Tempopendling!

Idag har jag utsatt mig för kanske den bästa träningsformen, nämligen tempopendling. Jag har väl aldrig varit så stark på Finnmarksturen, som jag var den sommaren då jag först hade lagt av och sedan tempopendlade till jobbet i 1½ månad från och med juli månad. Det var länge sedan jag cyklade till jobbet nu. Min nya testcykel, nya bil och frugans arbetstider har inte bjudit in till så mycket cykelpendlande. Men jag har letat efter passande dagar nu på slutet och idag tyckte jag att det verkade som en bra dag att cykla till jobbet. I morse cyklade jag i medvind, lätt och fint gick det. Skönt att spinna ur benen lite efter gårdagens hårda intervaller på testcykeln. När jag sedan skulle hem så såg jag till att det blev lite extra stressigt så jag verkligen inte skulle hålla igen. Och så tempopendlade jag till dagis. Så gött stum jag blev då! Flera gånger om dessutom.

Myscyklingen till jobbet

Motvind och bråttom hem, då är det lätt att bli trött. 169 i snittpuls motsvarar 86.2% av maxpuls.

Puls OCH höjdkurva i ett, sug på den ni!