Rekord!

Hej!

Det var längesedan jag fick använda mig av rekord i rubriken nu känner jag. Men idag är det alltså dags igen och när jag bloggar om rekord så handlar det oftast om testcykel. Så också denna gång. Stort tack till mig själv för att jag gjorde i ordning testcykelhörnan här om dagen, för annars hade det inte blivit någon träning igår. Nu fick jag istället ett kvalitetspass med tio stycken enminutsintervaller med en minut vila mellan varje intervall.

Jag började med ett Åstrand-cykeltest som uppvärmning. Jag kör en variant där jag alltid kör fem minuter och tar varvtider varje minut. På så vis så får jag en snittpuls för varje minut och sedan så tar jag snittpulsen från dom fyra sista minuterna för att räkna fram någonting, om jag nu väljer att lägga någon värdering i siffrorna jag får. Detta gör jag eftersom när jag hade kört detta test ett antal gånger så såg jag att min puls normalt stabiliserade sig efter 40-50 sekunder. Sedan en tid tillbaka så kör jag mina Åstrandtest med fem kilos motstånd och 50 i kadens, alltså 250 watt.
Förra gången jag tog rekord på Åstrand så hade jag 132, 132, 132 och 133 i snittpuls. Då var det ett helt sjukt rekord eftersom den tidigare noteringen var på 138 i snitt. I natt blev det 130, 129, 128, 132. 
Jag brukar mest använda mig av Åstrand som en liten uppvärmning och det ger dessutom en fingervisning om hur jag ligger till. Jag kollar sällan tabellerna efteråt för att få fram något testvärde. Nu för tiden så finns ju inte ens mina siffor med i tabellerna som jag länkar till ovan.

Nåväl. 130 i snittpuls på 250 watt Åstrand var ju inte direkt kattskit, utan en bra putsning på ett tidigare bra rekord. Så grundstyrkan är det då inget fel på.

Då var det dags för ettorna då. Jag kikade tillbaka i bloggen för att se lite tidigare pass med ettor (himla smidigt det här med att spara sin träning digitalt!) och kom fram till att jag brukar köra med fem kilos motstånd även här. Det är bara kadensen som är betydligt högre.
Jag gick ut ganska så hårt för att veta vilken nivå jag bör köra resten på och sedan var det bara att rulla vidare. Det blev ganska jobbigt där lite drygt halvvägs genom passet, men då vet jag ju att det snart är slut så det går alltid att motivera sig för dom sista intervallerna ändå.
Siffrorna blev följande
Snittkadens: 95, 95, 95, 95, 93, 95, 94, 96, 94 och 95. Vilket ger ett snitt på 94,7 rpm.
Monarkwatt: 475, 475, 475, 475, 465, 475, 470, 480, 470 och 475. Vilket ger ett snitt på 473.5 watt.
Förra gången jag tog rekord på ettor så hade jag 92,9 i snittkadens på tio stycken, vilket ger 464,5 snittwatt. Så även det här blev ju ett saftigt rekord.

Lite överraskande bra siffror faktiskt. Jag trodde att jag inte skulle fixa några rekord eftersom jag inte kört testcykel på så länge. Kör man mycket testcykel så blir man ju bra på att köra just testcykel. Men det här visar väl att jag fortsatt att utvecklas under säsongen vilket känns riktigt bra. Man vill ju inte vara en sådan där cyklist som är världsmästare på vintrarna...

Ungefär så här såg det ut i natt, även om just denna bild är en arkivbild.

Länk till passet: https://connect.garmin.com/modern/activity/829552202

Inte många knop

Hej vänner!

Jag skulle ju fixa med mejl och datorns skrivbord idag. Inte gjort. Istället så har jag röjt en hel del i cykelrummet. Måste ju få det där bra någon gång. Har ni förresten bra tips på klädhängare för cykelkläder? Jag vill alltså inte ha cykelbyxorna och tröjorna i någon låda, utan det ska vara mer lättöverskådligt. Typ någon form av ställning att ha framme kanske? Eller gärna på väggen.

Skulle egentligen behöva en walk in closet...

Apropå kläder... Är det någon som behöver cykelkläder? Jag minns när jag var ny i cykelsporten. Det är ju inte direkt gratis med cykelkläder och som ung så är man kanske inte så sponsrad ( i alla fall om man är talanglös som jag var ) eller rik så att man köpa allt man behövde.

Jag har nämligen lite jättemycket för mycket cykelkläder. Bra skick, men liksom fel sponsortryck på osv. Så därför ligger dom i någon säck och skäms. Om någon vet någon som behöver cykelkläder så kan ni väl höra av er. Jag har lite allt möjligt och det mesta är väl troligtvis i storlek small. Handskar strl. 10.

Nåväl, eftersom jag fixat en hel del i cykelrummet så har jag inte dåligt samvete för att jag inte rört mejlen och skrivbordet på datorn. Men dagen är ju inte över än! 

Helgen som var så bestämde sig vår sprängfyllda kyl (vi hade gäster på helgbesök...) sig för att dö. När det var varmt. Så när jag kom ner på förmiddagen och öppnade kylskåpsdörren så var det 23 grader varmt därinne. Idag kom vår nya kyl/frys. Det på bilden ovan väger 131.8 kilo, så jag skickade ut några rop på hjälp.

Starkingen Jimmy Bodin och Lasse-farfar kom förbi och med alla våra krafter så lyckades vi få in den i köket. Där står den nu och håller på att bli kall. Eftersom det här åbäket innehåller både kyl och frys så kommer vår nuvarande frys att flytta ner till mig nere i källaren. Det blir alltså en vörtbröd-frys!

Vi har också spenderat drygt tre timmar av dagen på Sporty's Lekland. Filip lackade dock ur och bjöd på pisshumör. Kul kille!

Aja, ni förstår. Dagen har rullat på och jag har inte tränat. Än. Känner ni någon som behöver cykelkläder..?

Blandblogg

God morgon!

Ja, Frida brukar nämligen sova till nio på morgonen efter en tankning välling vid 5-6 på morgonen. Rätt bekväm bebis alltså. Det här gör ju att det blir rätt sena morgnar i det Öijerska residenset.

Igår så vurpade ju totalledande Tony Martin i slutet av etappen och bröt då nyckelbenet. Det här innebär att han inte kommer till start idag och ny totalledare blir då Chris Froome. Chris har dock twittrat nu på morgonen att han inte kommer att bära den gula ledartröjan:

For those asking, I won’t be wearing yellow today! All the best to @tonymartin85 with his op & recovery #MaillotJaune #TDF2015

— Chris Froome (@chrisfroome) July 10, 2015

Nu vet inte jag vad det innebär i böter/bestraffning. Eller om han rent tekniskt ens har den gula tröjan?! Men en cyklist som får gula tröjan i touren på grund av en konkurrents olycka brukar inte bära tröjan första dagen efteråt.
Crosscyklisten Stybar tog en imponerande seger igår och Peter Sagan blev tvåa. Det var Peter Sagans 14:e andraplats i touren!

En annan tour-grej... Jag hoppas att det här med att 5-6 lag samtidigt ska stå för farthållningen upphör. Inte så kul att se på faktiskt och det skapar ju mer oreda för kaptenerna än skydd. Förhoppningsvis så kan något lag som inte sitter i spets vila upp sig mer och sedan överraska längre fram i etapploppet med piggare ben.

Har ni sett att cyklisten Jesper "Jeppman" Andersson har tagit fram ett SM-kaffe till MTB-SM? En driftig kille den där Jeppman som precis startat sitt Kaffeverkstan.

Två bonusbilder från igår.

Det här med steg som jag skrev om igår. Jag måste inte ta 8000 äkta steg utan man kan mer se det som ett mått på aktivitet. Sätter jag klockan på testcykeln och kör ett pass så räknar den steg då också. Eftersom jag är aktiv. Igår fick jag ihop 10764 "steg", mest tack vare träningen givetvis.
Jag åt dock efter klockan 19 igår. Dels blev middagen lite sen, men sen blev det fruktsallad på kvällen med barnen. Men fruktsallad är ju i princip vatten och vitaminer, så det var ju ingen gräddtårta i alla fall.
 Tog tag i två saker som jag borde ha gjort också. Beställning hos Powerbar och GripGrab. Så nu är det bara att vänta på att prylarna kommer, istället för att vänta på att jag ska få tummen ur och beställa.
Fick erbjudande om att hänga med på visning av Engelbrektsturen också. Redan imorgon! Tyvärr så kan jag inte pga min frus arbete, men ändå kul. Ett par har hört av sig om träningssällskap också. Precis vad jag behöver.
Idag ska jag ta tag i min inkorg på mejlen och rensa skrivbordet på datorn också. Saker som stör mig...

Idag ska vi få hem 130 kilo kylskåp (med fryslådor). Vår kyl gick nämligen sönder förra helgen så vi beställde nytt.

Nu är det dags för mig att äta frukost. Havregrynsgröt med mjölk och lingonsylt och en Fröig-macka.

Rog-rundan

Bilderna tog jag med min Garmin VIRB Elite. Smidig att ha med sig, speciellt när det regnar och jag inte vill använda min vanliga kamera.

Hej tomtar!

Idag började jag med bilderna, så ni som bara vill kolla på bilderna kan byta blogg nu. Till er övriga så kan jag meddela att jag har cyklat Rog-rundan idag. Rog är en sjö norr om Falun, öster om Bjursås och det var länge därifrån Falun fick sitt drickvatten. Vi körde en variant där vi körde en del på banan från Långlopps-SM 2009 också (sista 4 bilderna). Beställningen var snabbdistans och jag kunde sitta och köra hela passet, fortsatt bra tryck i benen alltså. 

Ett tag så trissade Jimmy jättemycket, så då tröttnade jag och trissade ännu mer. Efter det så gick det lite lugnare igen... Kul det här med att pressa på lite och hetsa, precis vad jag behöver. Sällskapet idag bestod av Hanna Bergman, Emil Lindgren, Jimmy Bodin och Jens Westergren. Emil är alltså inte MTB-proffset från Säter, utan en lokal talang.

Eftersom jag hade min action-kamera med mig så passade jag på att filma lite action också. Filmen hamnade sedan på min Facebook-sida:

Blött är sött.Så nära, med lite mer fart så...
Posted by Henrik Öijer on den 9 juli 2015

Garmin-data

Åtgärder

Hej människor!

Igår var jag ju lite deppig. Eller ja, blogginlägget var ju inte direkt trumpeter och tårta, om vi säger så. Nu har jag kommit på en rad åtgärder som ska få mig på banan igen. Ibland behöver man ju stanna upp och ge sig själv en örfil för att fatta vad som egentligen gäller. Vakna upp, liksom.

Nåväl. jag tar inte allt här, men några grejer kan jag ta.

- Måste bli mer aktiv i vardagen. Tar sikte på 8000 steg om dagen till att börja med även om 10.000 känns bättre. Men det blir nästa mål. Som föräldraledig är det lätt att man ( jag i alla fall...) blir en segpropp som inte gör annat än att gulla med bebis hela dagarna. Inget fel i att ta hand om sina barn givetvis, men man (jag!) behöver inte vara slö för det. Jag är nog den lataste människan jag känner dessutom, vilket inte hjälper mig här. När man (jag!) är föräldraledig så producerar man (jag!) inte lika mycket heller. På jobbet gör man (jag!) ju vettiga saker varje dag, får någonting gjort liksom. Det är bra för mitt självförtroende att vara aktiv och göra saker.

- Inte äta efter klockan 19 om jag inte har tränat sent eller laddar upp inför tävling. Jag är bäst på att äta. Inte bara stora portioner, utan att småäta och äta onyttigt. Hela tiden. Jag äter för att fira, jag äter om jag är deppig, jag äter om jag har tråkigt och jag äter om det finns något gott att äta. Man måste ju äta, så är det. Men det kan ju finnas någon slags rimlighet i det hela också. Jag är lite som Jan Ullrich var i december, fast dygnet runt och året runt.

- Jag "ska" göra sakerna som jag "borde" göra när det kommer till min cykling. Här gäller det mest material och saker kring min cykling som jag vill ska fungera bättre. Som att jag borde cykla Engelbrektsturens bana innan tävlingen blir nu att jag ska cykla Engelbrektsturens bana innan tävlingen. Jag borde köpa ny kedja till min MTB innan den blir sliten blir nu jag ska köpa ny kedja till min MTB. Ni fattar?

- Bästa punkten av alla. Träningen. Igår gjorde jag i ordning min testcykel-hörna igen. I vintras så körde jag kvalitetsträning. Fick kvitton på att jag tränade bra, det kändes bra efter träningarna som jag genomförde och så vidare. Sedan jag slutade med testcykel så har det inte blivit många bra kvalitetspass. Mina bra träningar är tävlingarna. Utöver det så har jag väl kört en träningstävling MTB och en Dalacup i landsväg. Resten då? Ja, det blir mest vila några dagar efter en tävling och sedan blir det något pass följt av vila, väckning och tävling igen. Mest blaha. Under säsong så kan man inte träna på samma sätt som på vintern, men jag tävlar inte skitmycket och så svårt ska det inte behöva vara att få köra lite kvalitet.
Dessutom så tycktes jag tro att jag skulle få mycket mer tid att träna utomhus nu under sommaren och det kanske jag har också. Men många gånger så skulle jag behöva smyga ner i källaren när jag är hemma med fyra barn, det regnar ute, frun jobbar osv. Om jag inte kan köra kvalitet med andra så får jag väl göra det själv då.
Dessutom behöver jag träna mer med andra. Så det ska jag få till. Kommer väl kanske tjata lite på folk nu och bli efterhängsen och ett plåster. Men vafan, jag behöver det. Ska ut nu med några andra för lite snabbdistans. Men jag behöver köra lagtempo, backintervaller, hetscykla stigar och träningstävla också. Pangpang-träning i sällskap, helt enkelt.

