Arbetsdagen är slut sedan ett antal timmar tillbaka och jag sitter i soffan med tre tjejer. Filip är hos en kompis och snart ska jag skjutsa Ebbah till ett skoldisco som också Filip ska till.
Angående frågan i rubriken så vet jag att det ena inte behöver utesluta det andra, men Linda valde hur som helst att köra ett maxtest nu i kväll. Efter tacos men före TV-soffan. Hur det gick kan ni nog läsa om på hennes Instagram. Det roligaste med att hjälpa andra göra maxtest måste ändå vara att få se det stegrande lidandet. Hur pulsen stiger i takt med watten tills man når själva klimax. Så också idag. Det är ju så det är med maxtest, först är det ju skitlätt och sen plötsligt så bli det skitjobbigt. Linda gjorde sitt bästa någonsin!
En arkivbild från ett annat tillfälle då Linda körde maxtest i källaren.
Äntligen fredag, eller vad är det man brukar säga? Snart har ännu en arbetsvecka gått, bara spurten kvar nu. Även om fredagar egentligen bara är en vanlig dag, så känns det lite extra bra idag för efter jobbet så får jag träffa både Linda och barnen igen. Ska bli så himla härligt. Skönt att ha något att se fram emot efter jobbet.
Vilodag för mig idag, efter några dagar med hård träning. Ska bli riktigt skönt att låta dessa sega ben få återhämta sig något. Har också gått ner i vikt fyra dagar i rad, så även där ser jag fram emot en viss "återhämtning".
Nä, vi får höras lite senare igen, ta hand om er och njut av dagen!
Bilderna ovan är från pendlingen i morse. Mörkt, kallt, näsblod och sega ben. Motvind dessutom. Det hela tog därför några minuter mer än igår, mer träningstid till mig alltså!
Dessa två bilder är från nu i kväll.
Efter jobbet så tog jag nämligen en omväg igen och fick därmed ihop lite drygt tre timmar distans. Körde ner förbi Silvbergs gruva och sedan via Gustafs, Ornäs, Olsbacka och hem. Totalt har jag nu skrapat ihop 13 timmar och 27 minuters träning denna vecka. Svinbra jobbat! Med tanke på att jag tränat så mycket så var jag också rätt sliten idag, fick faktiskt lov att stanna ungefär halvvägs för att köpa en Cola också. Imorgon tar jag vilodag!
Nu är Linda på väg hit, så jag ska snygga upp lite inför hennes ankomst. Vi hörs väl imorgon igen!?
Ny dag, nya möjligheter men jag börjar med gårdagens möjligheter. Då cyklade jag ju nämligen till jobbet och sedan hem igen. På väg hem körde jag en omväg så jag fick ihop nästan sju mil och drygt tre timmars träning. Bra skit!
Snöröjningen i stan var dock allt annat än bra skit, möjligtvis bara skit. På Åsgatan så tog jag mig knappt framåt och då är jag ändå en relativt duktig cyklist. Men, jag vet också att dom igår ska ha försökt åtgärda den så idag går det kanske bättre. Men det var ju inte bara Åsgatan så var i dåligt skick. Nåväl. Fram kom jag ju trots allt, även om det tog sin lilla tid.
Började också störtblöda näsblod vilket var lite onödigt, tack och lov så passerade jag min mammas hus strax efter det började blöda så jag åkte in dit och fick lite toapapper att stoppa i näsan. Höll också en snöklump mot näsan ett tag för att det skulle sluta blöda.
Vägen mot Falukrossen, här sköter man snöröjning och sandning vill jag lova!
Jag tog med min 360-kamera igår, det var ju inte igår. Tog några bilder också och la ut denna på min Facebook-sida:
Om ni klickar upp bilden så kan ni liksom vrida er telefon och kolla runt 360 grader. Även uppåt och nedåt. Eller dra med musen om ni sitter vid en dator.
Det var två bilder på väg till jobbet det. På väg hem så körde jag ju distans och jag fick inte med mig någon bild värd att publicera därifrån. Själva cyklingen gick bra, jag försökte hålla lite tryck i alla fall och hade ganska klena ben. Ändå kul att cykla ute och det där var ju faktiskt veckans andra distanspass, idag kommer det tredje. Sjukt.
Nu ska jag alldeles strax bege mig mot jobbet med cykeln igen. Sedan så tänkte jag ju köra distans hem även idag, blir nog grejt det.
Uppe före tuppen och hans moster idag. Riktigt tidigt. Tänkte cykla till jobbet för första gången på hundra år och då gäller det ju att vara uppe tidigt om jag ska hinna fram till jobbet innan det är dags att gå hem igen. Så långsam som jag är.
Hade en riktig rövdag på cykeln igår och gjorde en riktigt blek insats. Ber om ursäkt till alla som tittade och hoppades på ett bra resultat. Tur att det var gratis i alla fall, annars hade jag varit skyldig er någon form av ersättning. Nåväl, det kan ju finnas ett underhållningsvärde i att se någon kämpa och ha en dålig dag också. Skönt att ha den där dåliga dagen överstökad i alla fall, nu kan det ju bara gå bättre!
Jag tänker inte älta ursäkter och annat här, men jag har mina teorier kring varför det gick dåligt igår. Det är ju ingenting att göra något åt nu, gårdagens pass var gårdagens pass. Nu gäller det bara att göra det bättre nästa gång istället. Upp med blicken! Nästa vecka, då jävlar!
