Följ mig på Instagram för att hänga med på mina Instagram-stories som kan vara precis så här intressanta.
Hej och god morgon!
Igår tränade jag faktiskt utan att blogga. Helt sjukt men sant! Det var kanske årets sämsta känsla och det blev bara ett frustrerat varv runt Varpan. Tjugosju minuter och trettioåtta sekunder rätt in på träningskontot. Idag har jag faktiskt vaknat med en kass känsla i halsen, hoppas det inte är något riktigt utan bara kroppen som försöker skrämmas.
Har käkat årets första frukost utomhus trots molnigt väder och fjorton grader. Det ska klarna upp senare idag och jag försöker väl föregå med gott utomhusexempel för mina barn. Har också tänkt att grilla lite korv och hamburgare senare idag för att fira nationaldagen med barnen. Det kan bli lite fika och annat gott också! Ingenting märkvärdigt, men ändå lite guldkant.
Igår så rensade jag ur ett av förråden ute på gården. Det hade väl inte gjorts ordentligt sedan jag flyttade hit tror jag. Men nu är det klart. Ska dock ta tag i andra förrådet, garaget och källaren också vid tillfälle.
Först ska jag dock coacha lite, mästerskap närmar sig för några av mina adepter så nu är det lite finlir med att slipa på formen för dessa. När jag är klar med detta så ska jag till Willys för att handla lite inför idag och resten av veckan.
Vi hörs!
2017-06-06
2017-06-04
Stabergs klack och Gråhålsgrottan
Hej och god kväll!
Idag har jag inte cyklat en meter, men vi har varit ute och aktiverat oss ändå. Det började i morse med att Linda kläckte idén om att vi skulle gå upp till Stabergs klack och sedan ta en fika vid Staberg. Så det gjorde vi i finvädret!
Fint i Staberg och en härlig start på dagen!
Nu när det närmade sig kväll så ville vi hitta på något med dom hemanlända barnen. Både Linda och jag gillar ju sevärdheter i naturen, grottor, gruvor, vattenfall, utkiksplatser och sånt. Helst vill vi hitta grottor och gruvhål just nu. Vet ni om några spännande ställen i närheten så tipsa gärna!
Efter lite googling så bestämde vi oss för att göra en attack på Gråhålsgrottan, en grotta bara 20 minuters bilfärd bort men med en liten skogspromenad innan. Eftersom det inte var så bra skyltat och informationen/kartan på Visit Dalarnas hemsida var missvisande så fick vi orientera ett tag i obanad terräng med stora stenblock. På väg från grottan så hittade vi dock en markerad stig. Så vill ni hitta till grottan lättare än vad vi gjorde så åk till cross-träningsbanan nära bergtäkten, parkera där och gå sedan upp till ena hörnet på crosslingan. Där finns en skylt in till stigen som går till grottan.
Vår omvägsorientering/grottjakt var ju inte direkt kortaste vägen men det blev ju liksom ett äventyr i äventyret!
Lite skogspromenad i besvärlig terräng med barnen.
Efter mycket letande så hittade vi den!
Ingången "är ingenting för den som börjat växa i färdriktningen" och inte ens 2-åriga Frida kunde gå hukad in i grottan utan var tvungen att krypa på alla fyra. Vi vuxna fick liksom åla på sidled in.
Vi kom in allihopa!
Hittade en skylt på väg hem igen....
Gott med vaniljbullar och Mariekex efteråt samt kul med grottan och ett kvällsäventyr! Har ni tips på bra grottor, gruvhål eller annat sevärt i närheten så hör som sagt gärna av er. Nu är det läggdags för barnen här hemma.
Idag har jag inte cyklat en meter, men vi har varit ute och aktiverat oss ändå. Det började i morse med att Linda kläckte idén om att vi skulle gå upp till Stabergs klack och sedan ta en fika vid Staberg. Så det gjorde vi i finvädret!
Fint i Staberg och en härlig start på dagen!
