Ettor i dom nya skorna...

Hej och godmorgon!

Passet blev lite sent igår, men det där kan jag ju. Nu kör jag lätt vecka för andra gången denna vinterträningsperiod och precis som förra gången så inledde jag veckan med att köra ettor. Den gången så gick jag ut för hårt och var nära att ge upp men tog mig samman med en liten paus och genomförde passet. Med fem kilos belastning så höll jag då en snittkadens i intervallerna på 93.3 och igår blev det 91. Lärde mig läxan från förra gången och igår gick det lite bättre, men det var ändå helt vidrigt och det var nära på att jag inte fixade det. Helt perfekt alltså!

Behöver. Mer. SYRE!

Körde igår för första gången i mina nya landsvägsskor, som jag hintade om här i bloggen för ett tag sedan. Det är ett par Northwave Extreme som jag fått ifrån Merida Sverige. Det är alltså Merida som också har hand om varumärket Northwave i Sverige. Bland annat.
Mina Northwave Extreme väger 265 gram/sko enligt min våg vilket gör att dom blir ganska exakt 100 gram lättare per par jämfört med dom jag hade tidigare, så det känns ju bra. Jag menar, tänk er att ni cyklar med en kadens på 90 i en timme. Det blir ju 5400 trampade varv det och att slippa vifta runt 100 gram extra 5400 gånger på en timme känns ju onekligen som något bra. Dessutom så tycker jag att dom är riktigt coola med reflexytan på skon som ger en häftig effekt och syns riktigt bra om man cyklar i mörkret (eller fotas med blixt...).

Jag har kört med Northwaves MTB-sko i två säsonger nu och det är helt ärligt den absolut bästa cykelsko som jag någonsin haft. Men, med två säsonger i sulorna så har dom ändå börjat kännas begagnade så jag tänkte att det var dags att byta till nästa säsong. Funderade lite på vilka skor som finns och vad jag skulle vilja ha men kom fram till att det inte fanns någon anledning att jaga efter något annat när jag trivts så bra i dom jag haft. Så jag slängde iväg en fråga om det inte gick att få till ett samarbete och det gick ju bevisligen bra. Det blir alltså ett par MTB-skor att visa upp lite senare också. Så här ser mina nya landsvägsskor ut som också blir mina testcykelskor:

Min dag

Tja tja!

Dags för ett testcykelpass strax. Barnen ligger nu i sina sängar och ska sova, frun är hemma och livet är väl på topp? Jag sov för övrigt åtta timmar i natt, skönt besked va?! Känner mig dock inte utvilad för det, men det tar väl några dagar att ta mig ur min sömngrop. Med sent testcykelpass nu i kväll så blir det ju inte så jättemånga timmar sömn i natt heller.

Idag har vi gjort om Ebbahs rum. Eller ja, det är ju mest Ronya som har gjort om men jag har i alla fall burit en massa grejer och byggt lite IKEA-möbler. Några barn och jag har handlat också.

När jag skulle hämta barnen från skolan så höll det på att gå riktigt illa för både Frida och mig. Det hade nämligen börjat regna lite och stenplattorna på gården hade tydligen blivit en skridskobana med lite vatten på. Jag klev ner från trappen och benen bara försvann.
Nu bar jag Frida i hennes bilstol, så hon landade i den i alla fall om än på sidan. Tur att jag inte gick och bar på bara henne, i axelhöjd... För min egen del så tog höften den värsta smällen och det var kanske bättre än om jag landat på knäna eller händerna. Nu gör det ju bara lite ont i höften.

I kväll så har Filip och Ebbah haft innebandyträning och jag kunde smita därifrån för att gå på ett möte med IBF Faluns damlag. Jag har nämligen blivit med i sportgruppen, som ska jobba för att ge IBF Faluns damlag dom rätta förutsättningarna för att prestera. Jag har ju följt IBF Falun ungefär lika länge som jag cyklat även om jag inte minns vilket år jag såg första matchen. Men det är 15-20 år sedan. Själv så har jag spelat innebandy i 5-6 år också, så intresset finns där.
Jobbet är ideellt och jag har ju några andra bollar i luften också, men hoppas kunna bidra med så mycket som möjligt för att IBF Falun ska ha topplag i innebandy på både dam- och herrsidan.

Nya elitlag på dam och herrsidan: Stockholm CK

Hej Cykelvänner!

