Hej och god morgon!
Igår var det varmt och dammigt på Ränneslättsturen, igen. Det var varmt och dammigt också i fjol och det passade mig väl inte jättebra. Samma visa i år egentligen, fast lite bättre än i fjol i alla fall. Redan efter en mil fick jag vika ner mig från tätgruppen och förstod då att det inte skulle bli något toppenresultat då det var för många framför mig. Men till skillnad från i fjol så sjönk jag inte som en sten genom fältet utan jag kunde släppa den stora tätgruppen och sedan hänga med nästa gäng.
Såg till att hålla mig långt uppe i gruppen som av naturliga skäl blev ganska stor där i början. Men med många stigar och igångdrag så förstod jag att det förr eller senare skulle spricka av. Till slut blev vi 4 gubbar som trampade vid ungefär halva loppet kört. Kändes kontrollerat och bra, vi närmade oss en grupp framför också vilket var motiverande. I slutet av teknikstigarna efter drygt fyra mil så kom vi ifatt dom och jag hade sett ett par till vassa killar strax framför oss. Nu fanns det plötsligt chans till bättre placering ändå.
Men då jag nu kom sist in i en stor grupp så var det istället jag som fick känna på gummisnoddseffekten. Plus att dom växlade draghäst i gruppen och den hästen satte lite mer fart på sällskapet. Så jag spottades ut ur gruppen igen. Gick från att känna mig kontrollerad och stark till rostad och kokt. Fick sällskap av en annan som jag haft sällskap med tidigare, tvingades dock ge mig. Fick släppa förbi ytterligare en innan vi kom till nästa depå vid skidstugan. Där stannade jag och bad kvinnan med vattenslangen att spola min nacke och rygg. Iskallt och ack så skönt. Ett par muggar vatten på benen, armarna och huvudet och sedan började jag känna mig som människa igen.
På slutet där så fick jag sällskap av fyra andra. Ingen i elit dock. Två av dom körde ifrån mig och två kunde jag faktiskt köra ifrån. Dessutom passerade vi en trött elitare på slutet. När jag var sådär helt kokt så trodde jag att det skulle bli ett stort ras då jag inte orkade ta i något alls. Så jag är väl nöjd med att ha begränsat raset och tagit mig i mål med hyfsad heder i behåll.
Det hade ändå varit skönt att få köra en tävling och känna att jag presterat riktigt bra. Nu blir det inte så, i tävling efter tävling. Jag tror min placeringsrad är 17-21-23-22. Jämnt och trist. Väntar på den där fullträffen. Kanske kommer den redan till helgen när vi ska köra Mörksuggejakten? Jag hoppas då det.
Här kan ni hitta resultat från Ränneslättsturen 2019.
Axel och Linda körde 21:an igår och tog sig igenom med bravur. Axel taggad på nya lopp och Linda är nog tillbaka i långloppsmatchen igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar