God morgon, världen!
Eller, är den så jävla god egentligen? I bubblan som vårt hus befinner sig i så är den god, men där utanför är det rätt illa ställt med världen. Ingen har väl undgått det som hänt i Paris i natt och om ni har det så kan ni öppna valfri nyhetssida eller några sociala medier och läsa om elände.
I vårt egna land så har det plötsligt blivit populärt att vara "invandringskritisk". Våra folkvalda politiker beslutar att "stänga" våra gränser. Samma gränser som våra folkvalda politiker tidigare har jobbat för att öppna. Men nu var vi inte förberedda när antalet flyktingar som söker skydd, hos oss som har det bra, ökade så snabbt som det gjorde. Vilket ledde till stora kostnader. Förhoppningsvis så hinner vi rusta upp och förstärka organisationen så att vi snart kan vara ett öppet och välkomnande land igen, utan att behöva räkna kronor och ören för att rädda liv. Ett land som folk vill komma till. Jag var stolt över det, att jag bodde i ett land dit folk ville komma.
Författaren Theodor Kallifatides skrev följande Tweet för några dagar sedan:
"Jag förstår inte riktigt hur den flyktingstragedi vi bevittnar debatteras som ett större problem för oss än för alla som genomlever den."
Jag tycker att den sammanfattar det hela ganska så bra.
Världen kommer aldrig att bli ett stort och öppet Vi, för det kommer alltid finnas grupperingar som skapar Vi och Dom och det är kanske ändå ett friskhetstecken. Alla tycker olika och det ska man få göra. Jag önskar bara att "tycka olika" inte behövde innefatta så mycket hat, egoism och stängda gränser.
Det här är ingen politisk blogg och kommer troligtvis aldrig att bli det heller, men jag är orolig över utvecklingen i världen utanför vår bubbla här i Stennäsets ytterkant.
Även om det här inte är någon politisk blogg så vill jag bara att ni ska veta att jag bryr mig, även om jag bloggar om watt, intervallformer och pulskurvor. Jag tog en paus från Facebook för ett litet tag sedan, stod helt enkelt inte ut med allt hat längre. För det är på Facebook jag ser det där folkhemshatet som är så vidrigt. Det där lite tystare hatet som av någon anledning tycks vara okej för många. Det är så vidrigt.
Det finns en app för att sköta Facebook-sidor, så den använde jag för att sköta min Facebook-sida under tiden som jag inte stod ut med mitt privata Facebook-flöde. Jag har sett andra vänner som flytt Facebook av samma anledning, men nu är jag tillbaka på Facebook igen. Jag kände att jag inte kan låta hatet ta över och vinna. Det behövs helt enkelt cykelbilder, bilder på glada barn, på söta djur och uppdateringar om vad folk gör som får dem att må bra. Det är okej att vara glad, må bra och vilja dela med sig av det. Vi borde göra det mycket mera. Faktiskt. För om alla glada, hjälpsamma, öppna och positiva människor är tysta så är det tillslut bara hatet som hörs.
Om några timmar så kommer det ett nytt blogginlägg i den här bloggen och det handlar om familjeliv, cykelträning och mina, för omvärlden, obetydliga bekymmer. Det är den delen av världen som jag väljer att skriva om. Inte för att jag inte bryr mig om annat, utan för att det är det jag vill dela med mig av till er. Men just nu behövde jag bara ventilera lite.
2015-11-14
2015-11-13
Gårdagen och en variant på fyror
Hej och god morgon!
Börjar nästan bli en vana det här med att jag sammanfattar min gårdag med ett litet morgoninlägg på bloggen. Tycker att det känns rätt trivsamt faktiskt, vad tycker ni?
Dagen började i alla fall med att jag tog vår nya lilla sportbil och lämnade barnen på sina skolor. Sedan skarvade jag vidare för att titta på en liten hockeyrink för att få lite inspiration till Öijer Arena. Det börjar ju bli isspolningsväder! Tyvärr var den väl lite för stor för vår gård, annars hade jag nog lagt ett skambud på den.
Dagen bestod sedan av husliga sysslor som disk och att tvätta en massa kläder. En aktiv familj på sex gör ju att det blir en del att tvätta. Hann väl med ett par partier poker också innan det var dags att hämta hem barnen från sina skolor igen.
Min Kina-lampa gick ju sönder i tisdags på den där Moonlight XCO. Eller, egentligen så gick ju inte själva lampan sönder, men fästet till lampan gick sönder. Jag "behöver" väl egentligen skaffa mig något nytt, lätt och smidigt som jag kan ha på hjälmen utan problem och som klarar av lite stökig terräng. Men, innan jag kommit så långt så fulfixade jag min Kina-lampa. Jag lär ju ha något att ha på styret i mörkret om jag kommer ut och cyklar någon gång.
