Fick ge mig efter 10.5 mil

Jobbigt satan. I täten köttas det på kan jag lova, spännande! Håller trion undan?

Hotellrumsladdning

Här sitter vi och ljuger om vem som är bäst. 1:35 kvar till start ungefär. Laddade killar. Största frågetecknet är vem som stöter först och vem som drar upp spurten åt vem. I övrigt är allt glasklart.

Live från landsvägs-SM i Södertälje

http://cyclesport.se/? bjuder på liverapportering via sin hemsida. Just nu tävlar damerna och jag ska börja rulla ner till Södertälje. Herrklassen startar klockan 14.
Heja!

Det här med SM är ju verkligen jättetuff

SM-pepp

Frukost + vatten

Linus Dahlberg har cyklat SM-banan i Södertälje och filmat för att sådana som jag ska få se hur den ser ut. Kika här om ni är intresserade: http://linusdahlberg.se/2012/06/ett-varv-runt-sm-banan/

Min plan för idag var att köpa energiprodukter, stor insexa och rulla en timme. Men tydligen är hela Stockholm stängt idag för att vi i Dalarna firade midsommar igår och det regnar ute. Så vi får se hur det går med mina planer. Godis ska jag nog kunna få tag på ändå.
Pepp!

Uppladdningen fortsätter

Vi har idag åkt ner till Husby för att spendera helgen där. Sov åtta timmar i natt och har tagit en tupplur på en och en halv timme nu på eftermiddagen också. Bra det, så jag för en gångs skull blir utvilad. Ska väga och byta lite hjul/däck/kassetter/snabbkopplingar och få bort knaket sedan är också cykeln redo för SM. Vet ni förresten någon cykelbutik som har energiprodukter i närheten av Kista? Åker hellre till en trevlig cykelbutik än att köpa hos någon stor sportbutikskedja.

Stort grattis till Magnus Darvell som vann Solleröloppet idag! Två andra Ingarvet GP-kändisar som gjorde det bra: Jesper Hjortsberg som var med i den tidiga utbrytningen och Falu Cykelklubbs Fredrik Ericsson som blev femma.

Kul också att Gustav Larsson är klar för touren så vi nu har två svenskar att heja på.

Glad midsommar!

Digedigedige dingdingding här glider kingen in

Filmat av Ronya
Målgesten sker alltså ca: 50 meter innan mållinjen, det går bra nu! Hade en fin dag på Ingarvet i kväll vilket kanske var lite oväntat då jag dagen efter Skuggarvstempo eller tempopendling brukar ha grisben. Testade dock att dricka en recovery igår efter Skuggarvstempot och det kanske gjorde skillnad för idag var benen fortsatt bra. Trots finvädret så var det inte lika många idag som de senaste veckorna, sommarlov och Solleröloppet imorgon tog nog några deltagare. Vi var ändå 14 av Faluns allra finaste cyklister på plats.

Hade bestämt mig att göra som Adam Steen idag och göra mitt bästa i varje spurt för att få så fina placeringar som möjligt. Fick placeringssiffrorna 1-2-5-3-1-1-1-1-8-1 och det kan jag väl inte vara annat än nöjd med. När jag blev åtta så hamnade jag i uppdragsposition och valde att göra ett spurtuppdrag istället för att försöka vinka förbi någon. Skönt det också! Tajtast spurter hade jag mot Johan Landström och Hendrik Sjölund, sånt är också kul! Familjen kom upp och kikade efter några spurter så då var jag ju tvungen att börja leverera...

Här är jag typiskt stum efter en av spurterna.