Redan tidigt i loppet så tyckte jag det kändes som om det gick fort, fast det egentligen väl gick ganska långsamt. Kom så småningom till backen som skulle besegras två gånger och hade siktet inställt på 400 watt i sex minuter. Upp på rätt effekt men tappade ändå en del mot övriga cykliste, tänkte att det väl rättar till sig ganska snart i backen när folk tröttnar, men istället var det jag som inte ens pallade med mitt egna tempo. Benen bara skrek på en belastning som jag tidigare fixat galant. Så det blev till att lätta på intensiteten och ta mig fram med skammen som enda sällskap.
Hade det inte varit på grund av/tack vare den där livesändningen på YouTube igår så hade jag kanske till och med klivit av loppet så himla kasst som det kändes. Lyckades ändå få lite sällskap ut på andra varvet, vi blev inhämtade av någon snabb portugis och fick lite fart i gruppen. Plötsligt så ska det attackeras också, jag reagerar väl lite för lite och försent och plötsligt är jag avhängd på platten. Vilket totalfiasko. Både dåliga ben och dålig racing. Väntar in en duo där det var en till svensk med. Kommer till backen en andra gång och ett helt gäng kör ikapp oss i foten av backen. Jag blir lite avhängd men reparerar delar av skadan mot slutet av backen då pannbenet får jobba hårt.
Ställer av en fransos i sista branten och tempokör sedan ensam in i mål som 25:a i min klass. Inte riktigt vad jag hoppats på. Knappt ens det jag fruktat.
Snittwatten under gårdagens lopp blev 289, första gången jag snittar under 300 sedan det där sömniga svenska mästerskapet då jag ändå drog 295 watt trots att det också var halvtimmen längre. Det här var faktiskt det sämsta lopp jag någonsin gjort på Zwift, om man ser till snittwatten. Nu är ju inte den hela sanningen i hur en tävling går, men ändå.
I cupen ligger jag nu lite preliminärt sjua. Ska väl kanske kunna gå att bli topp 10 i totalen efter sista racet nästa vecka om jag kör bra.
Så här ser en cyklist som blivit avhängd på Zwift ut. Första gången i backen och gummisnodden har gått av. Hade tänkt mig ca: 400 watt i backen men levererade bara 343. Vill ni granska hela eländet så finns all passdata här: https://connect.garmin.com/modern/activity/2496678863
Stort tack till alla er som på ett eller annat vis peppade mig, hejade på mig och ändå stöttar mig även i motgång. Fick en dryg handfull nya prenumeranter också. Sådant värmer.
Igår kväll var det misär, men idag är det alla hjärtans dag. Det är ändå lite fint, tycker jag. Hoppas att ni, precis som jag, har en anledning att på något vis fira denna dag lite extra.
Om ni vill se någon med betongben försöka tävla på internet, så finns gårdagens sändning här:
Hemkommen från jobb, käkandes blodpudding och laddandes för kvällens träning som är en tävling.
20:05 i kväll är det dags för den sjunde av åtta deltävlingar i CVR World Cup. Det blir i London på något av min favoritbana, totalt 42 kilometer fördelade över två varv med backen Box Hill. Kommer bli asgött!
Jag ligger fortfarande 4:a i totalen men så har jag ju kört alla tävlingar och från och med idag så kommer man att få räkna bort race. Av dessa åtta tävlingar så ska sex räknas in i totalen. Siktar på att göra mitt bästa race någonsin, givetvis. Topp-10 vore guld men the sky is the limit, som dom säger.
Som jag gjort med några race dom senaste veckorna så kommer jag att sända loppet live på min YouTube-kanal. Ni får gärna stötta mig genom att stöd-prenumerera på min YouTube-kanal också, det gör ni enklast genom att klicka på denna länk. Jag har just nu 888 prenumeranter och siktar på 1000! Inte bara för att det är en jämn siffra, det är också gränsen för när man kommer kunna få intäkter från reklamen på YouTube.
Start 20:05 alltså och ni ser loppet nedan, vill ni chatta eller peppa så öppna videon i ett nytt fönster för att skriva/se vad som skrivs i chatten.
Igår kväll så blev det ett sent distanspass. Jag kom nämligen hem från jobbet vid 19-tiden, åt lite, pratade med Linda och bytte om. Linda körde för övrigt tre timmar på Monarken igår, vilket jag tycker är hårdare än att cykla ute. Men. Det här inlägget kommer ändå att handla om min utecykling. För igår körde jag nämligen årets första distanspass*!
Jag kom ut strax efter åtta och hade väl egentligen ingen plan. Visste dock att jag ville mot Bjursås så jag började norrut. Jag tog mig sedan till Bjursås Ski Center, Baggbo, över Sörskogvägen, Rexbo, Bjursås, Kullgärdet, Lustebo, Grycksbo och så hem. Fantastiskt skönt att vara ute och cykla. Temperaturen låg strax under nollan och det snöade till och från. En del nysnö på marken också eftersom det givetvis också hade snöat under dagen. Så det gick inte speciellt fort alltid. Men kul var det.
Snöcykel efter snöcykling.
Glad grabb på utecyklingstur.
En "konstnärlig" bild.
Två hjulspår och mörker. Om jag hade fått ändra på något igår så skulle det väl vara mörkret då, för det är inte så inspirerande att köra distans på vägar i mörker.
Men det var kul att cykla i snö!
Snö och cykling, hur kul som helst!
Benen fungerade bra, cykeln fungerade bra och det var riktigt skönt att cykla ute. I kväll väntar Zwift-race igen, mer om det i ett senare inlägg!
* Med distanspass så menar jag pass över tre timmar, tidigare i år har jag kört ett pass på 2:42.