Superlim och buntband, borde väl göra susen?
Torsdagar innebär kvalitetstid med Ebbah i ridhuset, så även igår alltså.
Sena kvällen innebar testcykel för min del och en variant på fyraminutersintervaller. Det hela gick ut på att jag hade olika kadens i dom olika intervallerna för att stöka till det lite för både ben och huvud. Dessutom så körde jag tio stycken och inte dom där vanliga 4x4 all-in. Som grädde på moset så vilade jag "bara" i två minuter, på 4x4 brukar jag vila i tre minuter och tidigare har jag även vilat i fyra minuter. För att fixa dessa tio intervaller med två minuters vila mellan varje så höll jag ungefär 9% lägre watt än jag brukar göra på 4x4.
Kadensen-variationen såg ut så här, intervall för intervall: 100, 95, 90, 80, 70, 60, 110, 100, 65 och 95. När jag gick från 60 till 110 så kom smällen som jag var ute efter. Dels så hade ju benen och kroppen börjat vänja sig vid att trampa saktare och saktare, men 110 är också en ganska så hög kadens i sig och dessutom i den sjunde intervallen. Att gå från 60 i kadens till 110 gör lite ont i musklerna. Höll 340+ watt i alla intervaller och justerade bara motstånd/kadens alltså.
Varsågod att testa!
Hela passet: https://connect.garmin.com/modern/activity/954999387
Börjar nästan bli en vana det här med att jag sammanfattar min gårdag med ett litet morgoninlägg på bloggen. Tycker att det känns rätt trivsamt faktiskt, vad tycker ni?
Dagen bestod sedan av husliga sysslor som disk och att tvätta en massa kläder. En aktiv familj på sex gör ju att det blir en del att tvätta. Hann väl med ett par partier poker också innan det var dags att hämta hem barnen från sina skolor igen.
Min Kina-lampa gick ju sönder i tisdags på den där Moonlight XCO. Eller, egentligen så gick ju inte själva lampan sönder, men fästet till lampan gick sönder. Jag "behöver" väl egentligen skaffa mig något nytt, lätt och smidigt som jag kan ha på hjälmen utan problem och som klarar av lite stökig terräng. Men, innan jag kommit så långt så fulfixade jag min Kina-lampa. Jag lär ju ha något att ha på styret i mörkret om jag kommer ut och cyklar någon gång.
Sena kvällen innebar testcykel för min del och en variant på fyraminutersintervaller. Det hela gick ut på att jag hade olika kadens i dom olika intervallerna för att stöka till det lite för både ben och huvud. Dessutom så körde jag tio stycken och inte dom där vanliga 4x4 all-in. Som grädde på moset så vilade jag "bara" i två minuter, på 4x4 brukar jag vila i tre minuter och tidigare har jag även vilat i fyra minuter. För att fixa dessa tio intervaller med två minuters vila mellan varje så höll jag ungefär 9% lägre watt än jag brukar göra på 4x4.
Kadensen-variationen såg ut så här, intervall för intervall: 100, 95, 90, 80, 70, 60, 110, 100, 65 och 95. När jag gick från 60 till 110 så kom smällen som jag var ute efter. Dels så hade ju benen och kroppen börjat vänja sig vid att trampa saktare och saktare, men 110 är också en ganska så hög kadens i sig och dessutom i den sjunde intervallen. Att gå från 60 i kadens till 110 gör lite ont i musklerna. Höll 340+ watt i alla intervaller och justerade bara motstånd/kadens alltså.
Varsågod att testa!
2015-11-12
Team Ormsalva
Idag har nämligen Team Ormsalva presenterat sig, ni kan läsa lite mer om laget här: http://www.dt.se/sport/cykel/utmanarens-kaxiga-passning-vi-ska-vinna-allt
I princip bara falubor i det där rövargänget, det är väl bara Emma Ahlstrand och Ove Nilsson som inte bor i Falun, än. Kul med satsningen och lycka till grabbar och tjejer!
Laguppställningen (från vänster till höger i bild)
Damer:
Isabelle Söderberg
Hanna Laxholm
Frida Knutsson
Emma Ahlstrand
Herrar:
Jonas Ahlstrand
Johan Landström
Christofer Stevenson
Jesper Larsson
Erik Wallén
Emil Gabrils
Ove Nilsson
Gårdagen i mobilbilder
Hade tänkt åka buss ungefär halva vägen för att hämta ut ett par paket och sedan gå andra halvan hem. Men lyckades missa bussen så jag fick gå hela vägen (4,4 km) istället. Berättade för Jonte att jag fått ett par landsväsgsskor i ett av paketen, men att jag inte visste vilken modell eller färg jag fått. Bara vilket märke det var. Så det var ju riktigt spännande att se och så himla kul att färgen var reflex!!!
2015-11-11
Video: Moonlight XCO
Häääj!
Här är filmen från mitt lopp igår, ni får hela så att ni inte behöver oroa er för att ha missat något. Som vanligt så ger ni tummen upp för att visa att ni gillar filmen, kommentera om ni har frågor eller synpunkter och prenumerera på min kanal.
Här är filmen från mitt lopp igår, ni får hela så att ni inte behöver oroa er för att ha missat något. Som vanligt så ger ni tummen upp för att visa att ni gillar filmen, kommentera om ni har frågor eller synpunkter och prenumerera på min kanal.
Vilken dag jag hade igår då...
Hej och godmorgon!
Barnen är utflugna till skolorna och frugan jobbar. Kvar här hemma är alltså Frida och jag. Frida jobbar sovmorgon denna vackra dag.
Igår jobbade inte frugan, så vi bestämde oss för att spendera lite tid hos olika bilhandlare i stan. Det blev nog 6-7 stycken och även om det kanske inte låter som världens toppendag så hade jag det riktigt trevligt.
Frida var i bilköparform!
Vi käkade mat i bilen, från Ingarvets Thai-vagn.
Vi har ju en bil och den är ju stor och bra för hela familjen. Men ibland behöver vi två bilar, när frun ska jobba och vi andra kanske ska på någon träning. Eller bara alla gånger som jag ska på cykeltävling... Så vi var på jakt efter något litet och ganska bränslesnålt. Monstret vi har nu måste ju ha hål i tanken så mycket soppa som går åt där.
Planen var alltså att hitta en andrabil som vi kan använda som förstabil. Så får den stora stå åt sidan lite mer och kanske användas när många av oss ska någonstans eller mycket packning måste med.
Vi borde kunna spara en del bensinpengar på detta, även om det givetvis inte blir billigare att äga två bilar än att äga en. Billigast och bensinsnålast är det givetvis att inte ha någon bil alls.
Tyvärr hittade vi väl inget som riktigt föll oss helt i smaken, men när vi faktiskt var på väg hem så sms:ade vår vän Axforsen om att dom fått in en bil som borde passa oss ganska så bra. Vi åkte alltså till BIVA och vi (Ronya, Frida och Ebbah som vi hämtat upp) tyckte omgående att denna var bra.
Kul att äntligen ha fått handla bil från Axforsen, även om det inte blev någon BMW denna gång.
Istället så blev det en Ford Fiesta:
Bild stulen från internet, men visar modell och färg.
Efter bil-shoppingen så var det dags för Filip och jag att träna. Han skulle spela innebandy och jag skulle åka lite trampcykel:
Här hittar du gårdagens inlägg med bilder, resultat och racerapport från den träningstävlingen.
Filmen från gårdagens race ligger ute på min YouTube-kanal om inte en allt för avlägsen framtid.
Barnen är utflugna till skolorna och frugan jobbar. Kvar här hemma är alltså Frida och jag. Frida jobbar sovmorgon denna vackra dag.
Igår jobbade inte frugan, så vi bestämde oss för att spendera lite tid hos olika bilhandlare i stan. Det blev nog 6-7 stycken och även om det kanske inte låter som världens toppendag så hade jag det riktigt trevligt.
Vi har ju en bil och den är ju stor och bra för hela familjen. Men ibland behöver vi två bilar, när frun ska jobba och vi andra kanske ska på någon träning. Eller bara alla gånger som jag ska på cykeltävling... Så vi var på jakt efter något litet och ganska bränslesnålt. Monstret vi har nu måste ju ha hål i tanken så mycket soppa som går åt där.
Planen var alltså att hitta en andrabil som vi kan använda som förstabil. Så får den stora stå åt sidan lite mer och kanske användas när många av oss ska någonstans eller mycket packning måste med.
Vi borde kunna spara en del bensinpengar på detta, även om det givetvis inte blir billigare att äga två bilar än att äga en. Billigast och bensinsnålast är det givetvis att inte ha någon bil alls.
