Bilder och resultat från Bockstensturen 2019

Hej och god morgon på er!

Det får bli ett lite snabbare inlägg idag för jag ska iväg och köra Skedvirännet MTB med två av mina barn alldeles snart.

Men igår gick ju Bockstensturen av stapeln i Varberg. Jättemånga cyklister ville köra den sista deltävlingen i Långloppscupen och jag var en av dom. Förhoppningarna var höga men jag hade en riktig skitdag i sadeln. Först gjorde jag det okej men efter två av dom fyra backarna tidigt i loppet så fick jag vika ner mig. Stannade sedan efter 28 km för att lätta på trycket, stannade igen efter 35 km för att lätta på däcktrycket och efter det tänkte jag att loppet är långt och jag kunde köra upp mig då många brukar krokna här. Höll hyfsad fart ett tag men sedan gick krafterna ur mig. Det var som om jag var sprängfylld med energi men ändå väggad. Cyklade så sakta att det var jobbigt. Stannade i en depå för att äta och dricka. Rullade iväg.

När damtäten kom ifatt så provade jag att gå med för att se hur tätstriden där skulle avgöras. Det var skönt för skallen att göra något annat än att åka och tänka på hur dåligt det gick. Damerna kom ifatt efter knappt sju mil tror jag och efter 75 kilometer så körde Sandra Salinger till sig en lucka på Nellie Larsson. Nellie var sånär ikapp någon kilometer senare men Sandra lyckades utöka igen. Jag hängde på Sandra in mot Varberg och när vi kom till kusten så slog jag av och rullade in i mål.

Jag blev 51:a bland herrarna, vilket väl säger en del om att startfältet kanske var stort men det var inte så många duktiga med. Vet faktiskt inte varför men det var så få med att jag blev 13:e i elit. Här hittar du fullständiga resultat från Bockstensturen 2019.


Happyride.se bjuder på bilder från loppet:

Jag tog ett par själv också..

Jag gillar ju att man med Bockstensturen bjuder på ett längre långlopp och det är så mycket som är bra där i Varberg. Men igår har jag två saker som liksom sänker betyget rejält.
Först och främst starten. Jag förstår att det är svårt att ordna med en start genom centrum för att komma ut på vägarna på andra sidan stan. Men lösningen som erbjöds igår med parkvägar och cykelvägar i några kilometer där det var träd, stolpar, trottoarkanter och annat hela vägen. Bara smalt, massor med tvära kurvor och bitvis dåligt skyltat dessutom. Livsfarligt och ingen bra lösning. Det var verkligen en kaosartad start och den bör vi inte behöva uppleva igen nästa år.
Man hade också lagt om startordningen på dom kortare loppen och jag trodde det var för att slippa att eliten kommer ifatt motionärerna på slutet? Men jösses, det har nog aldrig varit så många motionärer att passera sista tre milen som igår. Det var inte bara en gång som motionärer höll på att avgöra tätstriden i damklassen kan jag säga. Jag har klagat på det där tidigare, men jag fortsätter väl tills det blir bättre. Andra lopp lyckas ju bättre med sina kortvarianter så något finns nog att lära hos andra där.

Hur som, tack för igår alla. Nu ska jag stressa iväg, vi hörs!