Lida Loop-intervall

Hej och god afton kära cykelvänner!

Vilken härlig sommarvärme vi har fått nu då hörrni? Hur skönt som helst faktiskt och idag cyklade jag hem utan benvärmare. Kändes som första gången, fast det har nog skett även på träning någon gång mer i år. Något annat som är skönt är att vara igång igen. Med cyklingen alltså. Att slippa vara sjuk och liksom på väg någonstans med träningen igen.

Trots att det är skönt att vara igång igen så var dagens cykling ändå rena rama skräcken. Hade så fantastiskt sega ben i morse och efter typ 11 timmar på jobbet så var jag inte så mycket sprättigare när jag åkte hem. Hade planerat att köra en intervall på motionsspår i Falun på hemvägen men var så seg att jag ett tag tänkte strunta i det och bara rulla hemåt. Tog mig dock samman och slet mig igenom intervallen.

Något annat som inte hjälpte sprättkänslan idag var att lock-outen på gaffeln inte fungerat, så varenda gång jag ställt mig upp så har liksom all energi bara gungat bort. Men nu är det åtgärdat, så imorgon kan jag köra stumt!

Själva intervallen idag tog 6:43 och att jag kallar den Lida Loop-intervall är för att den gick på ett motionsspår som gick upp, ner, tvärt höger och tvärt vänster. Lite som det är stundtals på Lida Loop alltså. Perfekt att träna på inför loppet nästa helg.

På väg hem igen.

Hempendlingen gav ett Strava Sufferscore på 31.

Kvällsjobb

Kvällssol igår

Hej Cykelvänner!

Igår kväll var jag ju ut och rensade min del av Långa Lugnet, så nu är det rent och snyggt i skogen igen. Tack till alla er som, trots att ni slänger skräp när ni tävlar, väljer att släppa det rakt ner på vägen/stigen istället för att kasta ut det i skogen. För då är det större chans att det städas upp efter avslutad tävling.

Fint att få återuppleva lite minnen från i helgen samtidigt som jag rensade banan från pilar och plastband.

Eftersom jag i vanlig ordning kom ut lite sent så hann jag inte med så mycket träning. Fick ihop lite knappt en timmes cykelträning plus tiden det tog att rensa banan. Stoppade nämligen klockan under tiden som jag jobbade. Sånt där kan man ju inte räkna med i träningsdagboken. Kom tillbaka till Lugnet, lämnade min ryggsäck på toppen och dammade på utför Gamla Mormor. Eftersom jag lämnat ryggan uppe så var jag ju tvungen att åka upp igen och då köttade jag på i serpentinerna när jag ändå var där. Å så avslutade jag det hela med att rulla ner Gamla Mormor igen, med ryggsäck den andra gången.


Nu ska jag faktiskt cykla till jobbet. Det var ju inte igår som jag cykelpendlade. Skönt att få vara frisk och få träna på igen. Vi hörs!

Ett nytt inlägg på Långloppsbloggen och lite kort om min dag

Hej cykelvänner!

Ett nytt blogginlägg ligger nu ute på Långloppsbloggen, denna gång om hur jag hade det på Långa Lugnet. In och läs!

Idag har jag som vanligt jobbat. Det var jobbigt. Sedan åkte jag hem och då väntade familjen på mig för dom ville gå och bada(!!?!?). Så vi gick dit så dom äldre barnen fick bada. Frida är mer lik sina föräldrar och aktar sig helst från det ISkalla vattnet.

Nu har jag matat Frida och det är dags för henne att sova. Efter att jag har lagt henne så ska jag till Lugnet och avmarkera samt städa mina 8 kilometer av Långa Lugnets bana. Imorgon måste det vara rent och idag måste jag träna. Så det passar ju bra att kombinera dessa två aktiviteter tänkte jag.

Vi hörs imorgon igen!

Högintensiv dag

Hoj cykelvänner!

