Körde mig sönder och samman

Fick med mig Jens i fallet också. När vi stack iväg så kom plötsligt Pierre Stjernman ikapp oss. Pierre är inte bara Mr GripGrab Sverige, han är en grym cyklist också och var bland annat 12:e bästa svensk på Vårgårdas UCI-tävling. Pierre var uppe här och sålde GripGrab och hängde med oss på förstaslingan.

Planen idag var att köra ganska hårt så länge som jag bara orkade och att köra igenom hela Långa Lugnet. Drygt 80% av max siktade jag in mig på och sedan körde jag på. Förstaslingan gick ganska bra med 159 i snittpuls, men den är ju ganska lättrullad också. Ute på andraslingan började det bli jobbigt och ännu jobbigare för Jens. Han genade lite och jag körde slut på mig efter ungefär 1.45. Höll ändå i in till Lugnet och efter två slingor så hade det gått 1.52 och snittet var nu 158. Då vinglade vi ut på slinga tre. Helt stumma. Efter en stund med lite lugnare intensitet och energipåfyllning så försökte jag trycka på lite mer igen i backarna för att vrida ur det sista.

Totalt tog själva Långa Lugnet precis två timmar och 46 minuter och jag var verkligen helt slut. Benen var helt rökta på hemcyklingen och det var knappt att vi kom hem igen. Ett riktigt bra pass helt enligt plan!

Pierre tog denna bild i början av slinga 1.

Färdiga! Helt färdiga...

Pulskurva.

Sådär. Nu ska jag ha gjort allt som jag vill ha gjort inför Långa Lugnet när det kommer till träningen. Nu blir det två vilodagar följt av väckningspass på fredag och så hoppas vi att det är receptet på kanonben på lördag. Då återstår det bara lite detaljer med cykeln...