Cyklat med Tony Longo och bilder från Cykelvasans bana

Tro det eller ej, men nu sitter både däcken på fälgen OCH håller tätt! Morgonens övningar med hjulen då jag lät det ligga ner och rullade det liggandes gjorde nog skillnad. Det krävdes alltså att verkligen få vätskan till sidorna, något som man inte så lätt åstadkommer genom att bara cykla. När jag åkte upp till Mora låg hjulet så här:

Vände på hjulet i Rättvik och kom till Mora utan att ha tappat märkvärt med luft på nästan tre timmars tid. Glad cykelkille i Mora då kan ni tro.

Tony has arrived!
Så här står det i Vasaloppets pressrelease om Tonys deltagande i Cykelvasan:
"Tony Longo, född 1984, var individuell trea på JVM 2002 och tvåa på U23-VM 2006. I en världscuptävling har han som bäst en sjundeplacering från 2008. Longo tävlar sedan 2010 för Team TX Active och har i år bland annat blivit tvåa i maraton på de italienska mästerskapen och 14:e på EM i XCO i Moskva. Han blir därmed en stark konkurrent till de svenska och norska elitåkarna i CykelVasan."

Det sköna med att vara proffs är att man kan ha en mekaniker som Christiano med sig till Sverige för att pumpa däcken åt en efter flygresor plus annat. Här är vi i Evertsberg.

Vi åkte bil från Mora till Evertsberg och sedan cyklade vi andra halvan av Cykelvasan, Tony ska ju tävla i sprinten imorgon också så han körde ena halvan idag och kör den andra halvan imorgon. Jag hade väl inte haft något emot att köra hela, men det har jag ju gjort förr.
Det var riktigt fint i skogen idag och vi rullade på snabbt hela tiden. Det finns ett par partier innan Oxberg som är knöliga, inte svåra, men ändå lite knöliga. När man väl kommer till Oxberg så blir banan ännu lättare och sista tre milen är också dom lättaste. Där är en cykelcross något som skulle passa riktigt bra. Stackars Tony är van vid långloppstävlingar där backarna pågår minst en halvtimme, så "backen" upp till Oxberg skrattade han åt. Tydligen har dom ett uttryck i Italien för backar som den i Oxberg som tar kanske 2-3 minuter, minns inte det italienska men det gick ut på att backarna är "som att cykla över en bro".
Trots allt regnande denna sommar så var banan riktigt torr och fin, endast någon liten pöl fanns men dom kunde man ju svänga runt. Svårt att säga så mycket om banan eftersom det bara är att kötta från backen i Oxberg och in till målet. Visserligen blir det lite annorlunda när man är trött, men det finns ju inte mycket till backar längs banan efter Oxberg. Bara Powerbackar som endast tar några sekunder. Det är ju faktiskt så att den tätgrupp som kommer till Evertsberg troligtvis också ser likadan ut när man kommer in i Mora.
Känslan i benen och kroppen var riktigt bra idag, hoppas kunna behålla den till på lördag. Blir nog en rolig dag i skogen då. Med sju kilometer kvar till målet så tappade Tony nästan all luft ur framdäcket, endast jag hade en pump med mig och den har tydligen blivit värdelös efter flera år i ryggfickan. Dags att köpa nytt alltså.

Här kommer lite bilder från banan:

Slutet på det knöliga partiet vid Oxbergssjön

In i Oxberg

Här kommer vi upp på toppen av Oxbergsbacken, på sådana här ställen märkte jag av att Tony har riktigt högt syreupptag och låg kroppsvikt...

Efter Oxberg = Fullt ös!

Typiskt Cykelvasan

Vätskekontroll Hökberg

Varierade Vasavägar

"Pompa!" Hit hade vi 29.5 km/h i snitt, men sista 7 kilometerna mot mål tog vi det lugnare (eftersom min värdelösa pump inte kunde göra någon nytta) och inklusive det långsamma rullet till bilen så snittade vi ändå 28.5 km/h från Evertsberg

Sista kilometern och målgången

Efteråt rullade vi lite lätt i 20 minuter och åt en lunch på restaurang Strand. Härlig dag, bra ben, kul att prata engelska i någon timme, trevligt sällskap och inspirerande att få träna med ett äkta MTB-proffs.