Tyvärr hittade vi väl inget som riktigt föll oss helt i smaken, men när vi faktiskt var på väg hem så sms:ade vår vän Axforsen om att dom fått in en bil som borde passa oss ganska så bra. Vi åkte alltså till BIVA och vi (Ronya, Frida och Ebbah som vi hämtat upp) tyckte omgående att denna var bra.
Kul att äntligen ha fått handla bil från Axforsen, även om det inte blev någon BMW denna gång.
Istället så blev det en Ford Fiesta:
Efter bil-shoppingen så var det dags för Filip och jag att träna. Han skulle spela innebandy och jag skulle åka lite trampcykel:
Här hittar du gårdagens inlägg med bilder, resultat och racerapport från den träningstävlingen.
Filmen från gårdagens race ligger ute på min YouTube-kanal om inte en allt för avlägsen framtid.
2015-11-10
Bilder och resultat Moonlight XCO
Men alltså, shit vilket kul evenemang! Stort tack till Ida och den Janssonska familjen för att på kort tid dragit ihop det här och lockat så många duktiga cyklister. Superkul verkligen och jag hoppas att vi framöver får se fler sådana här tillställningar i Falun.
I kväll var det ju alltså en träningstävling i mörker som gällde och skogarna vid Lugnet var platsen. Jag kom dit med starkt självförtroende, bra träningsbakgrund och bibehållen tävlingsvikt. Banan startade med en backe som gick i etapper med korta tvärbranta partier följt av slakmotor. Väl uppe på toppen så bar det sedan ner utför dom två handbyggda stigarna Second Chance och Halloween Knights. Intensivt värre alltså och fem varv skulle avverkas.
Starten gick och helvete vad många snabba cyklister det finns. Jag tyckte som sagt att jag ändå låg bra till formmässigt, men jag var ändå helt chanslös i startrusningen. Längre upp i backen så hade jag lyckats ta mig upp något i fältet. På väg utför så körde jag på så mycket jag kunde men kände ändå att jag hade någon direkt på hjul. Släppte förbi Oliver Lindblom och försökte hänga med honom på den andra handbyggda stigen. Anton Olstam, Oliver och jag kämpade sedan mot varandra loppet igenom. Jag var strået vassare uppför och framför allt Anton var snabbast utför. På toppen så släppte jag båda förbi mig för att inte vara i vägen och få några snabba hjul att försöka följa.
På tredje varvet så släppte jag förbi Anton på toppen men hade någon sekund till Oliver. När vi kom ner så var Anton en bit före mig som var en bit före Oliver. Lyckades ta mig ikapp och förbi Anton ännu en gång och släppte förbi honom innan utförsåkningen igen och försökte hänga på utan att lyckas ännu en gång.
När vi gick ut på sista varvet så fick jag höra att Anton låg trea och jag hade bestämt mig för att försöka ta den placeringen. Så, precis som på övriga varv så tog jag mig ikapp och förbi i backen och denna gång så höll jag inte igen när toppen närmade sig. Istället så gav jag allt för att ha så stor lucka som möjligt till utförsåkningen. Förhoppningen var givetvis att hålla hela vägen ner men om Anton skulle komma ikapp mig på första halvan (rätt troligt att han skulle göra det faktiskt) så tänkte jag släppa förbi honom innan avslutningen. Vill ju inte vara en bromskloss bara för att bli trea på en träningstävling.
Märkte snabbt att Anton inte närmade sig och det var mörkt bakom mig, hade han fått problem?! När jag själv avslutade den första handbyggda stigen så gick fästet till min Kina-lampa sönder och hängde i sladden och dinglade från styret. Åkte därför jättesakta ner sista halvan utför för att lampan skulle hänga kvar och dels för att jag såg så mycket sämre nu. Det visade sig sedan att Anton tappat batteriet till sin lampa, så han hade också fått det kämpigt utför...
Jag blev alltså trea och Matthias Wengelin hade åkt hit från Örebro för att ge oss en lektion i hur snabbt man kan cykla. Henrik Jansson blev tvåa.
Cyklister +ANNAT samlade på elljusspåret.
Nu kommer bilder, tagna av Erik Åkesson:
Henrik Jansson in action.
Cyklister på väg uppför. Om jag är med i bilden så är jag troligtvis cyklist tre eller fyra i bild.
På väg utför och in på avslutande halvan av stigpartierna.
Supersnabba Wengelin.
Tvåan Henke Jansson, ettan Matthias Wengelin och så jag då.
