Halalslaktad av Jeppe

Inte den mest vanliga samlingsplatsen, men en väldigt trevlig sådan, utanför Gruvmuseet. Planen var att cykla min 110-115 kilometer långa crossdistansrunda med våra 29:ers.

Däcksponsrade Jeppe sladdar in med sina fina tävlingshjul

Om vi jämför Jeppes och mina styrkor så var jag bäst på grusiga kurvor och Jeppe bäst på allt annat. Här har han tidigt på träningen lagt sig, hann tyvärr inte fota för han var så snabbt uppe på cykeln igen för att undvika total bloggförnedring.

Här har vi cyklat en timme ungefär och jag gömmer mig lite på rulle när Jeppe eldar på

Här lånade Jeppe min mobil för att jag skulle få någon bild på mig själv till bloggen också. Tydligen dög det att använda sin egna telefon lite senare...

Vid sista bilden här så hade Jeppe precis eldat lite på vägarna mot Grycksbo. Farter på över 40 km/h på grusväg med MTB var lite jobbigt, tyckte jag.

På väg mot Sågmyra så tyckte Jeppe att det kändes så bra när han tryckte på, så han gjorde just det. Då hade vi väl hunnit dryga 50 km och två timmar in på rundan. Vid denna bild började jag känna svaghet i kroppen och då hade vi bara hunnit knappa 58 km...

Snällt av Jeppe att elda sönder mig på platten, precis innan vi kom till den backiga delen av turen. Backen på sista bilden användes som målbacke på Långlopps-SM 2009 där jag blev 8:a. Det var då det... Ni ser en prick uppe på krönet, det är givetvis Jeppe.

Så här pigg och spänstig såg jag ut när jag kom upp till Dössberget. Helt slut efter 69 cyklade kilometer.

Jeppe hade väl så kul idag och utnyttjar här åter sin åkstyrka med mig på hjul

Kämpa Henke!

Efterlängtad brunn vid Lundbergs fäbodar längs Törnbergs väg. Här tyckte jag att vi inte skulle köra alla kilometer utan ta sikte mot hemmet, jag var ju helt under isen.

När Jeppe fyllde våra flaskor så passade jag på att försöka få i mig en kalori eller två genom dom blåa väggbären. Inga konstigheter.

Den här skylten sitter väl dryga kilometern från mitt hem och säger väl det mesta om min känsla på slutet...

Det här är vad jag slängde i mig direkt vid hemkomst. Återhämtning är viktigt!

Ja, det var väl länge sedan jag var så här slut efter en träning. Måste ha varit i vintras någon gång. Totalt fick jag 98.5 kilometer på mätaren och var alltså krispig redan efter 57 km. Det blev ett jävla slit, men sånt är ju skönt det med. Det var väl inget drömbesked så här veckan innan Cykelvasan att jag är klen på snabbåkt MTB-cykling. Får se till att stansa det där bakdäcket så vänder det säkert...