2008-12-16

2008

Jag gör ett försök..

Under våren kände jag mig aldrig riktigt lika stark som under våren 2007, då var jag nog så bra som jag någonsin varit.

Sverigecupen MTB:
Det började i Mjölby. Akut magknip sista delen av tävlingen och jag blev 13:e. inte alls nöjd.
Borlänge tour var en trevligare upplevelse, bättre fart i benen men sämre ork i längden. Tog min bästa XC-cupplacering någonsin genom att bli nia totalt. Var ändå inte helt nöjd, kändes att det fanns mer.
Södertälje stod för dom avslutande två deltävlingarna. Första dagens tävlande gick inte jättebra och jag blev tia. Dagen efter var det av någon anledning långlopp i Sverigecupen, och det passar ju mig bättre. Blev sexa efter att ha vurpat bort chansen till en femteplats med ett par hundra meter kvar. Min bästa sverigecupplacering någonsin.
För mig en helt okej Sverigecup. Varken bu eller bä. XC-lopp är inte egentligen något som passar mig speciellt bra. Förhoppningsvis kan förbundet vända på MTB-trenden och göra en mer attraktiv cup i framtiden.

Långloppscupen MTB:
Kom till Skövde utan att ha imponerat innan. I startbacken kände jag mig grym, tänkte ta bergspriset utan att förta mig men Ljungberg överraskade mig på slutet. Satt med täten i 25 km ungefär, mycket för att vara mig. Ett par mil senare började energin ta slut. Sista två milen släpper jag förbi mig 40 cyklister och blir 49:e totalt i Billingeracet. Yes.
På Lida Loop hängde jag med täten i en av tre loopar, åkte den andra loopen själv. Blev trött och ifatt/ifrånkörd sista loopen och blev 12:a i mål. Kände här att om jag bara skötte mina kort rätt så skulle jag vara med längre fram i tävlingen längre in i tävlingen.
Eksjö CK har valt att lägga sin deltävling i långloppscupen så den krockar med annat. Synd, för det blir tunna startfält. Lyckades hänga med tätgruppen tills det bara var 7-8 km kvar. Den enda som hade glidit iväg då var Max som ohotad kunde vinna. Banan var platt och i mitt tycke tråkig. Nöjd med att få tävla mot duktiga cyklister.
Rättviks fina långlopp Mörksuggejakten hade fler namnkunniga cyklsiter till start. Hade det kämpigt i den oändligt långa startbacken, men fick hjälp ikapp täten av Seglarn. Av någon dum anledning ville jag hålla fart under en del av tävlingen. Direkt efter går Fredrik Ericsson upp i täten, och visar vad fart innebär. Jag åker avhängd med Nilsson till mål och blir 8:a. Mer nöjd med denna placering än Ränneslättsfemman då det var betydligt hårdare motstånd nu.
Klassiska Finnmarksturen var näst sista deltävling och jag hade grymma ben. Hängde, utan problem, med dom allra snabbaste i inledande stigningarna. Emil och Fredrik ställde skåpet och jag hamnade i andragruppen. Mot slutet föll ett par cyklister bort och Max, Jens och jag skulle göra upp om tredjeplatsen. Ett tag tyckte jag mig ha chansen att ta den, men mot slutet visade dom att dom var snäppet skickligare Marathoncyklister för dagen. Jag blev skitnöjd femma.
Inför sista deltävlingen, Bockstensturen hade jag stora möjligheter att bli femma totalt. Om jag inte skulle klanta mig på något vis. Nu klantade jag inte bort chansen, jag blev trött. Igen. Och det rejält, igen. Blev 20:e herre i mål och hamnade sjua totalt. Hade under inledningen av loppet att det gick lite för fort hela tiden. Sen tog krafterna slut...
Med tre fina placeringar, och tre sämre, slutade jag sjua totalt. Väl godkänt på detta, och med mersmak. Jag tror mig kunna ta en bättre totalplacering nästa år. Med bättre och jämnare resultat.