Nu när det närmade sig kväll så ville vi hitta på något med dom hemanlända barnen. Både Linda och jag gillar ju sevärdheter i naturen, grottor, gruvor, vattenfall, utkiksplatser och sånt. Helst vill vi hitta grottor och gruvhål just nu. Vet ni om några spännande ställen i närheten så tipsa gärna!
Efter lite googling så bestämde vi oss för att göra en attack på Gråhålsgrottan, en grotta bara 20 minuters bilfärd bort men med en liten skogspromenad innan. Eftersom det inte var så bra skyltat och informationen/kartan på Visit Dalarnas hemsida var missvisande så fick vi orientera ett tag i obanad terräng med stora stenblock. På väg från grottan så hittade vi dock en markerad stig. Så vill ni hitta till grottan lättare än vad vi gjorde så åk till cross-träningsbanan nära bergtäkten, parkera där och gå sedan upp till ena hörnet på crosslingan. Där finns en skylt in till stigen som går till grottan.
Vår omvägsorientering/grottjakt var ju inte direkt kortaste vägen men det blev ju liksom ett äventyr i äventyret!
Lite skogspromenad i besvärlig terräng med barnen.
Efter mycket letande så hittade vi den!
Ingången "är ingenting för den som börjat växa i färdriktningen" och inte ens 2-åriga Frida kunde gå hukad in i grottan utan var tvungen att krypa på alla fyra. Vi vuxna fick liksom åla på sidled in.
Vi kom in allihopa!
Hittade en skylt på väg hem igen....
Gott med vaniljbullar och Mariekex efteråt samt kul med grottan och ett kvällsäventyr! Har ni tips på bra grottor, gruvhål eller annat sevärt i närheten så hör som sagt gärna av er. Nu är det läggdags för barnen här hemma.
Etiketter:
Linda,
Öijer-Tufvesson äventyrar
Bilder och resultat från Siljan runt 2017
Hej och god morgon vänner!
Igår så glömde jag nog en del saker i inlägget. Som att vi körde runt på 4.52 och att man här kan hitta resultat från Siljan runt 2017. Mitt resultat med mellantider och så hittar ni här.
Malin Jones tog ett gäng bilder igår och dom hittar ni här. Bland annat dessa två:
Igår så glömde jag nog en del saker i inlägget. Som att vi körde runt på 4.52 och att man här kan hitta resultat från Siljan runt 2017. Mitt resultat med mellantider och så hittar ni här.
Malin Jones tog ett gäng bilder igår och dom hittar ni här. Bland annat dessa två:
Se så glada vi är!
Vissa av er gillar ju data också och så här såg min dag ut enligt min Garmin 820:
Sträcka: 161.15 km
Tid: 4:51.53
Snitt/maxhastighet: 33.1 / 59.1 km/h
Snitt/maxpuls: 137 / 169 bpm
Snitt/maxeffekt: 206 / 1094 watt
Normaliserad effekt: 228 watt
Höjdmeter: 896
Snitt/maxkadens: 84 / 148 rpm
Snittemperatur: 5 grader
Vill ni grotta ner er mer så finns allting här:
Etiketter:
Bilder,
Cykling,
Linda,
Motionslopp,
Resultat,
Siljan Runt
2017-06-03
Vi tog oss igenom Siljan Runt
Hej och god kväll!
Svintidigt i morse, närmare bestämt klockan nollfyranollnoll, så vaknade Linda och jag av mobilens larm här hemma på Gamla Grycksbovägen. Uppstigning, frukost, kaffe och på med alla cykelkläder. Termometern visade stabila 1.7 plusgrader och YR.no hade utlovat regn idag, bra förutsättningar!
Alltså det är ju egentligen rätt så mycket misär att behöva gå upp klockan fyra på en lördagmorgon för att cykla sexton mil i kallt och blött väder, men det blir liksom ändå trevligt när vi gör det tillsammans.
