Vinn en fristart till Storsjön runt 2014!

Hej!

Den 2:a augusti så körs motionsloppet Storsjön runt för 48:e gången. Storsjön ligger i Jämtland, är Sveriges femte största sjö och har man tur/otur så kan man kanske få se Storsjöodjuret. På sjöns östra sida hittar man staden Östersund som också är målplats för dom tre olika distanserna i Storsjön runt (50, 110 och 220 km).

Här kan ni hitta mer information om Storsjön runt: http://www.storsjonrunt.se/ Anmälan är öppen till den 27:e juli så än kan ni anmäla er till loppet.

För att vinna en av två fristarter till Storsjön runt så vill jag att ni, innan klockan 10:00 imorgon (24:e juli) svarar på följande frågor:
1. Vilken tid startar man om man kör Storsjön runt 220 km?
2. Vad blir min tid på King of the hill Sälen imorgon?

Svaren skickar ni till henrikoijer@gmail.com, eventuell vinstskatt betalas av vinnaren och fristarten kan inte säljas vidare. Vill du att någon annan än du själv ska få cykla runt Storsjön så ange vem som får din vinst.

Bilder och resultat från dalacup #7: Milsbovarvet

Sånt här vill man ju inte se när man ska köra Dalacup, men det gick ju ganska bra ändå.

Samlingen vid Torsångs kyrka, idag blev det hela 33 deltagare!

Några bilder från racet.

Lite eftersnack och ifyllande av mållista.

Torsångs Café brukar ha många cyklister på besök under helgerna, nu blev det ett gäng även en tisdagskväll.

Om vi bortser från att jag nästan väggade så var ju hemscyklingen riktigt episk. Sommarkvällscykling när den är som bäst!

Resultat:
Damer
1. Louise Rundqvist
2. Marina Eriksson

Motion
Kalle Sätterström

Herrar
1 Pontus Kastemyr
2 Viktor Junell
3 Per Strömblad
4 Jesper Hjortsberg
5 Petter Mattsson
6 Magnus Darvell
7 Niklas Kindåker
8 Henrik Öijer
9 Kaspar Fritz
10 Erik Pettersson
Poäng för fullföljt lopp: Henrik Plyhm, Tomas Kristofferson, Martin Andersen, Sten Nerell, Jan Jakobsson, Adam Steen, Viktor Knutsson, Fredrik Israelsson, Staffan Hopstadius, Johan Wahrén, Tobias Wäppling, Rasmus Andersson, Jonas Axforsen, Tobias Gillberg, Per Wallin.

De fem första hade alla lucka på klungan som spurtade om en sjätteplats. Själv så hade jag dåliga ben, inte katastrof som dom senaste dagarna men det fanns ändå ingen riktig skjuts. Ville försöka få ner gruppens storlek ute på sista varvet och lyckades hänga av mig själv på köpet. Trodde väl att jag skulle få köra om en 17:e plats där ett tag men vår lilla gruppetto kom ikapp igen. Sladdade in som åtta och fick därmed några bonuspoäng i alla fall. Det kändes som om det var ovanligt jämnt mellan cyklisterna i klungan i kväll och även om utbrytningsförsöken haglade så var det svårt att komma iväg eftersom utbrytargrupperna oftast var små och det satt många starka i klungan bakom. Det här var min sämsta placering i Dalacupen i år, nu är det två race kvar och då tänkte jag få till min bästa placering för i år i något av dom racen.

King of the hill Sälen

Hej, kära bloggläsare!

På torsdag så är jag anmäld till 12.5 km backtävling på MTB med 519 höjdmeter att besegra i Sälen. Det kommer att bli svettigt! Matthias Wengelin, Magnus Darvell, Mattias Nilsson, Jens Westergren, Christoffer Kvist, Hampus Anderberg och Andreas Blomqvist är några av dom snabbaste cyklisterna som är anmälda. Tävlingen har egentligen två delmoment men jag nöjer mig med att cykla upp. De riktigt tuffa cyklar nämligen ner till starten igen och tar på sig rullskidorna för del två i tävlingen. Jag gissar på att en skidåkare blir totala King of the hill, kanske Erik Wickström?
Vem tror ni blir cyklingens King of the hill?

Klicka här för mer info om King of the hill Sälen.

Pendling med monkybajken

God eftermiddag!

I morse gick jag upp alldeles för tidigt. Tänkte väl hinna med att cykla skog till jag tröttnade innan det var dags att stämpla in på jobbet. Tyvärr så är jag väl lite för sliten av det här husmåleriet att jag gav upp ganska tidigt. Mina händer är så förstörda att det gjorde ont att hålla i styret när jag cyklade asfalt, så skogen var väl ingen höjdare och jag tog mig mer fram än att jag flög fram...

Fint var det ändå och jag fick ju nöjet att uppleva soluppgången.

Hade igår någon tanke om att köra Stångtjärns brutala 15 km men kunde inte hitta var den startade och det var väl kanske lika bra det med tanke på mina händer.. Tog en sväng upp i skidgångsbacken som finns där innan jag rullade iväg på mer kända stigar. Åkte en liten snutt på 15km ändå eftersom jag passerade den, men tröttnade ganska snart. Kassa ben, trasiga händer och trött kropp.

Skidgångbacken.

I Övre Glamsarvet var det vykortsvackert så jag blev tvungen att stanna för en bild även där. Testade den nya och grusade leden till höger. Den ledde till scoutstugan (?) i Puttbo så där vände jag faktiskt tillbaka. Men den där leden kan jag ha användning för framöver när jag vill knyta ihop döläckra rundor så det var bra att ha cyklat den.

Kom fram till jobbet efter en och fyrtio effektiv tid i sadeln.

Hemresan var även det en solskenshistoria. Kroppen fortfarande slö så jag tänker nog kurera den med kolhydrater så ska den nog vakna till liv igen. Dessutom drar jag ner på tempot med hemjobbet, dels naturligt i och med jobbet men jag tänker inte förstöra mig helt efteråt heller. Det får ta lite längre tid istället. Man ska ju lyssna på kroppen, men det är inte så kul att höra gnäll hela tiden... Imorgon är det dalacup i Milsbo så då får kroppen gnälla bäst den vill, då ska det köttas.

I Falun så lämnade jag in cykeln på lite broms- och gaffelservice och tog bussen sista biten ut till huset. Så kan man också pendla. Med dagens pendling så har jag nästan cyklat lika mycket idag som jag gjorde under hela förra veckan. Bedrövligt. Men den här veckan är det nya tag!

Dalacuptävling på landsväg imorgon

Hej!

Imorgon tisdag är det dags igen. Denna gång kör vi Milsbovarvet för sista gången den här sommaren. Dags alltså för deltävling nummer sju av nio i Dalacupen så vi närmar oss tyvärr slutet. Men än har vi tre lopp kvar att köra!

Till denna tävling så skulle jag skulle behöva två frivilliga flaggvakter/trafikvakter, hör gärna av er om ni kan ställa upp! Dessutom har jag ingen tillgång till bil, så det blir utan skyltar denna gång om ingen annan känner sig manad att skylta upp banan.

Samling vid Torsångs kyrka.
För herrar kör vi tre varv och för damer, ungdomar och motionärer kör vi två varv runt Milsbovarvet.
Anmälan på plats från 18:10
Start 18:30

Pisspass med betongben

Igår körde jag ett sådant där pass där benen inte fungerade och jag hade gjort större nytta sovandes i sängen hemma. Men cykla är väl ändå så härligt så trots pisskropp och usel känsla så går det att plocka lite russin ur kladdkakan. Det var ju till exempel en fin kväll/natt. 

Nåväl. Vi målar ju om huset, som ni kanske vet, och igår började jag jobba här hemma vid nio på morgonen och 21:30 la jag ifrån mig verktygen. Då nattade jag först barnen innan jag bytte om och stack ut och cyklade. Så det blev sent. Jag var trött. Slut i kroppen. Ni vet? 

Tänkte ändå att jag skulle köra några backintervaller i Norlingberg för att backen ligger nära och det är bra träning. På min "uppvärmning" dit så hade jag 118 i snittpuls så jag var precis lika trött, kall och stel som när jag satte mig på cykeln en kvart tidigare. Tänkte ändå att det går väl att skyffla på i backen, den är ju brant inledningsvis så kroppen vaknar väl och pulsen sticker iväg. Så jag Strava-attackspurtade in i backen men kom inte mycket längre än 15 sekunder innan jag insåg att benen stod kvar nere i källaren på Gamla Grycksbovägen. Så jag växlade ner, satte mig och bara tog mig upp. 

Efter det misslyckade försöket så förstod jag att det inte skulle bli några backintervaller i Norlingberg, så istället ritade jag om passet till en grusvägsrunda med en hyfsad backe i slutet där jag kanske skulle kunna ta i om jag fått igång kroppen lite bättre. 

Ungefär en minut hemifrån kom mitt första fotostopp...

Grusvägsrunda på väg till backen utanför Källslätten.

Jag försökte hålla igång så gott det gick på vägen bort mot den där andra backen. Kanske skulle jag kunna komma igång tillräckligt för att orka mer än 15 sekunder av den. Jag visste också att det finns ett Strava-segment där och det vore ju kul om jag inte blev SIST. När jag väl kom till backen så hade jag ändå fått ihop en del tid på distansintensitet, tryckte "lap" i botten och körde på.
Till min stora glädje kunde jag konstatera att pulsen sakta men säkert steg upp till den nivå där jag var nöjd. Det gick att ta i och det var väl så roligt. Känslan i benen och kroppen var fortfarande bedrövlig, men systemet fungerade ju trots detta. Kom upp på fyra och tjugo och det kändes faktiskt som om den tiden var  bra. Skulle vara kul att köra den backen med pigg kropp någon gång också bara för att se om det går mycket snabbare då eller om känslan i kroppen faktiskt inte har någon betydelse för prestationen. Känslan är ju ändå något som bara finns i huvudet, benen borde ju vara samma ben som andra dagar.

Fin backe är det:


Efter backen så tog jag mig hem. Stannade en gång för att ta någon bild men det blev bara skitbilder så jag tog denna istället för att illustrera känslan i kroppen:

Även dåliga träningspass är träningspass!

Gårdagens kvällspass

Börjar inlägget med lite mer om den här arrangörskrocken Engelbrektsturen/Långlopps-SM. Yvonne Mattsson som är cykelförbundets ordförande säger i en artikel nu att förbundet tar på sig MTB-krocken. Man tar alltså på sig den, sväljer denna sura karamell och så har vi glömt detta om ett par veckor.
Det är förövrigt inte bara de sju elitcyklisterna i gårdagens artikel som väljer att inte starta i något av loppen. Hela Team Cykloteket Racing Team väljer att inte starta och fler med dom. Trist givetvis att det blir så här och att det innebär tunna startfält i båda tävlingarna.
Jag skrev igår två inlägg på min Facebook-sida i ärendet. Det ena har setts av över 6000 personer och det andra har setts av över 9500 personer så det är ju en rejält stor spridning på detta och många har fått upp ögonen för denna tråkiga situation.

Om man nu väljer att inte köra Engelbrektsturen eller Långlopps-SM så kan man istället ta sig till Örnsköldsvik och köra Tolvtjärnsloppet där. Tävlingar i norra Sverige bör uppmuntras och den svenska eliten kan gott passa på att tävla på ny mark. Verkar ju helmysigt!


Mer som är helmysigt är väl att cykla på kvällen. Gäller bara att hinna ut ur skogen innan det blir allt för mörkt om man cyklar utan lampa. Dagsljus är nog inte helt fel vid skogscykling ändå...
Igår kväll körde jag ännu en Kvällscykling MTB™, men denna gång utan Jens. Vi har ju annars kört MTB tillsammans varannan kväll, men nu ska ju han ner till SM i Jönköping och ställa skåp så då fick jag cykla själv. Slängde därför ihop ett enkelt framgångsrecept:
1. Cykla till Stångtjärn
2. Hetsa runt Blå spåret
3. Cykla hem.
Klart på ungefär timmen och ger både trötta ben, ömma händer och omskakade armar.

Körde Stångtjärns blåa med Jens i fredags och då släpade vi oss runt på fyrtioen och en halv minut ungefär. Igår ville jag hetsa lite mer så jag försökte väl stampa på så gott jag kunde. Tiden blev ju i alla fall klart bättre och om man bortser från att jag fick stanna och kliva över ett par träd så klarade jag det helt utan fotnedsättningar!
Så här ser det nu ut på Strava:

Men den där Jesper Hjortsberg ska väl dit idag och sprätta till förmodar jag.

162 i medelpuls hade jag under mitt varv runt blå spåret, borde gå att klämma ur mer men det får jag ta vid ett senare tillfälle med piggare kropp och bättre teknik. När jag stökat runt så passade jag på att försöka ta några bilder för att ni ska stå ut med denna blogg:

Det gick väl inte helt bra kan vi väl konstatera:

Efter att denna fars utspelat sig i Faluskogen kring elva på kvällen och fotografen blivit uppäten av mygg så brände jag av en bild på cykeln istället....

Ta-da!