Igår blev det bråttom för mig att ta mig till träningen med en del att ta hand om innan jag kom iväg. Väl på plats kunde jag bara konstatera att Fredrik Ericsson var med som ledare för en av grupperna vilket gjorde mig glad. Dels är det nog bra för Fredrik själv att bara närvara på ett sådant här pass, men för ungdomarna är det nog hur stort som helst. Minns själv när jag började som 15-16-åring, cyklisterna som ledde passen var riktiga "idoler" och det sitter i än. Jag skulle tro att de flesta elitcyklister inte förstår hur stort det är för ungdomarna när eliten är med och lär ut det dom kan. Det behöver inte vara cykelvasavinnare, det räcker oftast med att man är lite snabbare än de man tränar.
I min gröna grupp så körde vi en ny övning igår: vi tävlade. Men till skillnad från vanliga tävlingar så gick denna ut på att cykla så långsamt som möjligt. Balans är viktigt! Annars var det mest det gamla vanliga. Förra träningen så testade vi lite att släppa ena handen från styret också. Det sitter hos nästan alla nu.