Firar med kaka efter målgång. Foto: Adam Steen

Fysiskt är jag redo för SM, helt klart. Jag vet ju att jag inte har något med tätstriden att göra, men formen är på plats och jag ska inte behöva gnälla över dåliga ben om jag inte misslyckas totalt fram till söndag. Kör jag riktigt bra så är jag med i någon klunga in i mål och då skulle jag vara jättenöjd. Årets SM-bana lär vara riktigt tuff också, men jag ska nog visa den vem som är tuff. Skämt å sido, stadsbanor brukar inte passa mig men med bra form så passar alla banor och jag ska verkligen göra mitt bästa. Vi i Falu CK kommer till start med fem man vilket också det är skitkul, vi får se vad vi kan åstadkomma. Ska bli kul att rejsa med grabbarna och vi hoppas givetvis på en bra dag.

Watt på Vätternrundan - rekordet!

312 Watt runt sjön, eller 3.8W/kg så ni lättare kan jämföra med er egen kapacitet. Dra bort 8% om ni vill ha Monark-watt. Känns en smula småstarkt att dra det i 6 timmar och 38 minuter om ni frågar mig. Länk till Christofer Stevensons Vättern-data.

Tack, Kroppen

Hade väl egentligen tänkt träna på eftermiddagen igår, men jag kom hem så sent från jobbet att det fick lov att bli när barnen somnat istället. Eftersom jag alltid är trött för att jag sover för lite i veckorna så lyckades jag somna inne hos barnen vid läggdags och vaknade tjugo i tio. Funderade en sekund på att strunta i träningen innan jag kom på bättre tankar igen. Befriade cykeln från sin ramväska och flaskstället bakom sadeln. Tyckte mig höra ett svagt "tack" från cykeln när det var klart.

Skuggarvstempot hade varit planen för dagen och nu gällde det att försöka växla från sovande till supersnabb och sedan tillbaka till sovande efter passet igen. Känslan var givetvis bra från start och i Sundborn låg jag bara 16-18 sekunder efter årsbästat som jag tog vid mitt senaste försök. Inte illa, tänkte jag och gav backarna upp till Skuggarvet vad dom förtjänade. Mellantiden utanför Darvells uppfart skvallrade om att jag nog hämtat in dom där sekunderna och i sista backen (som väl tar 4-5 minuter) stumcyklade jag hela vägen upp. Formen är god, det kände jag under hela passet. Ni vet den där härliga känslan när man bara kan mata på istället för att slå av när intensiteten blir hög. Den känslan hade jag igår. Med en bättre kapacitet hade jag givetvis åkt snabbare men med min symaskinsmotor så får jag vara nöjd. Det blev nämligen årsbästa med sex sekunder. Hela passet tog 51 minuter från dörr till dörr, kan inte bli så mycket bättre. Alla tider +ANNAT från Skuggarvstempot hittar ni här.

Kessiakoff till Touren

Fredrik Kessiakoff har kört till sig en plats i Astanas Tour de France-lag. Sjukt kul! In på hans blogg och gratulera honom: http://www.kessiakoff.com
Mindre kul då att Andreas Lindén tvingades bryta sitt rekordförsök igår kväll. Han hade ändå lyckats ta sig till Gällivare med krånglande knän. Även om det varken blev rekord eller ens fullföljd utmaning så har han inspirerat mig och det var kul att följa honom. Läs mer om rekordförsöket här: http://www.sverigeloppet.nu

God morgon på er

Igår kväll kom det ett par fräscha Bianchicyklar hem till mig. Den ena var monterad så den andra skruvade jag ihop igår kväll. Nu är cyklarna levererade till Stångtjärnstugan och jag är på väg till jobbet efter att ha lämnat cyklarna vid stugan och mina barn på dagis. Falu Cykelklubb har ju ett cykelläger vid Stångtjärn denna vecka och idag ska man få prova på landsvägscykling. Klubben äger också två TREK-cyklar så det är fina grejer som barnen får åka på idag. Förutom att cykla så badas det tydligen en hel del, där är jag inte så avundsjuk. Det har väl nyss varit islossning?

