Avundsjuk

Jag blir lite avundsjuk när jag läser Tomas Löfgrens blogg. Troligvis är det något som är fel på mig, men jag gillar att vurpa. Speciellt när det inte bara är en vanlig vurpa. Det är inte så att jag kastar omkull mig för att få vurpa, men när det väl sker är det ganska härligt. Som det här med att krocka med bil. Vilken kick. Så nu när jag läste Tomas Löfgrens blogg så försökte jag sätta mig in i det hela, vred lite på armen och fantiserade om smärtan som uppstod. Läs själva:

"Lyckades med konsttycket att falla med armbågen rakt in i en Sparebanken-Vest killes bakhjul som gjorde att jag drogs med och fastnade med armbågen mellan hjulet och bakgaffeln i en omöjlig vinkel med armbågen framåt och underarmen pekandes bakåt och vilandes på kasetten. Mät på din egen cykel så förstår ni att en armbåge inkilad i det utrymmet gör ganska ont. Att jag dessutom satt fast utan möjlighet att komma loss gjorde saken rätt obehaglig. Som tur var tog Gurra tag i det hela och knipsade både bort ekrar och bröt sönder Ridley Noah-ramen jag satt fast i. Det har jag dock fått berättat för mig i efterhand eftersom jag redan hade svimmat då den manövern utfördes."

Jag säger då det. Vilken härlig upplevelse, det är få förunnat att uppleva sådana saker. Alla känner ju till skrubbsår, men det där? Det enda som saknas är väl kanske ett foto. Nu vill jag dock göra klart att jag inte gillar (andras...) skador, så jag hoppas Tomas snart är tillbaka på banan igen.


Läste precis också att Tyler Hamilton käkat antidepressiva (säger han) och torskat i dopingtest. Han lägger, i samband med detta, av med tävlingscyklandet. Skulle han inte lägga av väntar troligtvis livstids avstäning eftersom han redan åkt fast en gång tidigare.