Hårdaste landsvägs-SM på länge?

Att varvet skulle gå runt Kinnekulle, det "visste" jag. Så jag har ganska länge haft ett riktigt tufft SM 2014 i tankarna. Jag tänkte att det nog skulle bli runt 14 varv, men det blev tydligen 15. Det kommer att göra ont, mycket ont. Så här skriver arrangören CKU6 i ett pressmeddelande idag:
"Det blir hårda tävlingar vid årets Cykel-SM på Kinnekulle. Tävlingen går på och runt Kinnekulle i Götene Kommun. Det är samma bana som används vid Kinnekulleloppet som arrangeras årligen i slutet av maj och som av många anses vara Sveriges hårdaste cykeltävling.

Varvet mäter 13,4 km per varv, de sista 2,5 km är det konstant uppförbacke och vi hoppas på storpublik som hejar fram våra cyklister.
Damerna kör sin tävling på lördag eftermiddag den 28 juni och kör 9 varv vilket ger en distans av 121 km. Herrarna som avslutar SM-veckan på söndagen den 29 juni kör hela 15 varv.
Cykel-SM i Götene/Kinnekulle arrangeras den 25-29 juni-14.
Distanserna är:
Damer Juniorer: 5 varv; 67 km
Herrar Juniorer: 9 varv ; 121 km
Damer Seniorer: 9 varv ; 121 km
Herrar Seniorer: 15 varv ; 201 km"

Foto: Conti Test Team

Det där ser ju ut att bli skitkul. Har aldrig kört Kinnekulle så det kommer att bli en ny bekantskap. Backar har jag ju genom åren älskat men inte alltid varit så speciellt bra på. Meeeen, på Tour of Jämtland blev jag ju 17:e totalt och därmed elfte bäste svensk och nu kör jag ju på fler watt än förra vintern och väger dessutom något mindre. Bara att bita ihop och palla upp Monarken för att få lite mer "backträning". Det finns ju några ganska så elaka backar här kring Falun att träna i på vårkanten också. Jag ser fram emot en fest i lidande.

Sovit bra, men lite samt info om kommunikation i elitlaget

Vaknade upp bredvid denna skönhet i morse

Att jag tog mig ett antal power naps i kombination med intag av koffeinhaltig dryck (Coca Cola) där på kvällen var väl inte helt optimalt för sömnmängden. Kvalitén var det dock inget fel på. Att dottern kom och väckte mig på natten gav mig ju inte direkt mer sömn, men det är väl så härligt med barn!?

Jag har tänkt bli mer öppen med allt det cykliga igen, det är väl ändå därför som ni läser här gissar jag. Jag håller ju på med så himla mycket, även när jag inte tränar eller tävlar. Tänkte därför kort bara berätta om hur vi kommunicerar i elitlaget. För att informationen ska nå alla så har vi en SMS-grupp. Gratis, jättesmidigt och bra på nästan alla sätt och vis. När det blir intensiva diskussioner i SMS-gruppen så kan det dock vara läge att ha telefonen på ljudlöst...
Igår så startade jag en hemlig grupp på Facebook där dialogerna blir lite mer lättöverskådliga och där man på ett smidigt vis kan dela bilder och annat med varandra. Det blir mer som ett forum för gruppen och där SMS-gruppen nog mer kommer att få en roll för snabb kommunikation.

Vi i elitlaget finns givetvis på sociala medier och med tanke på att det är min hemmaplan så känner jag att vi borde vara mer aktiva där. Där har vi utvecklingspotential Jag vill dock inte leva hela mitt liv på sociala medier så därför lägger jag inte all min tid åt detta.
https://www.facebook.com/FaluCKElit - på Facebook är vi mest aktiva
http://faluckelit.blogspot.se/ - blogg som är uppdaterad 2:a maj, pinsamt!
https://twitter.com/faluckelit - Twitter, bra för korta och snabba meddelanden till de som är intresserade
http://instagram.com/faluckelit - alla elitlag/elitklubbar borde ha ett Instagram-konto, som är aktivt!
Följ oss gärna via dessa kanaler, med tanke på den potential vi har att förbättra oss här så kan det nog bli riktigt intressant att följa oss under säsongen 2014.

Kvällsbloggen

Ny bild, samma gamla motiv

Ungarna kom hem, åkte skridskor, åt mat och åkte skridskor. Nu har dom somnat bägge två, den ena låg vaken i sängen i nästan två timmar stackarn. Jag tänkte ta en power nap när de skulle somna men det visade sig att det blev ett antal power naps där... Jag är ju så trött. Att det är jättevarmt i huset gör ju inte att jag blir mindre mosig heller så nu har jag tagit av mig nästan alla kläder, käkat lite sött och druckit Coca Cola i hopp om kraft att genomföra en kvällsträning.