Vi kom upp till Sollerön strax efter sex, parkerade i hörnet på en äng och gjorde oss i ordning. Iväg till startområdet för nummerlapp och toabesök. Träffade min kusin i kön till starten och några bloggläsare morsade. Kul, kul, cykelhjul!
Med välfyllda fickor och massor av cykelkläder så rullade vi iväg ifrån Sollerön. Först i ett ganska lugnt tempo bara för att komma igång lite och sedan så rullade det på desto bättre. Linda på min rulle och jag med ett getöga bakåt för att se så allt var okej. Vi passerade rätt många inledningsvis och vi fick en liten svans som blev en stor svans. Till Orsa hade vi snittat drygt 35km/h och svansen var nog ungefär lika många cyklister som vi hållit kilometer i timmen. Ut ur Orsa i motluten så tog vi det lite lugnare. Åt, drack och skojade lite.
Vi kom till Mora igen och strax därefter så passerade svansen oss. Linda som ju är ny på landsvägscyklingen gillade inte riktigt att ha så mycket folk runt om sig så vi laddade om och körde förbi och ifrån innan dalahästtillverkningen i Nusnäs. Ut på riksvägen mellan Mora och Rättvik med klungan strax bakom oss fick vi plötsligt sällskap av ett par Norrmän och Jonas Axforsen. Jag var kissnödig så jag attackerade ifrån och pinkade på toppen i Garsås. Vi fläskade på lite med norrmännen som hade bråttom innan jag vände mig om och saknade Linda. Eh.. my misstake.
Upp mot Vikarbyn så hittade Linda och jag tempot igen. Gruppen bakom ville vi hålla stången och ner mot Rättvik så såg vi en grupp framför istället. Kanske skulle vi komma ifatt den? Nu hade vi väl hunnit en nio mil eller så och det gick att antyda en viss ansträngning. Gruppen framför gled iväg och vi kom bara ifatt enstaka cyklister. Efter Tällberg så kom den främre delen av gruppen bakom oss ifatt och förbi. Deras grupp hade delat sig i backarna.
Direkt efter Leksand så kom en stor klunga anförda av Brudpiga ifatt oss. Där var ingen annan välkommen att hjälpa till med dragjobbet så Linda höjde farten på väg mot Siljansnäs. Jag hängde på och vi fick en kanadensare med hus i Rättvik med oss. Siljansnäs passerades i hög fart och med gott mod. Kanadensaren försvann som en avlöning i backen efter Siljansnäs och Linda och jag blev ensamma på dom långa rakorna. Gruppen bakom höll vi ändå på avstånd men så började Linda må lite dåligt så vi fick slå av på takten något.
Med ungefär två mil kvar till Sollerön och målet så kom Brudpiga ifatt oss igen och nu höll vi oss i gruppen. Strax innan sista kontrollen så attackerade jag igen, svängde in på kontrollen, tog fyra kardemummabullar och rullade ut i svansen på gruppen igen. Åt en och erbjöd dom tre kvarvarande till tacksamma Brudpigacyklister.
Vi kom till målet, var jätteglada och fick varsin dalahäst. Alltså hur bra pris/belöning är inte det efter ett lopp? Klart bästa jag vet om i alla fall. Medaljer brukar jag aldrig ta emot efter lopp men en dalahäst tackar jag inte nej till.
Vi pratade lite med bekanta ansikten efter målgång innan vi frös för mycket. Tillbaka till bilen, ett snabbt ombyte och så värmen på för fullt. Snabbt stopp på McDonalds i Mora innan vidare färd hemåt.
Linda och jag tog en avstickare till Röjeråsen för att jag skulle få visa var jag spenderade många sommardagar, visa släktgården och vägen som är uppkallad efter Öj-gården (där the Öijers bodde förr i ti'n!). När vi irrat färdigt där så tog vi Mörksuggejaktens startbacke upp till Vidablick bara för att Linda skulle få se den också. Med bil, givetvis.
Kom hem, nöjda, glada och trötta. Packade upp allt, slängde in cykelkläderna i tvättmaskinen och tvättade cyklarna. Tog en varm dusch och somnade en snabbis. Typiskt bra dag!
