Bilder och resultat från Bockstensturen 2019

Hej och god morgon på er!

Det får bli ett lite snabbare inlägg idag för jag ska iväg och köra Skedvirännet MTB med två av mina barn alldeles snart.

Men igår gick ju Bockstensturen av stapeln i Varberg. Jättemånga cyklister ville köra den sista deltävlingen i Långloppscupen och jag var en av dom. Förhoppningarna var höga men jag hade en riktig skitdag i sadeln. Först gjorde jag det okej men efter två av dom fyra backarna tidigt i loppet så fick jag vika ner mig. Stannade sedan efter 28 km för att lätta på trycket, stannade igen efter 35 km för att lätta på däcktrycket och efter det tänkte jag att loppet är långt och jag kunde köra upp mig då många brukar krokna här. Höll hyfsad fart ett tag men sedan gick krafterna ur mig. Det var som om jag var sprängfylld med energi men ändå väggad. Cyklade så sakta att det var jobbigt. Stannade i en depå för att äta och dricka. Rullade iväg.

När damtäten kom ifatt så provade jag att gå med för att se hur tätstriden där skulle avgöras. Det var skönt för skallen att göra något annat än att åka och tänka på hur dåligt det gick. Damerna kom ifatt efter knappt sju mil tror jag och efter 75 kilometer så körde Sandra Salinger till sig en lucka på Nellie Larsson. Nellie var sånär ikapp någon kilometer senare men Sandra lyckades utöka igen. Jag hängde på Sandra in mot Varberg och när vi kom till kusten så slog jag av och rullade in i mål.

Jag blev 51:a bland herrarna, vilket väl säger en del om att startfältet kanske var stort men det var inte så många duktiga med. Vet faktiskt inte varför men det var så få med att jag blev 13:e i elit. Här hittar du fullständiga resultat från Bockstensturen 2019.


Happyride.se bjuder på bilder från loppet:

Jag tog ett par själv också..

Jag gillar ju att man med Bockstensturen bjuder på ett längre långlopp och det är så mycket som är bra där i Varberg. Men igår har jag två saker som liksom sänker betyget rejält.
Först och främst starten. Jag förstår att det är svårt att ordna med en start genom centrum för att komma ut på vägarna på andra sidan stan. Men lösningen som erbjöds igår med parkvägar och cykelvägar i några kilometer där det var träd, stolpar, trottoarkanter och annat hela vägen. Bara smalt, massor med tvära kurvor och bitvis dåligt skyltat dessutom. Livsfarligt och ingen bra lösning. Det var verkligen en kaosartad start och den bör vi inte behöva uppleva igen nästa år.
Man hade också lagt om startordningen på dom kortare loppen och jag trodde det var för att slippa att eliten kommer ifatt motionärerna på slutet? Men jösses, det har nog aldrig varit så många motionärer att passera sista tre milen som igår. Det var inte bara en gång som motionärer höll på att avgöra tätstriden i damklassen kan jag säga. Jag har klagat på det där tidigare, men jag fortsätter väl tills det blir bättre. Andra lopp lyckas ju bättre med sina kortvarianter så något finns nog att lära hos andra där.

Hur som, tack för igår alla. Nu ska jag stressa iväg, vi hörs!

Godmorgon från Varbergs fästning!

Hej och god morgon från Varberg!

Sista deltävlingen i Långloppscupen 2019 väntar och jag ska göra mig redo för 100 kilometers cykling längs Bockstensturens bana. I natt har jag sovit i huset längst till vänster i bild, som också är ett gammalt fängelse. Har bott i en cell här med min cykel.

Trevligt ställe, nu i alla fall. Tveksamt om det var lika mysigt här för 150 år sedan.

Ja, Bockstensturen då... Jag gillar ju att långlopp är långa, lite synd att inte fler arrangörer vågar sig på att erbjuda längre banor. Jag är dock bra på att köra mig trött också så det är inte alltid till min fördel. Banan börjar och slutar lätt (om man bortser från motvinden på slutet) men i mitten så snurrar vi runt Åkulla i kuperad skogsterräng. Starten alltid snabb och lite nervös. Sedan smäller det till med några backar efter en och en halv mil och därefter vet man sin plats.

Jag ska gå ut för att ha roligt och ge allt, så får vi se vad det räcker till för siffra för dagen.

Klippte ihop en vlog igår kväll, kika gärna:


Avrundar med några fler bilder, vi ses kanske idag. Lycka till ni som kör!

Nya sulor och väckningspass

Hej och god morgon, cykelvänner!

Nu är det snart helg och här sitter jag med havregrynsgröten och laddar upp. Fyller på igen efter att ha avklarat dagens väckningspass redan. Känns bra och eftersom jag åker ner till Varberg efter jobbet så blir det för stressat att klämma in ett väckningspass på kvällen. Brukar ju faktiskt nu för tiden ofta köra väckningspasset på morgonen. Då får jag också längre tid med återhämtning till själva tävlingen. Väckningspasset blev ett kort Zwift-race där jag fick slita lite för att vinna men lyckades med en attack med 8-900 meter kvar. Gött så. Inga diamantben men med tanke på att jag gick från sängen direkt till Wattbiken så var det helt okej.

Bytte däck på min MTB igår också, ska nu avsluta säsongen på ett par Maxxis Crossmark II. Har kört Crossmark förr även om det var många år sedan nu. Då gillade jag däcken så jag hoppas att det är samma goa känsla nu. Betydligt grövre än dom jag kört på hittills (Ikon och Pace) och tyngre. Bredare och mer grepp får kompensera.

Nu ska jag rulla vidare, jobbet kallar och sedan skarvar jag vidare till Varberg. Vi ses där!

Räddat en blåmes!

Hej och god morgon!

Bilderna ovan kom inte riktigt i rätt ordning, men det gör kanske inget? Dom visar i alla fall att Linda och jag var ute i skogen och trampade igår.

Något annat vi gjorde igår var att rädda en blåmes som hade fastnat med ena foten mellan två metallbitar på taket. När vi borstade tänderna på kvällen så hördes något ljud från taket och vi funderade på vad det var. Det lät liksom mer än om man skulle ha en mus i väggen eller på vinden. Så vi var upp på vinden och kikade men där var det helt lugnt och tyst. Men så hörde vi ljudet igen och då hördes det tydligt att det var något som skrapade mot metall och vi har metalltak.
Så jag klättrade upp på vårt branta tak och fann en liten blåmes där som satt fastkilad med ena benet. Fick en liten handduk av Linda som jag la över fågeln och lyckades dra fågeln tillbaka samtidigt som jag försökte vidga springa mellan metallbitarna. Vi la fågeln i handduken på balkongen och hoppades givetvis att den inte skulle vara allt för skadad även om det sett rätt illa ut. Vi veckade ut handduken och efter några skutt så flög den iväg!

Så det var gårdagens goda gärning det, räddat en fågel från en plågsam död på ett plåttak.

Idag jobbar jag vilodag, imorgon väckningspass och på lördag blir det Bockstensturen!

Cykling i soluppgången

Hej och god morgon, cykelvänner!

I förrgår så var jag ute och cyklade in i solnedgången, det var ju riktigt fint det och igår var jag uppe med tuppen och cyklade i soluppgången också. Det var både en fin kväll dagen innan och en fin morgon igår. Möjligen något dimmig i början, men det är ju fint det med.

Jag rullade iväg 04:59 och tänkte mig att se soluppgången från Norlingberg, men för att inte komma upp för tidigt så cyklade jag lite kringelkrokar innan Norlingberg innan jag började trampa uppåt. Tyvärr låg det lite dimma/moln i vägen för solen precis just då, så det blev ingen soluppgång över sjön Varpan som jag hoppats på. Tog mig vidare till "Sveriges finaste stig", Törnbergs väg. Dundrade sedan in i Rogskramlet och bort mot Uvnäs. Körde alltså lite gamla Långa Lugnet classics bort mot Rosberg. Insåg dock att det började bli riktigt bråttom då grusvägen liksom aldrig ville ta slut så jag vek av upp i "Henrik Öijers intervallbacke" och genade därmed en hel del.

Från Rostberg så blev det bara raka vägen mot jobbet. Inte så mycket skoj att rapportera om där.