CX-Cupen.
Gick in i cupen med stor iver och mycket hopp. Benen hade varit bra under säsongen och träningarna innan cupen startade. Blev lite besviket sexa utan bra känsla i kroppen i Norberg. Sjuk samma natt, vilket kanske förklarade en del.
Ärligt talat borde jag kanske inte ha startat på Bosön, men jag var desperat. Blev sexa och var nöjd med tanke på en veckas sjukdom. Resten av cupen var mest en enda lång stress för att försöka bli så snabb som möjligt på så kort tid som möjligt. Så här i efterhand inser jag ju att jag borde inte ha startat Bosön/Södertälje utan istället byggt upp kroppen ordentligt till en bra avslutning.

SM-tävlingarna.
Körde tempo-SM på asfalt med dålig form och nytt vevparti med för korta vevarmar, dagen till ära. Blev en flopp.
När Tempo-SM i skogsmoppe skulle avgöras hade jag ingen lust att tävla. Men jag ville kolla XC-banan och var anmäld till tempot. Så jag åkte dit och rullade tempot och kollade sedan XC-banan.
XC-SM gick dåligt, nästan från start till mål. Blev tolva och tvingades inse att jag inte är bättre än så.
CX-SM blev jag nia i. Inför hösten hade det räknats som ett ruskigt dåligt resultat. Men med den form jag hade var det ungefär så bra som det kunde bli.

Övriga lopp.
Körde mitt livs första partempo med Djurback, kändes bra och var en kul tävlingsform, synd att det inte arrangeras fler sådana tävlingar. Och att bara veteranerna får ha kul på SM.
Skandisloppet var årets första linjelopp och jag var så dålig att jag skämdes.
Solleröloppet brukar passa mig. I år var jag en av dom som, varje gång i backarna, precis missade täten. Lyckades också punktera mellan ett par backar. Slet som ett djur och kom ikapp täten igen men kom aldrig in i matchen mer.
Körde Laxå 3-dagars. Hade övergrymma ben på linjeloppet och var med på allt första timmen. Kom sedan loss med ett gäng andra och spenderade dagen i utbtytning. Blev 14:e med massiv kramp på slutet. Etapploppet avslutades med ett tempo, kanske mitt sämsta tempo någonsin, och jag blev 25:a totalt.

Kattegattstouren på MTB var årets första tävling, körde försiktigt och utan riktig vilja. Bästa svensk bakom två norrmän blev någon jag inte kände till. Håriga ben hade han också, Seglarn.
Långa Lugnet var hemmatävling. Åkte mycket ensam efter att ha tappat täten ett par gånger. Blev sexa.


Sammanfattning.
Detta blev min, överlag, bästa cykelsäsong någonsin. Jag visade på några långlopp att jag kan slåss mot riktigt duktiga cyklister. När det gäller landsväg var jag nog bättre 2007 dock. Det som gjorde att detta året blev bättre än 2007 var att jag höll mig hel och frisk. Det gör större skillnad en en bra vinter och en bra vår.
Jag har kommit till insikt att XC-lopp inte passar mig speciellt bra. Backiga landsvägstävlingar och Långlopp är mer min stil. Körde min sista CX-Cup som elitcylist också. Kändes mycket speciellt, en skön känsla även om resulten inte blev som jag hade hoppats.

3 kommentarer:

  1. Kul läsning! Hoppas du gör ytterligare framsteg tills nästa säsong.

    SvaraRadera
  2. Bra sammanfattning! Du ser, du är grym plus att du har mer att ge!!

    SvaraRadera
  3. Intressant läsning, du är ju grym med tanke på hur mycket skräpmat du äter. haha :). Speciellt om du kommer ihåg vad du åt på vägen ner till Mjölby.

    7:a i Långloppscupen är grymt, jag blev 94:a men ändå rätt nöjd.

    Hoppas du slår dig själv nästa år, roligast så. Lycka till och kör hårt.

    SvaraRadera