Igår kväll cyklade jag lite MTB. Stack ut vid tio på kvällen och kom hem nästan halv tolv. Åkte för första gången någonsin den röda leden på Lugnet som mäter 15 km. Höjdpunkterna var givetvis de tre handbyggda stigarna där jag faktiskt inte ens hade åkt förlängningen som gjorts på en av stigarna. Att, i hög fart, åka på outforskad mark i en mörk skog klockan elva på kvällen var rätt häftigt. Utöver dom handbyggda stigarna så var det också lite annan traditionell stigcykling samt givetvis en del "transport" på skidgator. Jag hade kul. Benen var snälla. Benen var pigga. Benen var bra. Det tog ganska exakt en timme för mig att cykla runt och snittpulsen blev inte högre än 120 (61% av max). Det känns som om grundformen är fortsatt god och nu gäller det bara att pricka in en grym dagsform på söndag så jag kan ta mig runt landsvägs-SM i Södertälje. Banan lär vara en riktig killer!

Film från Vätternrundan

Peter Oom i Conti Test Team hade en kamera på hjälmen och så här såg inledningen av vår Vätternrunda ut:

Hemgång

Filip besviken eftersom jag kom en timme tidigare än vi sagt till dagis och han planerat att stänga verksamheten. Svårt att göra rätt som förälder, men jag kämpar på!
Planerar att cykla ikväll när barnen sover för att bli av med sista Vätternrosten.

Gammalt

Jag har ju varit alldeles för upptagen med mig själv (i min egna blogg...) dom senaste dagarna och inte nämnt att:
- Emil Lindgren inte får åka OS
- Fredrik Kessiakoff tvålade dit Cancellara på hans hemmaplan och vann tempot i Schweiz runt
- Jonas Ahlstrand fått ett stagiarekontrakt (provkontrakt) med Team Argos Shimano
Men det där håller ni väl koll på så bra utan mig ändå. En tråkig nyhet och två jättebra nyheter med andra ord.

Sedan så följer jag Andreas Lindén, som cyklar genom Sverige ensam och försöker göra det på under 100 timmar för att ta ett rejält rekord på den sträckan. Den jävla tokstollen. Det började ju bra med knäproblem redan efter tio timmar, men då hade han ju bara 90 timmar kvar genom landet. Imorgon bitti ska han vara på plats i Treriksröset är det tänkt. Man kan följa honom via utmaningens hemsida eller som jag gör, via hans Twitter. Nu har han slutat med "längre" sammanhängande sömn utan kör tiominuters powernaps för att inte benen ska bli för stela, han har passerat Arvidsjaur, är på väg mot Jokkmokk och har fruktansvärt ont.
Själv sitter jag vid köksbordet, äter frukost, lyssnar på fågelkvittret utanför fönstret och bloggar. Och ni behöver inte oroa er för min fot, smärtan är nu borta helt!

Men ååååh... motvind och regn.

Min dag

Spenderade hela dagen i Mora med att jobba. Sedan hem, byta om och sporta mina helt nya MTB-skor på barn- och ungdomsträningen.
Nu: trött som en häst!

Min dag

Spenderade hela dagen i Mora med att jobba, sedan hem, byta om och sporta mina helt nya MTB-skor på barn- och ungdomsträningen.
Nu: trött som en häst!

Conti Test Team innan start

Foto: Mats Hermansson

Så här såg vi alltså ut i lördags med hela gänget uppradade.
Igår började jag känna en smärta i foten som blivit värre till idag, troligtvis någon inflammerad led i fotstackarn. Ett lite oväntat ställe att få ont i efter Vätternrundan...
Har ätit frukost nu och ska lämna barnen på dagis innan jag drar till Mora för en arbetsdag där.
Ikväll blir det nybörjarträning på Lugnet i finväder, sedan tar vi ett litet sommaruppehåll med den träningen.

Vad jag åt, drack och hade för kläder under Vätternrundan

Foto: Mats Hermansson

Viktiga detaljer för vissa, mindre viktiga för andra. Så jag berättar detta för vissa. Regnet upphörde bara minuter innan vår start, skönt att slippa starta i regn även om det kom snabbt igen. Prognosen tolkade jag som att vi skulle ha regn i början följt av halvklart väder resten av rundan. Lite så blev det också. Efter att regnet slutat så fick vi åka ganska länge i uppehåll och också lite solsken. Mot slutet kom det regn igen men vi besegrade regnet och fick avsluta torrt. Jag visste alltså att det skulle börja kallt och blött och sedan bli varierat. Intensiteten visste jag skulle bli ganska hög hela tiden.

Om vi börjar med "det vanliga" så hade jag en nätaktig underställs T-shirt, vanliga cykelbyxor, vanlig cykeltröja och vanliga cykelstrumpor och kortfingrade cykelhandskar. Händer, huvud och fötter är viktigast att skydda för en varm känsla även i kallt väder. Så jag körde skoöverdrag, ett par varma handskar (för temperaturer mellan 0 och +7 ungefär) över mina kortfingrade och en keps. Annat som inte tillhör standardkittet är armvärmarna, benvärmarna lät jag bli för ska man åka snabbt så har man inte benvärmare. En väst hade kanske varit bra att ha, annars brukar jag bara använda väst när det är kallare än -10 då den tar bort lite fartvind som kan vara jobbigt vid så låga temperaturer.
När vi efter några mil slapp blötan och vägen började torka upp igen så tog jag av mig extrahandskarna. Kepsen tog jag av vid stoppet efter 74 km och armvärmare samt skoöverdrag fick sitta på hela tiden. Kändes som en klockren klädsel då jag aldrig frös eller kände mig för varm någon gång under turen.
Jag är dock en sådan där människa som brukar kunna klara kyla bra, andra hade kanske frusit i mina kläder.

När det gäller näringsintag så hade jag lärt mig lite från förra året då jag bara drack en flaska de 14 första milen... I år hade jag två stora, två små flaskor och två påsar sportdryckspulver med mig. Planen var att dricka en flaska var 70:e minut (6 flaskor på 7 timmar). Det började bra, men när jag blev så där onödigt kissnödig efter 85 km och det var långt till kiss- och vattenstoppet (140 km)så drack jag inte speciellt mycket.  Istället för tre flaskor så hade jag där druckit två, men det var i alla fall två stora flaskor. Vid stoppet så blandade jag också ny sportdryck i dessa stora flaskor och hade därmed 4 flaskor kvar för 16 mil vilket ju borde räcka. En flaska i timmen. Nu kom jag ändå i mål med bara fyra flaskor i kroppen. Tre stora och en liten vilket ger 2.75 liter. Hade druckit mer om jag inte 1. hade blivit så kissnödig och 2. inte känt mig så fräsch på slutet. Sista 90 minuterna drack jag inte mycket.
Jag drack inte bara. Hade med mig tre stora gel, en liten gel och två energikakor också. Schemat för dessa höll jag och det såg ut så här: Stor gel (100g) efter 2, 4 och 6 timmar och energikaka efter 2.5 och 5 timmar. Den lilla gelen (40 g) skulle vara en slags nödraket om energinivån skulle kännas för låg någon gång.