Det kändes ändå mycket bättre under gårdagens cykling än vad det gjorde i förrgår, sånt är ju skönt att känna. Kunde hålla en högre intensitet utan att det kändes jobbigare. Jag tror ju att när jag cyklar efter jobbet (utan middag..?) så är jag liksom mer trött och därför blir det segare att få någon sprätt på benen. Eller så har jag bara blivit bättre. Eventuellt kan ju också ett intag av koffein (Nocco) där på morgonen ha hjälpt mig något.

När jag skulle hem från jobbet så mötte Linda upp och vi cyklade Runnleden hem. Skönt med lite omväxling i pendlandet och vi fick en fin tur i fantastiskt väder och med lite gott snack.

Det blev några bilder från igår, som ni kanske redan sett på mitt Instagram-konto. Om ni inte sett dom där så bjuder jag på dom nedan.

Just nu ösregnar det och åskar utanför köket och jag ska alldeles strax cykla till jobbet. Det blir ju en upplevelse det med.

Gårdagens morgonpass:

BAAM - fyra timmars cykling!

Hej och god morgon i ottan!

Har stora ambitioner med min träning nu så det knölas in timmar här och där. Igår kom jag hem när det mörknade och nu ska jag ut när det ljusnar. Timmarna ska in.

Gårdagen började ju med cykling till jobbet. Enkel pendling så det var inget att orda om, mest bara skönt att trampa lite. Eller ja, det var ju det där med cykelbaneslalomen också:

På eftermiddagen efter en dag på jobbet så var det så dags för den längre turen. Hade tänkt att jag skulle tänka ut en runda på jobbet men jag hann inte ens tänka på rundor för det låg på så mycket att stå i. Men jag bestämde mig för att börja cykla och sedan hitta på något längs med vägen. Började med att ta sikte på Sifferbo, sedan blev det Gimsbärke och så en väg ut till något ställe som hette Båthusen. Fint ställe och jag hade sett på kartan att jag där kunde ta en stig till en grusväg. Den stigen var ett litet helvete, men jag hittade i alla fall en fin strand skyddad i skogen.

Ta-da!

Efter att ha gått med cykeln 3-400 meter till närmsta grusväg så bestämde jag mig för att inte dra sådana chansningar igen. Turen gick på grusvägar och skogsvägar till Helgbo-Solberga-Solarvet-Oxberg-Grycksbo och Österå. Blev en fin runda i solnedgången och jag kom hem ganska precis innan det blev helt mörkt.

Fint som snus! Alltså riktigt fint på riktigt, det var en härlig kväll att uppleva från cykelsadeln.

Bilden visar såklart inte exakt hur magiskt det var där.

Det där var väl i stora drag min gårdag det. Nu ska vi skapa något fint av denna tisdag också. Först distans innan jobbet och sedan en cykeltur hem och lite kvalitetstid med Linda.

Vi hörs, hej!

Zwift vs bilben

Hej och god morgon!

Unnade mig ett pass på Zwift när jag kom hem igår kväll. Har ju anmält mig till det där Zwift Academy och insåg väl först igår att det inte räcker med att köra åtta workouts och fyra race. Man ska köra samtliga åtta workouts som erbjuds plus fyra race. Jag hade fått för mig att det räckte med att köra totalt åtta workouts(vilka som helst), och inte att var och ett av totalt åtta pass skulle bockas av. Så nu lär jag ju plötsligt kämpa och planera rätt mycket för att få ihop det där. För man kan inte bara välja och vraka. Workout 3 som jag körde igår håller på till på tisdag, sedan tar workout 4 vid och så vidare. Vi får se hur det går. Något som sporrar lite mer i alla fall så det är ju bra.

Gårdagens pass var precis lagom efter över sju timmar i bil. Det var ett sprintpass så det var mestadels lätt med några kortare och mer intensiva perioder. Femtioåtta minuters trampande var dock precis vad benen behövde för att köra ur det värsta ur bilbenen.

Min förhoppning är nu att mina ben idag ska vara något bättre än om jag inte hade kört passet igår. För idag ska jag köra distans är tanken. Blir hur gött som helst då jag saknar just distans. Tänkte försöka klämma till med några pass i början av veckan här inför Bockstensturen i helgen.