Är helt slut i hela kroppen men har ändå inte tränat något. Visst får man vila två dagar efter ett långlopp? Det borde vara okej kan jag tycka. 

Trots ingen träning så är jag som sagt slut. Dagen gick i ett från 07 till 21 och då är det lätt att bli trött. Min lunch idag blev en tallrik müsli och ett par mackor. Efter jobbet... Hann precis slänga i mig det innan jag och småtjejerna styrde upp till Lugnet för Ebbahs cykelträning. När hon cyklade så var jag ute och gick längs min sträcka på Långa Lugnet och plockade ner banmarkeringarna. Hann med 3 av 8 kilometer. Cyklar resterande del imorgon tror jag. 

Väl hemma igen så var det matdags för tjejerna och sedan nattning av den yngsta förmågan följt av läggtjat på dom något äldre förmågorna.

Älskar den där stenätande tösabiten!!! Där sitter hon som stenätardrottningen nummer ett på en hög med stenar bakom garaget och mår gott i solen.

Frida styrde upp städningen på ett bra vis.

Ebbah hade cyklat upp till hopptornen och sedan den nya leden ner till Lugnet på sin träning, kul! Lerstänk på ryggen också, precis som det ska vara.

Ebbahs dag

Hej cykelvänner!

Igår var det Ebbahs dag då hon fyllde år. Firades traditionsenligt genom "väckning" med presenter, fika och skönsång och lite senare under dagen var det familjekalas.

Idag var det kalas igen, men denna gången barnkalas med Ebbahs kompisar.

Tidigare idag så avgjordes Lilla Lugnet och då var Ebbah med. Fullt ös med det mesta denna helg faktiskt...

54 barn i åldern 6-8 år står uppradade och redo för start.

Ebbah vill ju helst vara snabbare än alla hon tävlar mot så hon har ungefär samma farthållningsstrategi som sin far. Full fart så länge det går. Pappas flicka...

Jag älskar verkligen att åka på cykeltävlingar med henne.

Idag har det inte bara varit Ebbahs dag utan idag har det också varit Ronyas och min mammas dag eftersom det idag är mors dag! Grattis alla mammor där ute och speciellt grattis till "mina" mammor.

Långa Lugnet i siffror

Hej Cykelvänner!

Ah. Det ligger på här hemma med det mesta mest hela tiden. Men tänkte ändå visa lite siffror och annat från igår. Vi börjar med en film från Wallriden på Långa Lugnet igår. Fotat av Lina:


Sedan så fick jag några till bilder igår kväll också, från Eva Önnemar:

Jag lovade ju att jag skulle ut och ha kul igår, ser väl ut som om jag lyckades med det?!

Det ser lite mer ansträngt ut på dom där sista bilderna...

Igår använde jag en ny klocka från Garmin för första gången. Garmin Forerunner 735XT heter den och är så här (Bianchi-) fin:

Finns också i helsvart om man hellre gillar sånt.

En stor fördel med denna jämfört med den 920 som jag haft är att denna är ännu lättare och väger in på 44 gram, jämfört med 61 som 920XT väger. Dessutom är urtavlan lite mindre vilket gör den skönare på handleden när man cyklar MTB. Nu tävlade jag med pulsband, men den här klockan mäter också pulsen vid handleden så man kan se vilken puls man har under tiden som klockan är på. Smidigt för att till exempel kolla vilopuls eller se hur aktiv man är under ett helt dygn.

Hur som helst, ni vill ju se siffror, eller hur? Här kommer översikten:

Klickar ni på "Visa detaljer" så kan ni se allt. Som att snittpulsen var 165 (86% av max), att maxpulsen var 189 (98,4% av max). Träningseffekten blev 5.0 (överdriven träning) och klockan sa 72 timmars återhämtning efter loppet... Topphastigheten 64.1 är väl helt okej också.

Nu hade jag inte ställt in allt i klockan, men en sak den gjorde igår var att ta varvtider var 5:e kilometer och det kan ju vara rätt intressant att kika på i efterhand:

Det krävs ju ingen raketforskare för att se att min farthållningsstrategi för dagen var allt annat än optimal. Speciellt mellan kilometer 5 och 15 så brände jag för mycket krut. Men även mellan kilometer 15 och 25 så låg jag högt. Ibland måste man ju göra det för att gå med i en bra grupp och så vidare. Men med tanke på hur dåligt jag tränat senaste två veckorna så var jag väl inte riktigt redo för två mil pangpang helt enkelt.

Bilder, resultat och tävlingsrapport från Långa Lugnet

Foto: Ronya Öijer

Foto: Joakim Rissveds

Foto: Eva Önnemar

Foto: Lina Börjes, som dels har en massa fina kort i sin blogg men hon länkar också vidare till ännu fler bilder.

Foto: Niclas Brus, som har 69 bilder här på Facebook.

Här hittar ni preliminära resultat från Långa Lugnet 2016.

Hej Cykelvänner!

Långa Lugnet idag då alltså och nu skulle jag strunta i resultat och ha kul. Trevligt med hemmaplan och dom fördelar det erbjuder med VIP-behandling vid tävlingsområdet. Fick langning av Jonatan Steens pappa, Hans-Olov idag också. Stort tack för det!

När starten gick så tyckte jag att benen var helt okej. Hade en taktik att tappa placeringar i startbacken eftersom den är kort och brant och det går lätt att slösa energi där. Så jag såg till att vara med i svansen på tätgruppen över krönet. När det började bli allvar efter ungefär 7 km så tog jag mig upp topp 5 och kände mig fortsatt stark. Det sprack av och sedan kom fler ikapp igen. Någon kilometer senare var det dags för nästa parti där det kunde dela sig och jag gick med långt fram igen. Inför det partiet så vurpade Samuel Brännlund illa och bröt lårbenet och fick flyga ambulanshelikopter. Riktigt tråkigt att få höra det efter målgången. Jag vet ju hur mycket han slitigt denna vinter, krya på dig!

Efter det pariet så kom jag ut tillsammans med Henrik Sparr, Calle Friberg, Matthias Wengelin, Alexander Wetterhall, Michael Olsson och Johan Landström med en liten lucka bakåt. Helt sjukt. Jag ropade att det var lucka för att få lite mer gas i gruppen.
Fler kom ikapp i nästa skogsparti men på grusvägarna runt motocrossbanan Jämmerdalen så var vi kanske 10 man. Fortfarande helt sjukt och benen var sprättiga. Nästa skogsparti gick jag in som tvåa bakom Landström, riktigt bra även det. Kom ut igen med ett gäng kingar. Fortfarande helt sjukt.

När vi kom till en backe efter typ 18 km där jag på förhand hade trott att vi skulle vara en stor grupp som skulle dela upp oss i mindre grupper så var vi faktiskt redan nere på 10-12 man. In i backen så höll jag mitt egna tempo och här kunde jag inte längre klara mig på placeringssäkerhet utan nu var jag ju tvungen att ta i på egen hand... Mot slutet av backen så smäller det till som om någon avfyrat en raket eller ett skott. Där står plötsligt Wetterhall som dragit på sig den första punkteringen av fyra denna dag.
Backen efterföljs av ett stigparti så det är verkligen ett bra ställe att göra skillnad. Jag kom ut med Johan Norén och Isak Nordin. Fortfarande kingar och vi var ju lätt topp-15. Fortfarande helt sjukt. Jag började dock känna att den där sprättigheten lämnat kroppen så jag intog en ultradefensiv taktik. Efter typ 20 km....

Några kilometer senare så kom Sebastian Loket Olsson ikapp med Per Sjödin på rulle. Mot toppen av Lugnet så delade gruppen lite på sig och utför den nya stigen så gasade Isak på och fick en lucka, Sebastian var tvåa i gruppen, jag hamnade bakom Johan men lyckades ta mig förbi halvvägs ner och Per kom ner bakom mig. Ut på loop två så hade jag sällskap med Per och Stefan Persson som anslöt.