Sammanfattningsvis såg mitt mat- och drickschema inför Vätternrundan ut så här:
1.10 första flaskan slut (750 ml)
2:00 första gelen (100g)
2.20 andra flaskan slut (750 ml)
2.30 första energikakan
3.30 tredje flaskan slut (500 ml)
4.00 andra gelen (100 g)
4.40 fjärde flaskan slut (750 ml)
5.00 andra energikakan
5.50 femte flaskan slut (750 ml)
6.00 tredje energigelen
7.00 sjätte och sista flaskan slut (500 ml)
Och så finns det folk som säger att Vätternrundan är enformig!?
Nu lyckades jag inte riktigt dricka så där mycket men bevisligen behövde jag inte det heller. Om ni tittar på bilden så ser ni mina två stora flaskor i flaskställen och dom två små i specialstället bakom sadeln. På ramen hade jag en liten väska med mina fyra gel och en energikaka. Den andra kakan fick inte plats där utan låg i min ena ryggficka.
Skulle jag åka Vätternrundan igen med ett stopp för att fylla på vatten efter 14 mil så skulle jag bara åka med två stora flaskor och ta med mig två påsar sportdryckspulver. Det ger fyra flaskor och 3 liter det. Flaskstället bakom sadeln blev ju egentligen överflödigt, gjorde att jag släpade extra vikt i onödan och dessutom har dom där rackarna en tendens att gå sönder/tappa flaskor. Mitt flaskställ bakom sadeln gick faktiskt också sönder. Bägge skruvarna till ena flaskstället gav upp och jag tappade en flaska med tillhörande flaskställ med några mil kvar till mål (då hade jag ändå kontrolldragit skruvarna kvällen innan...). Onödigt och farligt då de bakom mig riskerade att cykla på flaska + ställ. Utan stället bakom hade jag inte varit en lika stor säkerhetsrisk och jag hade haft ett drygt kilo mindre att släpa på. Då skulle jag istället kunna ha en sadelväska där med slangar och verktyg, som jag nu hade i ena ryggfickan tillsammans med pumpen som nästa gång kommer vara monterad på ramen.
Skulle jag däremot åka Vätternrundan helt utan stopp så skulle jag ha flaskställ bakom sadeln igen.

Det här blev ju ett himla intressant inlägg! Nåväl, jag har väl åtminstone nytta för det om/när jag ska åka Vätternrundan igen. Utan bloggen skulle jag ju bara glömma allt sådant här, nu kan jag bara gå tillbaka och se hur jag genomförde olika lopp förra gången.
Om någon undrar vad jag hade för märke på mina energiprodukter så kan jag säga att det var fyra olika varumärken inblandade denna gång.

Mitt Vätternäventyr 2012

Så här såg det alltså ut runt sjön igår, höjdmätaren spårade tydligen ur kring 40 km men annars så...

Jag börjar med det viktigaste, siffrorna:
Distans: 294,52 km
Tid: 7:04:34
Tid inkl. tre stopp: 7:08:33
Medelfart: 41,6 km/h
Maxfart: 68,3 km/h
Höjdstigning: 1.786 m
Medelpuls: 151 slag/min (77% av max)
Maxpuls: 177 slag/min (90% av max)
All min Garmindata från rundan hittar ni här.

Nytvättad cykel i Falun

Lugnt i Bianchimontern när Sverige spelade mot England i EM

Nummerlappen nålad kvällen innan, jag var uppe till tolvslaget för att fixa och dona inför rundan, vaknade sedan vid sex på morgonen efter att ha vaknat tre gånger under natten också för att jag frös. Standardnatt för mig alltså.

Vätternkittad cykel som står och skäms i en källare i centrala Motala

Vi vaknade upp till ett fantastiskt svenskt sommarväder så det blev gubbladdning i hallen till det var dags att rulla ner till starten

Med oss i startfållan: OS-legendaren Bernt Johansson!

Ett typiskt överladdat gäng vätternmotionärer, go Conti Test Team!

Ah.. doften av grönskan utanför Gränna (ca 74 km in i rundan)! Jag valde att ta en mobilbild istället för att kissa, blev sjukt kissnödig en mil senare men fick hålla mig i ytterligare sex mil till nästa stopp... Det var inte kul.

Här har vi väl åkt 26 mil ungefär och på frågan om någon började bli trött så fick jag bara skratt och leenden tillbaka, så folk var nog inte så trötta som de ville ge sken av. Här tar vi det typiskt lugnt uppför för att hålla ihop gruppen.

Lite relax vid vattnet efter avklarad Vätternrunda
 Så där ja. Då var årets Vätternrunda avklarad. I natt lyckades jag med bedriften att sova i elva timmar. Dels sliten från Vättern givetvis men också på grund av min ständiga brist på nattsömn i kombination med att barnen sov hos farmor/Lasse. Skönt var det!