Trots att man kanske är helt väck om man gör sådana här saker på en regnig och kall lördagsförmiddag så har det sin charm ändå och både Linda och jag hade roligt.
Tack till alla er som hejat idag och tack alla som vi haft sällskap längs med vägen! Det här får vi göra om...
I kön till starten
Fick en liten svans.
Ute på riksvägen mellan Mora och Rättvik med ett par trissande norrmän.
Jonas Axforsen har vader!
Jag drogs med i tempot som norrmännen och Axforsen trissade upp och råkade lämna Linda bakom mig för en stund, glada miner?!
Glatt humör är det som susen gör!
Bakom Brudpiga efter Leksand, på väg mot Siljansnäs.
Härliga raksträckor (?!) efter Siljansnäs.
På en av broarna in mot Sollerön.
Äntligen tillbaka, målet är nära!
Vi fick dom efterlängtade dalahästarna!
Ormsalvagänget med Christofer Stevenson i spetsen.
Mina hoods från förr i ti'n.
Svintidigt i morse, närmare bestämt klockan nollfyranollnoll, så vaknade Linda och jag av mobilens larm här hemma på Gamla Grycksbovägen. Uppstigning, frukost, kaffe och på med alla cykelkläder. Termometern visade stabila 1.7 plusgrader och YR.no hade utlovat regn idag, bra förutsättningar!
Alltså det är ju egentligen rätt så mycket misär att behöva gå upp klockan fyra på en lördagmorgon för att cykla sexton mil i kallt och blött väder, men det blir liksom ändå trevligt när vi gör det tillsammans.
Vi kom upp till Sollerön strax efter sex, parkerade i hörnet på en äng och gjorde oss i ordning. Iväg till startområdet för nummerlapp och toabesök. Träffade min kusin i kön till starten och några bloggläsare morsade. Kul, kul, cykelhjul!
Med välfyllda fickor och massor av cykelkläder så rullade vi iväg ifrån Sollerön. Först i ett ganska lugnt tempo bara för att komma igång lite och sedan så rullade det på desto bättre. Linda på min rulle och jag med ett getöga bakåt för att se så allt var okej. Vi passerade rätt många inledningsvis och vi fick en liten svans som blev en stor svans. Till Orsa hade vi snittat drygt 35km/h och svansen var nog ungefär lika många cyklister som vi hållit kilometer i timmen. Ut ur Orsa i motluten så tog vi det lite lugnare. Åt, drack och skojade lite.
Vi kom till Mora igen och strax därefter så passerade svansen oss. Linda som ju är ny på landsvägscyklingen gillade inte riktigt att ha så mycket folk runt om sig så vi laddade om och körde förbi och ifrån innan dalahästtillverkningen i Nusnäs. Ut på riksvägen mellan Mora och Rättvik med klungan strax bakom oss fick vi plötsligt sällskap av ett par Norrmän och Jonas Axforsen. Jag var kissnödig så jag attackerade ifrån och pinkade på toppen i Garsås. Vi fläskade på lite med norrmännen som hade bråttom innan jag vände mig om och saknade Linda. Eh.. my misstake.
Upp mot Vikarbyn så hittade Linda och jag tempot igen. Gruppen bakom ville vi hålla stången och ner mot Rättvik så såg vi en grupp framför istället. Kanske skulle vi komma ifatt den? Nu hade vi väl hunnit en nio mil eller så och det gick att antyda en viss ansträngning. Gruppen framför gled iväg och vi kom bara ifatt enstaka cyklister. Efter Tällberg så kom den främre delen av gruppen bakom oss ifatt och förbi. Deras grupp hade delat sig i backarna.
