Ja, sådär såg det ju ut långa stunder för mig på Cykelvasan. Grupp efter grupp passerades. Någon enstaka passering skedde mellan cyklister och något gäng åkte långt till vänster så då passerade jag på höger sida. Annars är ju standard på Cykelvasan att man håller till höger och kör om på vänster sida av vägen.
Det svåraste med att cykla om så många tyckte jag inte var själva passeringen, utan att göra det utan att skrämma eller irritera folk. Jag hade ju oftast högre fart, därav att jag passerade dem, vilket ju kan överraska folk. Vet inte hur många gånger jag ropade "håll höger, kommer vänster!" under loppet, men många gånger blev det.
Jag tror att jag lyckades rätt bra ändå, har fått höra av flera jag passerat att det skedde snyggt, säkert och gentlemannamässigt. Det känns riktigt bra. Min största oro efter punkteringen var nämligen att jag skulle irritera en massa cyklister i min framfart mot Mora. Det handlar väl mycket om kommunikation för att inte irritation ska uppstå. Jag ropade som sagt oftast "håll höger, kommer vänster". Men även andra saker som "heja heja", "kämpa på" och så vidare. Någon gång pekade jag och berättade om jag ville in framför någon eller om jag skulle passera på något knepigare vis.
En enda cyklist var det faktiskt som ifrågasatte min framfart när jag sa "håll höger, kommer vänster". Fick då en motfråga i stil med "varför måste du förbi?!" och jag svarade bara då att jag ville framåt. Han kanske trodde att det var någon jämnstark och då var det kanske inget givet ställe för passering. Å ena sidan så ville jag ju om så många som möjligt så snabbt som möjligt. Men när man tex skulle av asfalten innan Mångsbodarna så tog jag det lugnt och höll min plats i ledet på slutet av asfalten.
På tävlingar annars så är det sällan jag ropar liknande saker. Om jag tävlar mot jämnstarka. Det är väl mest när någon framför är uppenbart stum eller trött som jag kan be de att hålla åt sidan så jag kommer fram och förbi. Det är främst när man åker i stor klunga (starten) eller i jagande grupp som vi brukar signalera åt varandra. Då tjänar man ju själv på att gruppen flyter fram bra. I en tätklunga så kan det tvärt om vara spurt in mot stigar, axel mot axel eller armbåge mot armbåge utan tillstymmelse till (vänliga) tecken. Då handlar det snarare om att inte förvarna om att man vill förbi, utan att istället överraska konkurrenterna med en attack in på ett stigparti eller en korsning. Kan man banan bättre än konkurrenterna så är det något som skall utnyttjas till en fördel.
Vill man in framför någon så visar man det genom att ta platsen framför någon bara, inga tecken behövs.
Annars var det inte många som varnade när dom körde om. Kanske påtala mer hur viktigt det är att annonsera sina avsikter och varna. Av så många finns det alltid cyklister som tycker och tänker.
SvaraRaderaAnnars var det inte många som varnade när dom körde om. Kanske påtala mer hur viktigt det är att annonsera sina avsikter och varna. Av så många finns det alltid cyklister som tycker och tänker.
SvaraRaderaNä, du var trevlig, det är något avväpnande med dalmål. Jag tog rygg ett tag vid Risberg, tack för hjälpen!
SvaraRadera