Det var inte längesedan som jag presenterade Team Ormsalva för er och nu är det alltså dags att presentera nästa satsning på svensk elitcykel: Stockholm CK.
På herrsidan så är det cyklister från Valhall, Södertälje och det bästa från Uppsala. Kryddat med Freddy Johansson från Kopparberg som också tar med sig sina sponsorer Crescent och TEC in i det nya laget.
Det blir stora lag både på dam- och herrsidan och det ska bli spännande att se vad dessa kan göra mot övriga lag.

Eftersom jag inte är någon journalist så gör jag som övriga svenska cykelnyhetssidor (som dock verkar ha missat denna nyhet +ANDRA) och publicerar en pressrelease:

"Stockholm Cykelklubb startar elitlag för herrar och damer


På mindre än ett år har Stockholm Cykelklubb (SCK) tagit steget från nybildad klubb till att samla några av Stockholmsområdets bästa dam- och herrcyklister i en fokuserad elitsatsning på landsvägssidan.

Tillsammans med våra huvudsponsorer teknikkonsulten Rejlers och Crescent/TEC kommer SCK nästa år att ha konkurrenskraftiga lag i både dam- och herrelit med en uttalad målsättning att vara med och konkurrera om medaljer i svenska mästerskapen på linje och tempo för både herrar och damer. Lagen samlar några av stockholmsområdets bästa tävlingscyklister i en kombination av unga lovande cyklister och mer erfarna tävlingscyklister.

”Efter att ha börjat cykla tillsammans säsongen 2014 har de dryga 40 medlemmarna i den ursprungliga gruppen, med hjälp av vår huvudsponsor teknikkonsulten Rejlers, fortsatt att ständigt utvecklas”, konstaterar Thomas Backteman, ordförande i Stockholm Cykelklubb. ”2015 tog vi steget och bildade klubb eftersom flera av medlemmarna i laget, Rejlers Cycling Team, ville börja tävla tillsammans. Nu tar vi nästa steg genom att samla några av stockholmsområdets bästa tävlingscyklister på både dam- och herrsidan. Det känns roligt att kunna vara med och skapa ett nytt konkurrenskraftigt cykel lag i Stockholm för att på så sätt bidra till att stärka cyklingen som sport i Sverige”, konstaterar Thomas Backteman.

”På Rejlers har vi jobbat strategiskt med hälsofrågan under många år och vi gör olika satsningar för att få våra medarbetare att må bra, cyklingen är en av dem. Jag har rest runt i Norden och delat ut cyklar på Rejlers kontor, i samarbete med det svenskägda cykelmärket Bianchi. Cyklarna ska användas av medarbetarna för att åka på kundbesök och i några av alla de motionslopp som anordnas runt om i Norden”, säger Peter Rejler, vd och koncernchef på Rejlers.
För ytterligare information

Stockholm Cykelklubb
Thomas Backteman, ordförande, 0708 311 166
David Schwieler, kassör, 0709 380 426

Rejlers
Peter Rejler; vd och koncernchef, tel. 070-602 34 24
Lisa Rejler; Investor Relations & CSR-chef, tel. 070-399 08 06


Damelitlaget består av följande cyklister:
Sara Penton (Sara kommer primärt tävla utomlands under 2016)
Mikaela Persson (Mikaela kommer primärt tävla utomlands under 2016)
Emmy Thelberg
Cecilia Widegren
Camilla Backman
Camilla Lundberg
Ulrika Högberg
Anna Nyhlen
Ingrid Kjellström
Jenny Werner

Herrelitlaget består av följande cyklister:
Thomas Wahlgren (tidigare Valhall)
Edward Wendelin (tidigare Valhall)
Christopher Harnesk (tidigare Valhall)
Matti Scheffer (tidigare Valhall)
Peter Eggertsen (tidigare Fredrikshof)
Staffan Arvidsson (tidigare Uppsala)
David Bartolome (tidigare Uppsala)
Lucca Mazzurano (tidigare Velo)
Freddy Johansson (tidigare Kopparberg)
Tobias Stridsberg (tidigare Södertälje)
Nils Penton (tidigare Södertälje)
Patrik Morén (tidigare Södertälje)
Marcus Linder (tidigare Södertälje)


Om Stockholm Cykelklubb
Som Stockholms enda fokuserade klubb för elitmotionärer erbjuder Stockholm Cykelklubb en länk mellan tävling och motion. Klubben erbjuder ambitiösa motionärer och elitcyklister en ständig utveckling. Tillsammans lyfter vi laget och helheten blir större en varje enskild individ – laget är starkare än jaget!

Klubben startades 2015 och har drygt 160 aktiva medlemmar med lag och aktiva på både dam- och herrsidan som tävlar på elit och master nivå i Sverige och internationellt. Klubben har blivit ett givet inslag inte bara på de svenska tävlingsbanorna men också i alla större motionslopp i Sverige och internationella."

Kalendertävling?

Tjena vänner!

I fyra år har jag haft en kalendertävling här på bloggen. Första året så svarade ni på frågor och så fick den som skrapade ihop flest poäng välja pris först osv. På slutet har jag haft en sponsor per dag där det blivit vinnare korade varje dag från 1:a december till den 24:e december.
Ni har ju vunnit telefoner, cyklar, alla möjliga cykeldelar, träningsläger, sportdryck, kläder, startplatser i cykeltävlingar och en massa annat. Ett antal företag har frågat om det blir någon kalender i år och andra har sagt att dom blir med också i år.

Men, känns det inte lite som om vi gjort det där nu?

Är det förresten någon av er som har någon kul berättelse kring något som ni vunnit i min kalender att dela med er av?

Som ni kanske märker så har jag inte tagit tag i den där kalendern i år och det är en vecka kvar bara. Hur gör vi?!

-----

Jag cyklade ju i natt, som några av er kanske läste om i morse. Åkte runt en del och tänkte på hur synd det är om min fru när jag trampade där för mig själv i skogen. Alltså, hon kunde ju säkert ha fått en helt normal man och så slutade det med att hon fick mig. Som kvart i tolv på natten sticker ut och cyklar ett par timmar. I skogen. Ensam. Mitt i natten. Dessutom inget "nyckelpass" utan bara lite trampande. Visserligen väldigt skönt för min skalle att ha det där passet, så det betyder ju en del och blir därför viktigt ändå.
Men ja, nog är det synd om Ronya allt.

-----

Jag har ju satt ett mål om att sova minst 7 timmar per natt i snitt denna vecka. Funderade på att bränna av någon 14-timmarsnatt och sedan ut och cykla övriga nätter.. Äsch. Skoja. Men det där med sömn är väl kanske en av mina största svagheter i cykelsatsningen.
När jag stack ut på cyklingen i natt så planerade jag för att sova när Frida skulle sova idag på dagen och det gjorde jag också. Fick nog ihop 100 sköna minuters sömn där bredvid bebisen. Dom räknas givetvis inte in i nattsnittet utan får bli ren bonus istället.

Tänkte sätta några mål varje vecka, små mål att jobba mot för att bli lite bättre som cyklist och människa. Varje vecka så sammanfattar jag ju min egna träning och i samband med det så kan jag också se vad jag kanske behöver göra bättre nästa vecka. Eller så är det bara något i min vardag som behöver förbättras. Det är ju alltid kul med målsättningar.
Så denna vecka har jag tre målsättningar där sömnen är en. Övriga två håller jag för mig själv, några hemligheter får jag väl ha även om jag också bloggar...

-----

Under sommaren så har jag fått några mejl från en och samma cyklist som frågat lite om tänk, taktik och sådant kring långlopp. Jag har svarat också, det är nog därför som jag fått några mejl och inte bara ett.
Har faktiskt tänkt ganska länge på det där, om att coacha andra cyklister. Tror faktiskt att jag skulle tycka det vore kul att engagera mig lite i någon eller några cyklister. Att dela med mig av mina kunskaper och kanske kunna hjälpa någon annan.
Tidigare i veckan så hörde en bekant av sig och undrade om jag kunde hjälpa honom med träningsupplägg för en tid framöver och i helgen har jag fått mejl från en av er läsare som vill ha några goda råd om cykelträning för ett specifikt mål.

När ni hör av er med konkreta frågor så får ni alltid svar. Oavsett om det gäller träning, tävling, bloggande eller vilken cykel ni ska köpa. Ibland kan det dock ta lite tid att få svaret då jag har lite annat i livet och det dimper ner en del mejl.

Nä, visst skulle det vara kul att kunna hjälpa andra men jag går ju gärna all-in på saker som jag tar mig för. Så det blir liksom inget standardträningsprogram som jag skulle kunna skicka iväg och stå för. Så det blir liksom en ganska stor apparat för mig att veva igång...

-----

Ja, det var väl lite tankar och funderingar kring cyklingen och bloggandet det. Nu är det dags att koja om det ska bli några timmars nattsömn. Vi hörs väl imorgon igen? Ni kan väl lämna en kommentar kring något av det jag bloggat om idag, så har jag något att läsa imorgon när jag lämnat barnen på skolan.

Puss och kram!

Nattsträckan

Hej Cykelvänner! 

Inatt blev det en nattsträcka med min MTB. Körde mestadels på stigar även om jag avslutade på mestadels parkvägar/vägar. Det var mellan åtta och tio minusgrader och lite småkallt om tårna på slutet  

Tog en sådan där mörkercykelbild med lång slutartid igen, tio sekunder denna gång.

