Linda och jag tog en kvällstur igår, hänger man med mig så får man lära sig att träna på dygnets alla timmar. Distanspass med start halv åtta en söndagkväll? Inga konstigheter! Linda har väl inte varit riktigt bekväm med att träna sent men igår gjorde hon ett av sina bättre pass så framöver så tränar hon väl bara sena kvällar?!
Själv så hade jag väl ingen strålande kväll i sadeln. Jag lever ju normalt sett på kolhydrater och det här med att istället leva på fett och protein är inte helt lätt. Känslan var liksom att jag var tom i både ben och kropp, ändå så kunde jag ju gneta mig igenom passet utan någon vägg. Men det fanns inget tryck eller något att höja farten med. Men men, det är väl bara att bita ihop med det här ett tag till så får vi se om det ger något resultat.
Jobbet blev ändå gjort och jag fick ihop mina timmar!
Igår kväll stod det ju fyror på schemat och jag tänkte inför passet att jag skulle köra dom kontrollerat och fint. Det här med att äta fett och protein gjorde inte att jag kände mig speciellt pangig i benen. Så jag tänkte mig 370 watt. Körde på 374 watt i januari och tänkte att det borde vara en rätt rimlig nivå.
Så jag värmde upp och tyckte att det ändå kändes rätt ok. Gött, då finns det kanske lite pang i buggarna ändå?! Så efter en kortare vila så drog jag igång första fyran och den kändes ju alldeles för kontrollerad så jag började öka effekten under intervallens gång. Den första rackarn landande på 384 watt. Rätt långt från 370 med andra ord... Den andra tänkte jag då att jag kunde börja lite hårdare eftersom det gick så bra i den första. Men så började jag tänka på att om jag ökade ytterligare lite så kunde jag ju hamna på rekordnivå (392w). Så jag vevade på mer och mer även i intervall två. Sista halvminuten så höll jag på att dö av mjölksyra och mätaren indikerade 400 watt (!!!!). Men sista 3 sekunderna så tappade jag trycket och jag landade på 396 watt. Ändå bra ju. Problemet var nu bara att jag var akut mjölksyraförgiftad.
I den tredje så tänkte jag gå ut mer kring 380 för att inte dö totalt, men benen var förstörda och hade inte återhämtat sig på vilan så jag tvingades vika ner mig. Drog sedan av en 30-sekundare på 756 Garmin-watt för att bli av med det sista ur kroppen.
Även om passet inte fick den intervalltid som jag önskat så fick jag med mig två bra saker. Ett: jag borde kanske kunna klara 400w i fyra minuter och Två: jag borde inte vara jättelångt från rekordstark på fyror om jag bara kör mer kontrollerat..
Idag väntar en vända till soptippen, koll på Filips hockeymatch, se cykel på TV och ikväll ska det cyklas utomhus. Hur ser er söndag ut?
Inget blogginlägg på hela dagen, men vi har liksom haft att göra utan att blogga. Filip och Ebbahs rum har sett ut som två bombnedslag och dom har haft en massa saker som dom inte använder eller ens vill använda. Det där har jag inte riktigt orkat ta tag i men nu gjorde vi det idag. Det är så mycket skönare att gå in i deras rum nu. Det tog tid men det är ju lätt värt det så här i efterhand.
Tidigare på dagen så var vi vid Främby Udde för att fika, leka och åka lite skridskor. Vädret var liksom för fint för att vi skulle spendera hela dagen inne med att städa.
Fin stund i solen!
Nu är det kväll här. Mellanbarnen ska se på Mello2017, Frida ska i säng och vi vuxna ska köra testcykel. För egen del blir det 4x4.
Hoppas att ni har haft en härlig lördag, hur har dagen sett ut hos er?
För att komma i rätt stämning i detta blogginlägg så lyssna på denna bit:
Det är ju såhär att cykelsäsongen närmar sig och precis som varje vinter så har jag lagt på mig några extra kilon. Dom brukar jag ju bli av med från nyår och fram till säsongen ungefär men denna vinter har det gått tyngre (höhö!). Det är ju bara att kika på mina invägningar inför kompiskampen februari dom tre senaste åren så förstår ni kanske vad jag menar: 69.6, 69.6 och 71.2. Alltså är jag ca: 1.5-2 kilo tyngre än vad jag brukar vara den här tiden på året. Kanske är det en motreaktion på min kraftiga viktnedgång i höstas..? Då gick jag ju ner massor för att jag mådde dåligt, så dit vill jag inte igen. Men sen gick jag ju upp allt med råge igen... Det jag vill göra nu är att kontrollerat gå ner till "tävlingsvikt" och sedan hålla mig där också.