Jag har lyckats bli vald till ordförande i cykelklubben igen. Det skedde väl egentligen redan i slutet av förra året, men det kanske jag har glömt att meddela er. Det blir nu fjärde året som ordförande och det känns som om klubben har kommit en lång väg under dessa år.

Jag har haft perioder här på bloggen då jag skrivit allt cykelrelaterat jag håller på med. Sedan har det glömts bort och ingen efterfrågar det heller. Så jag vet inte hur stor vikt jag bör lägga vid att informera er om allt som händer i mitt cykliga liv. Ni är väl antagligen här för att ni är intresserade av cykling på ett eller annat vis, gissar jag. Så lite cykliga saker kanske jag kan bju' på.

Jag har en ny samarbetspartner på G. Vi är väl överens å så men innan kontraktsläsandet och handskakandet så avvaktar jag lite med att gå in på vilken det är.

Elitlaget vet jag väl inte om jag har presenterat så noga här i bloggen heller. Jag vet att jag skrivit om det i andra sociala medier men vi kör väl en laguppställning även här så ingen går miste om truppen:
Christoffer Kvist
Henrik Öijer
Hendrik Sjölund
Jimmy Bodin (från Team TREK Sweden)
Johan Carls
Viktor Knutsson
Fem cyklister som även var med under 2013 alltså och ett nyförvärv i Jimmy. Lagets sponsorer får jag nog återkomma med ganska snart då vi fortfarande har ett par pusselbitar som kräver den där handskakningen.

En cykelbutik har skickat en förfrågan om inte jag skulle kunna närvara på deras cykelkväll framåt vårkanten och en cykelklubb har också ställt frågan om jag inte kan komma till dem och snacka lite cykel. Jag har ju inte gjort några sådana här saker tidigare men det känns givetvis väldigt hedrande att det finns människor som tror att jag kan tillföra deras organisationer någonting. Dessutom så tycker ju jag att det är kul att testa någonting nytt och kanske utvecklas som person på köpet också. Jag har meddelat bägge att jag är intresserad och har ju ingenting att förlora på detta.

Gårdagens

Gårdagen var en sådan där dag då det var något mest hela tiden. En dag fylld med saker att göra. Som:
Yngsta dotterns innebandy
Skridskopremiär
Tvätta
Spola isen
Lämma äldsta dottern på dans
Fylla bilen med grejer från förra huset
Handla
Hämta äldsta dottern
Åka på barnkalas
Mer skridskolek
Laga mat
Lägga barn
Spola is

Idag blir det mer:
Jobba
Elda
Äta mat
Lägga barn
Träna

Smygpremiär i Öijer Arena

Sådär!

Nu är ungarna ute och åker skridsko på vår alldeles egna skridskobana, Öijer Arena. Den har tagit ett antal timmar att färdigställa och den är inte riktigt klar ännu. Snöfläckarna markerar svaga punkter där det inte går att åka just nu, men i övrigt är isen åkbar. Vi hade några lastpallar på gården som följde med i husköpet, några av dom större agerar nu sarg och ett par små agerar bänk för att vila, eller bara byta från skor till skridskor och vice versa. Nu önskar jag lite riktig snö så kan vi täcka över den fula presenningen också.

Barnen skiter givetvis i hur allt ser ut, de bara älskar det faktum att de nu alltid kan åka skridskor när de vill.

Årets andra distanspass

Härlig vintermiljö på dagens pass

Äntligen så var det dags för distans igen, har inte kört utomhus sedan den fjärde januari så det var verkligen på tiden att rulla lite riktig cykel. Startade ungefär åtta timmar efter gårdagens träning avslutades och hade tre timmar som mål med dagen. En stor del av tiden spenderades på skogsvägar och där hade man inte plogat i onödan direkt. Det blev mycket balans- styrke- och teknikövning där i hjulspåren. Sista halvtimmen eller så blev kroppen lite matt, delvis antagligen på den obefintliga mängdträningen 2014 men också tar det ju lite extra att köra snöiga hjulspår så pass mycket.

Det var riktigt skönt att få vara ute och cykla lite igen!

Rekordförsök på 2x20

Igår kväll kände jag mig väldigt motiverad så jag bestämde mig för att inte säkerhetsköra mina tjugor utan satsa på att fixa minst 300 watt. Tidigare har jag som mest fixat att köra tjugor på 300. Överambitiöst i vanlig ordning, men det är ju kul att utmana sig själv och till en början kändes det faktiskt bra. Tre kilo och 101 i snittkadens gav 303 Monark-watt vilket skulle bli rekord, om jag bara hållit i hela vägen. Nu vek jag ner mig efter 11:36 i den andra. Så nästan 80% av rekordförsöket fixade jag i alla fall. Sista 20 fixar jag vilken dag som helst.

320 och 327 Garmin Vector-watt

Gör ett nytt försök om en vecka, då jäklar fixar jag det!