Lite fler bilder från kameran, fortfarande Erik som fotograf:
Stefan Carlsson lyckades också fånga mig på bild:
RESULTAT MOONLIGHT XCO 2015:
Cykel 5 varv:
1. Matthias Wengelin 27:32
2.Henrik Jansson 30:21
3.Henrik Öijer 31:23
4.Anton Olstam 31:34
5.Oliver Lindblom 32:05
6.Alexander Ehrlin 32:40
7.Mikael Löfgren 34:12
Cykel 3 varv:
1.Tobias Lundin 19:50
2.Linus Persson 20:25
3.Edwin Kloo 20:33
4. Ludvig Kitzberger 22:51
5.Jack Kock 24:50
Löp:
1.Isak Nordin 15:35
2.Tom Forsberg 17:03
3.Ida Jansson 17:50
4. Erik Åkesson 18:07
Garmin-data:
I kväll var det ju alltså en träningstävling i mörker som gällde och skogarna vid Lugnet var platsen. Jag kom dit med starkt självförtroende, bra träningsbakgrund och bibehållen tävlingsvikt. Banan startade med en backe som gick i etapper med korta tvärbranta partier följt av slakmotor. Väl uppe på toppen så bar det sedan ner utför dom två handbyggda stigarna Second Chance och Halloween Knights. Intensivt värre alltså och fem varv skulle avverkas.
Starten gick och helvete vad många snabba cyklister det finns. Jag tyckte som sagt att jag ändå låg bra till formmässigt, men jag var ändå helt chanslös i startrusningen. Längre upp i backen så hade jag lyckats ta mig upp något i fältet. På väg utför så körde jag på så mycket jag kunde men kände ändå att jag hade någon direkt på hjul. Släppte förbi Oliver Lindblom och försökte hänga med honom på den andra handbyggda stigen. Anton Olstam, Oliver och jag kämpade sedan mot varandra loppet igenom. Jag var strået vassare uppför och framför allt Anton var snabbast utför. På toppen så släppte jag båda förbi mig för att inte vara i vägen och få några snabba hjul att försöka följa.
På tredje varvet så släppte jag förbi Anton på toppen men hade någon sekund till Oliver. När vi kom ner så var Anton en bit före mig som var en bit före Oliver. Lyckades ta mig ikapp och förbi Anton ännu en gång och släppte förbi honom innan utförsåkningen igen och försökte hänga på utan att lyckas ännu en gång.
När vi gick ut på sista varvet så fick jag höra att Anton låg trea och jag hade bestämt mig för att försöka ta den placeringen. Så, precis som på övriga varv så tog jag mig ikapp och förbi i backen och denna gång så höll jag inte igen när toppen närmade sig. Istället så gav jag allt för att ha så stor lucka som möjligt till utförsåkningen. Förhoppningen var givetvis att hålla hela vägen ner men om Anton skulle komma ikapp mig på första halvan (rätt troligt att han skulle göra det faktiskt) så tänkte jag släppa förbi honom innan avslutningen. Vill ju inte vara en bromskloss bara för att bli trea på en träningstävling.
Märkte snabbt att Anton inte närmade sig och det var mörkt bakom mig, hade han fått problem?! När jag själv avslutade den första handbyggda stigen så gick fästet till min Kina-lampa sönder och hängde i sladden och dinglade från styret. Åkte därför jättesakta ner sista halvan utför för att lampan skulle hänga kvar och dels för att jag såg så mycket sämre nu. Det visade sig sedan att Anton tappat batteriet till sin lampa, så han hade också fått det kämpigt utför...
Jag blev alltså trea och Matthias Wengelin hade åkt hit från Örebro för att ge oss en lektion i hur snabbt man kan cykla. Henrik Jansson blev tvåa.
Nu kommer bilder, tagna av Erik Åkesson:
Lite fler bilder från kameran, fortfarande Erik som fotograf:
Stefan Carlsson lyckades också fånga mig på bild:
RESULTAT MOONLIGHT XCO 2015:
Cykel 5 varv:
1. Matthias Wengelin 27:32
2.Henrik Jansson 30:21
3.Henrik Öijer 31:23
4.Anton Olstam 31:34
5.Oliver Lindblom 32:05
6.Alexander Ehrlin 32:40
7.Mikael Löfgren 34:12
Cykel 3 varv:
1.Tobias Lundin 19:50
2.Linus Persson 20:25
3.Edwin Kloo 20:33
4. Ludvig Kitzberger 22:51
5.Jack Kock 24:50
Löp:
1.Isak Nordin 15:35
2.Tom Forsberg 17:03
3.Ida Jansson 17:50
4. Erik Åkesson 18:07
Garmin-data:
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)