Gårdagens cykling

Tillbaka till normalläge, tillbaka i cykelsadeln. Stack nämligen ut igår kväll på en cykeltur i solnedgången. Oklart vad syfte och mål med träningen var, annat än att försöka ha kul på stig och det är i och för sig inget dåligt syfte. Ville trampa bort löparbenen och få lite tekniklek på köpet så det blev ett varv på Stångtjärns blåa spår.

Här står jag och inviger ett par nya skoöverdrag.

Tänkte innan jag stack ut att det nog gick bra med ett par nya skoöverdrag, jag skulle ju ändå inte gå med cykeln. Hann ungefär 10 meter innan jag bestämde mig för att försöka klara den "omöjliga" backen bredvid där vi bor. Emil Lindgren har klarat den och även Anton Olstam. Så den är ju bevisligen inte omöjlig. När jag kom dit så såg jag att den var helt sjukt uppkörd. Någon eller några måste ha tränat väldigt mycket där, kul!
På mitt första försök så kom jag faktiskt riktigt långt, trodde därför att det kanske skulle gå att klara backen men ju mer jag försökte desto sämre gick det. Gav därför upp efter några försök och rullade mot Stångtjärn istället.

Stångtjärns blåa spår levererar.

Känslan igår var både bra och dålig. Tekniken var bra och styrkan i benen var bra. Men benen var trötta, sega, sprättlösa och ömma efter löpningen. Jag hade från början tänkt mig något mer än Stångtjärns blåa, men kroppen var inte på topp och det blev sent. Så jag nöjde mig med 50 minuters stiglek.

Idag vore drömmen att köra ett distanspass, det är ju ändå långhelg.