Direkt efter Leksand så kom en stor klunga anförda av Brudpiga ifatt oss. Där var ingen annan välkommen att hjälpa till med dragjobbet så Linda höjde farten på väg mot Siljansnäs. Jag hängde på och vi fick en kanadensare med hus i Rättvik med oss. Siljansnäs passerades i hög fart och med gott mod. Kanadensaren försvann som en avlöning i backen efter Siljansnäs och Linda och jag blev ensamma på dom långa rakorna. Gruppen bakom höll vi ändå på avstånd men så började Linda må lite dåligt så vi fick slå av på takten något.
Med ungefär två mil kvar till Sollerön och målet så kom Brudpiga ifatt oss igen och nu höll vi oss i gruppen. Strax innan sista kontrollen så attackerade jag igen, svängde in på kontrollen, tog fyra kardemummabullar och rullade ut i svansen på gruppen igen. Åt en och erbjöd dom tre kvarvarande till tacksamma Brudpigacyklister.
Vi kom till målet, var jätteglada och fick varsin dalahäst. Alltså hur bra pris/belöning är inte det efter ett lopp? Klart bästa jag vet om i alla fall. Medaljer brukar jag aldrig ta emot efter lopp men en dalahäst tackar jag inte nej till.
Vi pratade lite med bekanta ansikten efter målgång innan vi frös för mycket. Tillbaka till bilen, ett snabbt ombyte och så värmen på för fullt. Snabbt stopp på McDonalds i Mora innan vidare färd hemåt.
Linda och jag tog en avstickare till Röjeråsen för att jag skulle få visa var jag spenderade många sommardagar, visa släktgården och vägen som är uppkallad efter Öj-gården (där the Öijers bodde förr i ti'n!). När vi irrat färdigt där så tog vi Mörksuggejaktens startbacke upp till Vidablick bara för att Linda skulle få se den också. Med bil, givetvis.
Kom hem, nöjda, glada och trötta. Packade upp allt, slängde in cykelkläderna i tvättmaskinen och tvättade cyklarna. Tog en varm dusch och somnade en snabbis. Typiskt bra dag!
Trots att man kanske är helt väck om man gör sådana här saker på en regnig och kall lördagsförmiddag så har det sin charm ändå och både Linda och jag hade roligt.
Tack till alla er som hejat idag och tack alla som vi haft sällskap längs med vägen! Det här får vi göra om...
I kön till starten
Fick en liten svans.
Ute på riksvägen mellan Mora och Rättvik med ett par trissande norrmän.
Jonas Axforsen har vader!
Jag drogs med i tempot som norrmännen och Axforsen trissade upp och råkade lämna Linda bakom mig för en stund, glada miner?!
Glatt humör är det som susen gör!
Bakom Brudpiga efter Leksand, på väg mot Siljansnäs.
Härliga raksträckor (?!) efter Siljansnäs.
På en av broarna in mot Sollerön.
Äntligen tillbaka, målet är nära!
Vi fick dom efterlängtade dalahästarna!
Ormsalvagänget med Christofer Stevenson i spetsen.
Mina hoods från förr i ti'n.
Etiketter:
Cykling,
Linda,
Motionslopp,
Siljan Runt
2017-06-02
Anmäld till Siljan runt
Hej vänner!
Vet ni vad? Ja, det vet ni ju förstås eftersom ni antagligen läst rubriken innan ni började läsa denna text. Men jag är anmäld till att köra Siljan runt imorgon! Det blir första gången som jag kör detta motionslopp och det var bara för någon dag sedan som jag anmälde mig (tack Jan för hjälp med startplatsen!). Linda ska köra Tjejvättern nästa vecka och tänkte väl att hon då kunde köra Siljan Runt denna helg som någon slags genrep/test. Jag skulle egentligen inte köra för att barnen skulle vara hos mig men så blev det lite ändrade planer och jag stod plötsligt inför faktumet att jag också kunde köra.
Så det ska jag nu. Ser fram emot att få mig en dalahäst efter målgång!
Eftersom det är start och mål på Sollerön så blir det 8 grader och regn enligt prognosen. Läste på Facebook här om dagen att det inte blir något Sollerölopp i år heller. Katastrofdåligt av Sollerö IF att döda en så fin och anrik cykeltävling!
