade det där rätta spinnet när det skulle levereras högkadens.

Passet, som jag kört två gånger tidigare, sitter eltejpat på min IKEA-garderob nere i cykelrummet. Motståndet i kilo till vänster och kadensen till höger.

Okej, jag är inte riktigt där ännu, men snart så. Tålamod, tålamod och tålamod. Kanske sitter allt lite bättre efter nästa vecka? Såhär såg det ut i natt, det misslyckade passet: https://connect.garmin.com/modern/activity/1008164437

Taco-fredag

God afton, cykelvänner!

Svensson-livet är över för denna dag och en efter en trillar ner i sängarna här hemma. Vi har käkat tacos och haft fredagsmys, så nu funderar jag på om det ska bli något fredagsfys eller ej. Jag har två pass kvar att köra denna vecka och tre dagar på mig. Alltså skulle jag kunna vila idag eftersom jag ändå var riktigt låg igår kväll och sedan givetvis sov alldeles för lite i natt eftersom jag tränade sent och gick upp tidigt. Alltså mindre pigg idag än igår.
Har dock blundat något ögonblick i soffan under eftermiddagen och fått i mig lite Coca Cola nu på kvällen. Koffein är något som min kropp reagerar på, så att säga. Dessutom har jag ju fått i mig tillräckligt med energi för en veckas testcykelkörning nu i kväll, så det vore kanske på sin plats att utnyttja det.

För er som undrar så har Öijer Arena spolats två gånger idag och jag borde väl få till en tredje spolning nu när barnen lagt sig. Passar väl utmärkt då att köra testcykel direkt efter för att få upp värmen igen?

En grej som gör att jag drar mig lite för att träna är för att jag sparat det värsta till sist denna vecka. Ja, utom distanspasset då förstås, det är ju det bästa med träning. Att få cykla TIMMAR utomhus. Men när det kommer till testcykel så har jag valt dom "lätta" passen hittills och har det värsta kvar. Suck och stön.

Ni får väl läsa här på bloggen imorgon om när och hur jag tränade. SPÄNNINGEN ÄR OLIDLIG!!!

Taco-middag!