Eftersom jag gillar att jobba med mål och analyser så har jag gjort följande diagram i Googles kalkylblad:
Där har jag lagt in en viktnedgång som på intet sätt är extrem eller så, utan en hållbar nivå. Dessutom får jag varje dag feedback på hur jag sköter mig. Bra morot! Viktigt också att jag håller mig kring den röda linjen och inte råkar tappa för mycket för snabbt, för det brukar bara ge bakslag och klena ben.
Nu är ju Linda här och ska faktiskt få styra min kost några dagar. Förändringar är ju bra. Jag älskar pasta och bröd, Linda gillar.... Annat. Så nu ska vi köra på hennes sätt att äta och inte mitt. Idag till exempel så såg dagens lunch ut på detta vis:
Också mat.
Ska man gå ner i vikt av en anledning eller annan så är det ju tyvärr intaget av energi som bör regleras, att vara vältränad hjälper givetvis men det är svårt att träna sig lätt. Så jag får väl skärpa till mig ett tag så jag kan hamna i balans sen, fast på en lägre vikt.
Jag ska ändå försöka hålla mig mer aktiv sett över hela dagen också, utöver träningen. Som att jag spenderade eftermiddagsvilan (fikarasten) på jobbet med en promenad istället för att fortsätta sitta på min röv.
Fredags-tacosen blir också dom i någon variant. Nu kör vi!
Igår var det ridning i vanlig ordning. Om något var ovanligt så var det att Linda kom hit under ridlektionen. Väl hemma sedan så åt vi middag och sedan körde Linda en kompiskamp. Apropå Kompiskampen så vann jag "månadens blogginlägg" i februari, vilket gav mig ett presentkort på Aktivitus. Stort tack för det!
Nu på morgonen så hade Linda ordnat med en Instagram-frukost!
Nu är det dags att åka iväg till dagis, skola och jobb. Eventuellt så tränar jag i kväll, annars så tar jag en vilodag och laddar för träning i helgen istället. Dom tre senaste dagarna har jag ändå kört tempopendling, 2 timmar hårt och Le Peloton. Det som skulle kunna funka rent träningsmässigt idag är ju distans. Men det funkar inte riktigt med en fredag med barnen. Så då kan vila kanske vara ett alternativ? Hur gör ni idag; fredagsmys, fredagsfys eller både och?
Sitter nu på en bänk i omklädningsrummet på mitt jobb, funderar på meningen med livet och varför det är så jobbigt att försöka cykla fort. Morgonens Le Peloton blev ännu ett uppvaknande och det gör ju inte bara ont för att det är ansträngande, det gör ju mentalt ont också att känna sig så klen som jag är.
Men, det är ju nyttigt att få lite stryk också och känna hur fort de som cyklar fort kan cykla. Det är väl bara att ta i lite mer nästa gång helt enkelt och det gick kanske ändå en smula bättre än förra gången jag var med. Nästa gång, då jäklar...
I vanlig ordning så kom jag iväg lite försent hemifrån, jagade iväg mot samlingsplatsen men såg en massa cykelspår därifrån (bra med nysnö ibland) så jag satte igång en jakt efter dom. Kom ifatt i backen innan första fartsträckan så jag hann återhämta mig något. Sen körde det igång och vips så var jag avhängd från snabbingarna. Man skulle kunna säga att det var tre duos längs fartsträckorna idag och på den första sträckan hade jag sällskap av den bakre duon. På den andra fartsträckan så lyckades jag slita mig med den mellersta duon men det var ju med nöd och näppe också. Precis som det kanske ska vara också när det är öppna spjäll.
Jag valde dock att vika av mot jobbet när vi kört ungefär halva Le Peloton för att hinna hit i rimlig tid.
Gött pass ändå och nästa gång ska jag försöka bidra lite mer till det höga tempot. Tack för idag grabbar!
Körde ett riktigt grymmepass idag efter jobbet. Nämligen 2 timmar på 85.4% av max. En gammal goding det som jag körde mer förr i tiden. Men då på 80-85% av max och nu såg jag istället till att ta i lite mer. Som en jämförelse så hade jag 164 i snittpuls under dom där två timmarna idag och 165 i snittpuls på Cykelvasan i höstas. Så rätt så intensivt.
Typiskt bra träning inför långloppen i sommar och ett pass som jag kommer köra fler gånger inför säsongen. Nu har jag tryckt i mig gröt och fyra mackor, kanske kan jag bli människa snart igen.