Jag kommer ha startnummer 265 om ni vill säga hej eller hålla koll på internet.
Det är ju lätt att glömma det, men Linda är fortfarande ganska så ny på det här med cykling och har inte suttit många gånger på landsvägscykeln. Så igår övade vi lite på ett par olika moment inför morgondagen. På kvällen fick jag sedan dra berättelser från mina senaste 20 år med landsvägscykel...
Tydligen så ska Lugnet i Falun bli topp-3 i världen för att arrangera stora MTB-tävlingar, kul med stora ambitioner! När dom ändå ska göra en så stor satsning så hade det varit kul med en asfaltsslinga att träna/tävla på och att man får med cyclocross i arena-tänket. Men jag kanske är snett ute? Hur som helst, kul att man satsar på MTB i Falun och på Lugnet, välkomna till Lugnet MTB Arena nästa år!
Etiketter:
Cykling,
Jobbpendling,
Linda,
Lugnet MTB Arena,
Siljan Runt,
Solleröloppet
2017-06-01
Le Peloton
Hej och god morgon!
Det ligger på här så jag ska fatta mig kort. Körde Le Peloton i morse i ett ovanligt blåsigt Falun. På grund av vägarbeten så körde vi en lite annan väg än brukligt men ungefär samma lika ändå. Det var bara fem grader och blåsigt, men ändå soligt så det var väl en fin morgon i alla fall. Totalt var vi väl 15-20 cyklister där Johan Landström, Jonas Pettersson och jag fick stå för dom flesta watten.
På andra fartsträckan så fick vi stå för det mesta av jobbet till vi på slutet var tre kvar. På tredje sträckan så sprack det ganska tidigt, jag körde ikapp en trio och sedan bildade vi en ny trio med ovan nämnda namn. Bra pang i buggarna hela vägen in till stan igen för en gångs skull.
Notera gärna placeringen av cykeldatorn på min Aeroad, aero is everything!
Det ligger på här så jag ska fatta mig kort. Körde Le Peloton i morse i ett ovanligt blåsigt Falun. På grund av vägarbeten så körde vi en lite annan väg än brukligt men ungefär samma lika ändå. Det var bara fem grader och blåsigt, men ändå soligt så det var väl en fin morgon i alla fall. Totalt var vi väl 15-20 cyklister där Johan Landström, Jonas Pettersson och jag fick stå för dom flesta watten.
På andra fartsträckan så fick vi stå för det mesta av jobbet till vi på slutet var tre kvar. På tredje sträckan så sprack det ganska tidigt, jag körde ikapp en trio och sedan bildade vi en ny trio med ovan nämnda namn. Bra pang i buggarna hela vägen in till stan igen för en gångs skull.
Notera gärna placeringen av cykeldatorn på min Aeroad, aero is everything!
Etiketter:
Canyon,
Cykling,
Garmin,
Le Peloton
2017-05-30
90%
Hej vänner!
Hoppas att ni har det bra och att livet är snällt mot er.
Det hela tog ungefär tre timmar och i slutet så kom min kusin och hoppade förbi på Gamla Mormor.
Idag var det Ingarvet GP och jag blev så sen att jag tog bilen till träningen. Illa illa. Det är liksom bara sex kilometer från hemmet till samlingsplatsen så det är egentligen inget bilavstånd. Men jag ville hinna dit så snabbt som möjligt för att missa så lite som möjligt.
Jag missade den första spurten men sedan vann jag dom nio som jag var med på. Rätt bra utdelning med skivbromsracern. Totalt var vi tio cyklister som körde idag, hoppas på torrare väder och fler cyklister nästa vecka!
En av spurterna var lite drygare än dom andra och då hade jag 1010 snittwatt i 15 sekunder för att kunna vinna med en decimeter eller så. Svindrygt ju.
Etiketter:
Canyon,
Cykling,
Ingarvet GP,
Långa Lugnet
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)