Vi börjar så här. Välkommen till mitt förbättrade liv!

När man är så här ->||<- nära att ge upp

På dagens pass stannade jag och satte mig på cykeln. Det var inte för att jag var trött eller sliten utan det var för att jag var less. Hade jag trampat några meter till så hade jag kastat cykeln i skogen i ren frustration. Huvudet vill liksom bara inte. Dagens pass blev 40 minuter frustration med 113 i snittpuls.

Självförtroendet är lågt och motivationen blir ju därför också drabbad.

Formen är det ju bevisligen inte något fel på, men en del stolpe ut i inledningen av säsongen har ju varit drygt och så förkylningen inför Vättern drog ju ner mig rejält både fysiskt och psykiskt. Nu är benen tillbaka, så nu saknas ju bara att jag återställer resten också.

Ska jag lyckas få några hyfsade resultat så måste ju också huvudet vara med. Det är så mycket som hänger på skallen och hur man tänker för att det ska gå bra i så här tuffa sporter som cykel.

Utöver att jag har tappat skallen så har jag också tappat formen på så vis att jag blivit tyngre. Nu väger jag ungefär lika mycket som jag gjorde i december och början av januari, allt annat än optimalt. Hade jag kunnat hålla vikten som jag hade i våras så hade jag varit ungefär fyra kilo lättare nu och då hade den där startbacken på Mörksuggejakten kanske gått lite lättare och då kanske jag hade kunnat gå med täten direkt osv.

Så för att vara en tjock cyklist utan självförtroende så är väl en 16:e plats okej. Men det här gör mig ju bara extra less. Att jag liksom inte ger mig själv dom förutsättningarna som jag önskar när jag ska tävla. Så jävla meningslöst att lägga ner flera hundra timmar träning för att prestera och sedan åka runt på tävlingar och tänka negativt.

Dom senaste dagarna har jag vacklat mellan att lägga av nu på en gång med tävlingsambitioner till att "nästa år, då jävlar". Men, det är ju här och nu jag behöver vända det här. Nästa säsong får jag fundera på efter denna säsong och att lägga av blir ju svårt för någon som jag även om det varit en lång och tung period nu. Halva säsongen återstår och en mängd stora tävlingar finns framför mig där jag kan ha stolpe in och göra något bra.

Så, jag bestämde mig. Det är okej att ha en svacka efter sjukdom och formtapp. Det är också okej att grubbla en stund efter en tävling som inte går som man vill. Men någonstans måste man stanna upp och lyfta blicken igen. Så jag ska nu dra ett streck och sedan vända på det här.
_____________________________________________________________________________________

Så. Där var strecket. Nu ska jag bygga upp självförtroendet igen, ta fram några motiverande målsättningar att nå både på kort och lite längre sikt (denna säsong) och så ska jag se till att ge mig bättre förutsättningar för att prestera på dom tävlingarna jag ställer upp i.

Ett av säsongens mål var ju att etablera mig topp-20 på deltävlingarna i Långloppscupen och det har jag lyckats med. Saknar en äkta topp-10 på någon deltävling och även att hamna topp 10 totalt. Just nu ligger jag 12:a i cupen. Det där är ändå inte långt borta, så med lite skjuts i benen så går det vägen.

Bilder och resultat från Dalacupen i kväll

På väg från samlingsplatsen till start/mål.

Frida höll trafiken i ett järngrepp, allt för att cyklisterna skulle känna sig säkra.

Trots hotande regnmoln så kom inget regn och det hela avslutades i härligt solsken.

Ser ni pilen i diket? Någon stackars människa gillade väl kanske inte att det var en cykeltävling där i kväll och körde ner pilen som skulle visa cyklisterna åt höger. Tack och lov så stod den upp på första varvet i alla fall, så cyklisterna som eventuellt var tveksamma över bansträckningen hittade nog runt på sitt andra och tredje varv om pilen låg ner då.

Då jag hjälpte Frida lite med trafikvaktandet så hängde jag inte med så mycket i hur loppet utvecklades men det verkade ha varit en hel del attacker men att det ändå var en niomannagrupp som gjorde upp om det i en spurt.
Totalt var det 18 cyklister som kämpade runt Milsbovarvet idag:

Motion
Martin Östberg
Emanuel Löfström
Björn Ragnelind
Tobias Wäppling
Daniel Rällsjö

Herrar
1. Jonatan Bejmar
2. Per Strömblad
3. Rasmus Andersson
4. Joel Vikner
5. Ludwig Fleetwood
6. Jonas Djurback
7. Oskar Djärv
8. Jon Olsson
9. Jimmy Bodin
10. Olof Ivarsson
11. Viggen Andersson