Om vi börjar från början så var jag så glad när de första milen tickade in. Allt gick så sjukt mycket lättare än förra året då jag plågades redan från start och vi snittade upp över 42 i motvinden. Som högst var vi uppe i 42.5 på min mätare innan några elaka backar och ett piss-stopp sänkte snittet något. Ner till Jönköping kom vi med 41.0 km/h och nu skulle vi få njuta av 15 mil medvind. Tyvärr blev vi lite sinkade igenom Jönköping av buss +ANNAT så när vi lämnat Jönköping efter ca 11 mil i motvind var snittet nere på 40.5. Men allt kändes så prima ballerina ner dit så jag var inte speciellt orolig för vår fortsatta kamp runt sjön.
Vi hade tre planerade stopp:
74 km: kissa (1 min)
140 km: kissa och fylla på flaskor med vatten (2 min)
210 km: kissa (1 min)
Efter tolv mil var vi nere på tio man som gick runt i gruppen och tog förningar, det kändes som lite för lite och att resan till Motala kunde bli onödigt grym för oss. Jag valde ju att inte kissa efter 74 km och blev riktigt kissnödig efter ca: 85 km... I fem och en halv mil var jag rejält kissnödig, sista två milen innan nästa stopp var jag så kissnödig att jag knappt kunde sitta i bocken längre.
Vid stoppet i snabbdepån efter 140 km så hann jag fylla på två flaskor med vatten, hälla i sportdryckspulver i flaskorna och kissa 4.7 liter på våra två minuter. Kändes bra. Vid stoppet motiverades också fler att hjälpa till med dragjobbet och genast blev det mer vila och högre fart. I medvinden gick det riktigt fort. Efter ungefär 20 mil hade jag en svagare period då jag funderade en del på hur fan det här skulle gå, men efter ungefär en timme började det kännas bättre igen och då var det ju bara sex mil kvar. Vi var nere på sex man vid ett par tillfällen mot slutet men med två mil kvar så blev vi plötsligt ett tiotal och farten var grymt hög där. Folk hade väl fått hemlängtan. Det kostade dock en hel del vilket gjorde att vi blev sex sju stycken arbetsvilliga igen. Sista fem milen var nog de som jag kände mig som starkast. Inte ett dugg orolig över att inte orka jobba hela vägen och jag visste att om det krävdes så skulle jag kunna ta riktigt långa förningar.
Vi kände mot slutet att vi kanske kunde fixa förra årets tid så vi trummade på bra in till målet där Speakern sa 7:09. Officiella tiden säger dock 7:08 och målet var att åka snabbare än förra årets 7:12 vilket vi lyckades med.
Jag är nöjd med lagets insats och också sjukt nöjd med min egna. Förra året fick jag ju kramp i bägge vaderna efter 18 mil, spenderade 8 mil i svansen innan jag kunde hjälpa till med livet som insats sista 4 milen. I år var jag en av de som klarade av Vätternrundan bäst i vår grupp och jag hade inga som helst krampkänningar utan kände mig ganska fräsch hela tiden. Speciellt på slutet då det stundtals kändes som vilket lättare distanspass som helst.
Om jag ska åka Vätternrundan nästa år så ska det gå under sju timmar. Jag vet nu vad som krävs för det och jag vet också att Conti Test Team kan klara av det om de skulle vilja. Som det är nu har vi dessa två år åkt väldigt sakta uppför, genom korsningar och rondeller. Skulle tempot vara lite lite högre uppför och om man bara såg till att de som hjälpte till med dragjobbet klarade korsningar och rondeller bra så skulle vi kunna kapa minuter bara där. Som det är nu väntas hela svansen in innan farten höjs igen.
Tack för i år grabbar, snyggt trampat!

Dagens runda

Ni får lägga på några minuter stopptid också, 7:08 sägs det att vi kom i mål på. Kände mig stark satan sista fem milen och hoppade inte över en enda förning. Kul det här.
Cykelcity/Masarna kom i mål på 6:41 och Ride of Hope klarade 6:38. Grymt imponerande, forta gubbar!