Ja, nu är den hårda veckan över och jag kan sitta i en lätt vecka och blogga. Sammanfattar jag den hårda veckan så blev det nio timmar och 42 minuter varav 123 intensiva minuter. Fyra intervallpass och två i distansfart varav det ena distanspasset inleddes med tio spurter. Två av dagarna var ju riktigt tuffa att genomföra och jag gjorde det tuffare än nödvändigt genom att ha en vecka där jag sov för lite.
Ska bli riktigt skönt med en lätt vecka nu. Sätter som mål att sova minst sju timmar per natt i snitt från idag till söndag. Måste komma tillbaka till vettig återhämtning om jag ska fixa ännu ett varv med tre träningsveckor.

-----

Igår kördes ju den tredje deltävlingen i världscupen i cyclocross och herrarnas lopp blev riktigt bra, det här kommer jag kika på flera gånger:


Vill man se damernas lopp så gör man det här:

Musettecross genom Erik Jonssons lins

Tjena Cykelvänner!

För länge, oändligt länge, sedan så skrev någon till mig på Instagram att jag borde följa CK Barriär på Instagram, en nybildad Malmö-klubb med fokus på cyclocross. Just på Instagram så har jag också ganska länge följt Erik Jonsson, bägge kontona är att rekommendera för de som gillar snygga cykelbilder.

Hur som helst. Via dessa Instagram-konton och några av personerna kring dessa så har jag nu i höst sett något som heter #MusetteCross. Det här Musettecross är alltså en serie med tre CX-events i Malmö, arrangerade av nämnda CK Barriär. Igår tävlades det på en rätt läcker bana och dessutom kom första snön. Erik Jonsson har bjudit på ett stort bildgalleri på CK Barriärs Facebook-sida.

Här är några av bilderna:

Så himla snyggt och det är ju omöjligt att inte vilja vara med på nästa Musettecross efter att ha sett detta. Härlig cykelinspiration, tack ska ni ha!

Med en känsla av att vilja fly

Hej cykelvänner!

Ja, i natt så var det dags för ettor igen. Har sagt det förut och säger det igen: Det finns inget värre.
Ni vet när man bränner sig på något? Hur man liksom genom en reflex bara rycker bort från det varma? Lite så känner jag med ettor, det är liksom så obehagligt, jobbigt och smärtsamt att mina instinkter säger åt mig att rycka bort mig själv från testcykeln.

Som lök på laxen och grädde på moset så hade jag skitben igår. Började passet med ett Åstrand-test som uppvärmning och hade mycket högre puls än vad jag trodde att jag skulle ha. Tänkte att det nog berodde på att jag druckit för lite och därför var pulsen ovanligt hög. Visst var benen lite stela också, men så kan det ju vara i slutet på en hårdvecka.
Sedan så började själva träningen. Hade kollat lite på hur jag presterat på ettor under året och hade därefter satt en relativt låg effektnivå som jag skulle kunna hålla. Har ju inga egentliga ambitioner att försöka maxa mig till rekord nu i november, utan mer hitta flytet i träningen och få bra träningstid.
Nåväl, på den effekten som jag inför passet trodde att jag skulle kunna dansa igenom passet så brände det till direkt i första intervallen. Kände att det skulle bli ett tufft pass att genomföra. I tredje intervallen så var jag på vippen att ge upp helt och hållet. Tänkte att jag skiter i det här nu och går och lägger mig istället. Är ju sliten, har ont i benen och behöver sova mer. Lyckades dock övertala mig till att genomföra åtminstone någon till. Så jag fortsatte. Någonstans efter fem där så började jag se mållinjen och när jag kört tio intervaller så var jag helt mosig i både ben och huvud.

Vidrigt pass och då var ändå effekten på en nivå som jag borde ha fixat utan att behöva vända ut och in på mig själv. Men hård vecka är en hård vecka och kombinerar man det med lite för lite sömn, lite för dålig mat och för lite att dricka så blir det ju onödigt hårt.

Bild från mitt Instagram-flöde. I natt var det verkligen läge att ringa den där läkaren...

Nu har jag bara ett pass kvar på min hårdvecka och det känns ju bra. Det är dessutom ett lätt pass också, den enda svårigheten blir att få tid att genomföra den. Morgonen och förmiddagen spenderas nämligen i Vikmanshyttan där Filip ska spela tre innebandymatcher. När vi kommer hem så har Ronya precis åkt till jobbet där hon blir kvar till sena kvällen...
Men, cykellamporna är laddade och motivation finns.