Det bästa med cyklingen på Vildmarksleden samt dags för Bockstensturen

När jag cyklade Vildmarksleden så blev det ju en del promenerande med cykeln och det är kanske inte så kul. Det vackra vädret, äventyret och mina starka ben gjorde det dock uthärdligt.

Men vet ni vad det bästa var? Jo, jag klarade massor med tekniska moment som liksom låg på toppen av min tekniska förmåga. Jag kunde liksom komma till ett ställe och tänka att "nu är det dags att gå igen, men jag gör ett försök att cykla igenom". Å så klarade jag det! Benen var bra, balansen var bra, modet var på topp och jag blev faktiskt förvånad själv vid några tillfällen, att jag tog mig igenom så pass svår terräng cyklandes.
Turen stärkte helt klart mitt självförtroende.

Nu i helgen så ska jag köra Bockstensturen. Det var nog tusen år sedan jag senast körde den turen. Vill minnas att det är typ 3 mil lättåkt följt av 4 mil bokskogscyklande och avslutar med 3 mil snabbcykling tillbaka till Varberg. Jag gillar att banan är lång, men samtidigt har jag haft lite svårt på längre banor. Det beror väl på att jag brukar gå all-in från start och det blir ju en sämre taktik ju längre loppet är...
Just nu har jag ingen att åka med, vet inte var jag ska bo (har ni tips?!) och har ingen langning. Men det där ordnar sig nog. Det brukar det ju alltid göra. Nästan.