Slaktad

Och då har jag inte ens tränat idag. Det har gått i ett sedan jag slog upp ögonen och fram till nyss. Nu ligger nämligen småbarnen i sina sängar och jag har hällt i mig ett par glas Coca Cola i ett desperat försök att sparka igång kroppen. Behöver ut och röra på fläsket.
När ungarna hade ätit så somnade jag sittandes på golvet med överkroppen i soffan. Filips matsked i handen och våra tre barn plus en kompis till Emily här hemma. Jodå, det är jobbigt att vara hemmapappa. Och nu ska jag försöka träna. Det blir kanske inte årets bästa pass. Men en dålig träning är bättre än ingen träning. Vilade ju i förrgår och igår körde jag fem sycken trettiosekunder långa spurter. Visserligen var jag ute i en och en halv timme igår. Men jag gristränade inte direkt. Det var mycket mysåka vill jag lova. Och nu. Nu är jag ju en aning trött. Domartornsbacken är nog bästa alternativet eftersom jag inte kommer upp, om jag inte tar i. Åker jag i lättare backar kommer nog skallen bromsa kroppen.
Ett glas Coca Cola till, sen byter jag om. Heja!