Sen fick jag kramp i bägge framsidorna av låren. Kollade ner på klockan och såg 30 km. 33 km kvar med defekta lår alltså och noll sprätt kvar. Kanon! I nästa backe så körde grabbarna ifrån mig med Johan Norén i spets. Sedan dröjde det inte länge innan ett stort gäng passerade mig. Jag spottades ut bakom gruppen per omgående. Var väl kring 20:e nu ungefär och kanske 35 km in i loppet.

Per Sjödin och jag fick sällskap igen och en inflyttad stockholmare med tempopinnar på styret blåste förbi. Jonas Petterssons rulle var bra, för han åkte fort där det gick lätt. Ner i tempoställning och kötta bara. Per fick ge sig. Gött! In i dom lerigaste partierna och tempopinnarna hjälpte inte mycket där. Jag fick lucka! Tyckte mig närma mig gruppen framför igen men orkade liksom inte trampa.
Mot slutet av loop två så var det jag Per och Jonas igen. När vi närmade oss toppen av Jungfruberget så satt Per på Jonas rulle och viftade med armbågen som att jag skulle ta Jonas rulle för att Per inte orkade. Men jag orkade fan inte heller. Per krigade sig kvar på Jonas rulle och jag krigade mig kvar på Pers rulle. Jonas körde tempo även utför och in för varvning.
När så slakmotan ut på loop tre kom så viftade Per till med armbågen igen och gav sig från Jonas rulle. Jag gav mig också, från Pers rulle.

När vi lämnat stadionområdet så gjorde jag något jag tänkt på sedan loop 1. Jag stannade och kissade. Var så sjukt kissnödig. Kan inte minnas att jag varit kissnödig på ett långlopp innan, men nu hade jag cyklat i princip hela loop två med knäna utåt på grund av min vätskefyllda buk.

Två kilo lättare så kunde jag rulla iväg igen.

Loop tre är egentligen var man för sig själv då det inte finns några bra partier för klungkörning. Blir lite snopen då när en klunga på typ tio per passerar mig typ 48 kilometer in i loppet. Där och då inser jag att detta blir en av deltävlingarna i årets Långloppscup där jag förhoppningsvis stryker resultatet (man räknar 6/9 deltävlingar i totalen, så man kan räkna bort tre lopp). Nu handlar det bara om att ta mig i mål. Cyklist efter cyklist passerar mig och jag kan inte försvara mig någonstans. Helt slut i benen. Längtar till partierna där man inte behöver trampa, för jag orkar knappt trampa längre. En parkeringsvakt kommer och sätter en parkeringsbot på mitt styre.

Med typ 4-5 km kvar så står en funktionär med en megaskål med godis. Jag roffar åt mig en näve och mumsar i mig. Snart blir det utför. Sista tre kilometerna är i princip bara utför och jag blir bara passerad av två. Kommer in mot stadion och spanar efter familjen. Blir glad när jag ser dom efter mållinjen och får en megastor klubba av Ebbah.

Jag blev 41:a idag. Inget att skriva hem om egentligen. Efter loop 1 var jag 15:e, efter loop 2 var jag 22:a och i mål alltså 41:a. Ingen positiv trend direkt men om vi ska se det positiva så var jag ju så snabb att jag hängde med tätgruppen tills den var typ 10-12 man stor efter 18 kilometer. Så jag var kanske snabb men lite för dåligt tränad idag.Vi säger så. Jag gjorde vad jag kunde men idag räckte det inte längre, nya tag på Lida Loop om ett par veckor!

Stort tack till alla er som hejade på idag och jag måste också påstå att det här var det bäst arrangerade Långa Lugnet jag varit med på. Bra med funktionärer, glada funktionärer och allt fungerade prickfritt vad jag såg.