Nu.

Nu har suget kommit rejält. Nu vill jag börja träna igen.
Det är dags.
Lance Armstrong har hjälpt mig mycket på vägen. Givetvis inte personligen, men genom hans blogg. http://twitter.com/lancearmstrong. Egentligen gillar jag inte sättet hans blogg fungerar på. Korta inlägg, likt sms. Jag vill ju veta mer. Inte bara att han var tvåa till frukosten. Men han kompenserar längden på inläggen genom att skicka flera stycken per dag. Det som får mig att längta till att träna själv igen, är just att träna i grupp. Bilderna från deras läger på Teneriffa gör ju inte saken sämre. Tänk om det fanns något riktigt berg inom cykelavstånd...

Kollade precis Yr.no och när jag ska träna i kommande vecka så lär jag få klä på mig rejält. Och ha dubbdäcken på givetvis. Det blir svinkall isträning som det ser ut. Det är ju slask ute nu. Runt noll grader imorgon, några plusgrader och regn på måndag och på tisdag ska det vara minus sex grader.

Bilden är från 22:a december i fjol. Samma pass som Fredrik Ericsson gick i väggen på. Ni vet?


Klart ni ska få se en väggad Fredrik också, den bjuder jag på!


Dagen blev som väntat ganska lång. Men det var ju fint från det att vi kom in i kyrkan tills dess att vi kommit hem igen. Fin stämning här hemma också för den delen. Jag hade ju inte ätit så mycket mer än chokladtomten idag, så smörgåstårtan och det enorma fikabordet var välkommet. Jag lyckades fika mig proppmätt, vilket innebär enorma mängder fikabröd. Gott som stryk var det.
Vi fick se Klara krypa och ställa sig upp också, såg riktigt stabilt ut. Jag är så glad för Jens och Emelies skull, minns ju själv då jag gifte mig. Och hur härligt det är att vara gift.

Jag tänkte lägga upp någon bild från kvällen, men Ronya har tydligen lagt in alla bilder i sin dator och sedan raderat dom från kameran... Så ni får besöka hennes blogg för fler foton: http://ronyaponya.blogg.se/