Hej och god morgon på dig!
Nu blev det ett par dagar utan blogginlägg igen. Hade ju tandvärk i torsdags, var till tandläkaren som konstaterade att tanden var rätt kass och det var en rätt tråkig inflammation också. Så vi drog ut den.... Blev därför ordinerad vila i ett dygn, fick inte ens klippa gräsmattan eller springa i någon trappa. Det var alltså torsdag vid lunch.
Fredag kväll så körde jag ett Zwift-race. Kanske inte jättesmart men jag tänkte ta det lugnt. Det var innan starten gick och jag tidigt i loppet gick i utbrytning. Sen gick vi i en ny utbrytning där vi jobbade på för att hålla undan och vi lyckades också med det. Så mycket för att ta det lugnt. Inte så smart kanske, både med tanke på inflammationen och på att jag skulle köra Bergslagen Bike Race dagen efter...
Kroppen reagerade med frossa och förhöjd kroppstemp. Så jag packade inte en pinal eller förberedde mig alls för Bergslagen Bike Race men ställde en väckarklocka så skulle jag känna efter på morgonen hur jag kände mig.
Ställde klockan på 05:00 för jag behövde också tvätta cykeln och lite annat. Vaknade sedan 05:55 efter att ha stängt av larmet och somnat om. Visserligen så kände jag mig pigg och utsövd. Natten hade varit bra! Nu var det bråttom då jag hade tänkt åka vid 06:30 men jag kunde också åka som senast 07:00. Så jag tvättade cykeln, blandade sportdryck, packade mina pinaler, åt frukost, matade kaninen, hämtade lite barnkläder i garaget åt en bekant och hann med allt som jag hade satt upp på min lista. Ja, allt utom att raka benen då men det fick prioriteras bort.
Rullade hemifrån 06:55 så det tog ändå en timme att komma i ordning och iväg men resan ner skulle ta två timmar och starten gick tre timmar efter avfärd så det var gott om tid ändå.
Kom ner till Hällefors strax före nio, hämtade nummerlappen, tog fram cykeln, gjorde den startklar och snackade lite med cyklisterna på plats.
Start och mål på Hurtigtorpet i Hälllefors. Lagom stort, väldigt trevligt ställe och perfekt för att arrangera ett cykelevenemang på. Om jag minns rätt så var det ca: 200 anmälda till årets upplaga.
Den här bilden som också finns överst i inlägget har jag fått från Torsten Hammarström. Är det fler som sitter och håller på bilder så skickar gärna!
Starten gick och vi rullade iväg. Ibland gick det fort och ibland gick det långsamt.
Efter ca: 12 kilometer så kom det en lång, väldigt lång, backe. Där fick jag gå på max för att hänga med och gruppen blev snabbt mindre. Vi var nog nere på 11 cyklister när vi närmade oss slutet. Vid ett tillfälle så fick jag lov att åka ut i det lösa gruset vid sidan av vägen för att det blev lite trångt mot en annan cyklist. Då tappade jag fart, fick trycka på igen och där blev benen väldigt stumma. Kämpade för att inte bli avhängd men efter ett tag så gick det inte mer. Trodde att jag skulle bli den sista att bli avhängd men en till fick ge sig alldeles på krönet.
Jag hamnade i en riktigt stabil andragrupp på sex pers och vi hade bra fart. Benen kändes verkligen skit från ungefär kilometer 25-75 eller något sådant. Det gick ju att gå med runt men jag hade liksom en krampkänningsliknande känsla i övre delen av framsida lår.
Loppet var 103 kilometer långt och där någonstans med 2-3 mil kvar så passerade vi en som tröttnat från täte och sedan började det attackeras lite av gruppens starkare cyklister. Himla jobbigt när jag själv inte alls kände mig som någon av de starkare. En droppade dock av ganska snart så vi blev fem. Kort därefter så pep Fredrik Lagercrantz iväg och fick med sig Johan Jansson. Då visade det sig att jag inte var svagast i alla fall för jag kunde jobba ganska mycket bakom. Först blev det Tommy Hammarström och jag, sedan så gnetade Andreas Wahlstedt ikapp oss. Skönt att vara en trio, även om det var en ganska trött trio. I en backe så gick Fredrik solo och vi tre bakom kunde hämta in Johan. Då var vi en kvartett som jagade Fredrik. En kvartett med ganska trötta ben mot en urstark Fredrik...
Då vi var trötta och samarbetet var sådär så gick det ganska ryckigt och vi hade en lång och sandig banvall att kämpa mot där vi fick luckor på varandra om vartannat. Riktigt händelserikt och om det kändes dåligt där i fem mil på mitten av loppet så började det faktiskt kännas bättre igen mot slutet. Andreas som nog hade blivit avhängd ett par tre gånger om lyckades alltid komma tillbaka och plötsligt så var det han och jag kvar längst fram i vår grupp. Hade han kanske superben egentligen, men hållit en låg profil under dagen?!
I dragjobbet fick jag ändå ta mest och Johan kom ifatt efter ett antal kilometers jakt. Så vi tre närmade oss målet tillsammans. Vi passerade en till som släppt täten innan vi kom till backarna med någon kilometer kvar till mål.
Jag hade haft en ganska bra känsla på slutet så jag chansade på att jag var starkare än mina två kamrater och satte ett så högt tempo som jag bara orkade i backarna och det räckte för jag fick snabbt en lucka. Kunde rulla i mål efter drygt tre timmars trampande. Nöjd, belåten och kände mig relativt pigg efteråt.
Kroppen fungerade, banan var fin och omväxlande. Kul och gemytligt arrangemang där allt var superproffsigt. Det var ingen tävling så det finns inga resultatlistor utan det var ett motionslopp med halva svenska eliten på plats som körde det hela som en tävling...
Topp 5 snabbaste motionärerna:
1. Matthias Wengelin
2. Erik Åkesson
3. Jacob Söderqvist
4. Leo Lounela
5. Jakob Björklund
Sedan så var också Hugo Porath, Emil Berggren och Fredrik Lagercrantz före mig. Så kanske jag var 9:a eller 10:a i mål? Stabilt startfält ändå!
Burgaren efter loppet var god, duscharna var varma och det var många som fick olika typer av priser efter loppet.
Jag passade på att filma lite inför, under och efter loppet. La upp det som en Reel på Instagram som ni kan se här:
Tack för att du läste, jag behöver lägga på ett kol här så vi får höras imorgon igen. Ha det bäst, hoj!
Vill du ha rabatt på cykelprodukter? Genom några av mina samarbeten kan jag erbjuda följande rabatter:
