Det är nu kampen börjar

Hej!

Det här med #Festive500 har ju gått ganska så bra om vi bortser från den sena starten där med tre dagar utan utecykling. Efter det har jag ju haft tre bra dagar i sadeln där jag skrapat ihop 326 kilometer. Det lite tråkiga med det hela är ju då att ändå det återstår 174 kilometer att cykla och allt ska vara klart innan raketerna avfyras imorgon vid midnatt.

Eftersom jag inte känner för (eller har tid med) någon sju och en halv timme lång cykeltur imorgon så lär jag offra min kväll och en bit in på natten istället för att få en mindre kilometerportion att svälja under morgondagen. Dags att gå ner i källaren för att byta om för utecykling alltså. Det här blir skoj. Har siktat in mig på mestadels grusvägar men även några avsnitt med mindre asfaltsvägar för kvällens runda. Batterierna är laddade och kroppens depåer likaså.

Den här gången så lär jag i alla fall slippa frysa då temperaturen ligger kring någon enstaka minusgrad.

Foto: Jens Westergren

Några sanningar om Gilla och dela-tävlingar på Facebook

Hej!

Alltså kommer ni ihåg strax innan jul? Hela mitt Facebook-flöde översvämmades av folk som gillade och delade olika företags bilder för att vinna en middag, en filt, verktyg, godis, skidor och gud vet allt. I ren protest så la jag upp en egen sådan "tävling" där man skulle gilla och dela en bild på min ostmacka.
Med tanke på att den gav 64 delningar, min Facebook-sida fick ungefär 15 nya Gilla-markeringar och inlägget visades för över 17000 personer så förstår man ju hur lockande detta är för företag som vill nå många på Facebook. För om en ostmacka kan nå så många, tänk då vad en hotellövernattning, ett verktygs-kit eller några kilo godis kan nå...

Men, visste ni att dessa tävlingar i dom allra flesta fall är olagliga?
Företag och privatpersoner får nämligen inte arrangera lotterier där man lottar ut priser till folk. Gäller alltså även för Facebook-lotterier där man ska gilla och dela för att vinna.

Dessutom så är det väldigt få av alla er som gillar och delar som faktiskt också är med i själva tävlingen. Av dom 64 som delade min ostmacka så kunde jag bara se namnen på 27 av dom. Drygt hälften har alltså gillat och delat helt i onödan på grund av sina säkerhetsinställningar på Facebook.

Om det är en riktig _tävling_ så är den dock laglig. Det kan vara att man tex ska hitta på ett kul rim, en slogan, rita finaste bilden eller svara på någon fråga. Det får dock inte vara för lätt tävlingsmoment, för då anses det fortfarande vara ett lotteri.

Tänk på detta innan ni gillar och delar en "tävling" på Facebook nästa gång, det kan vara olagligt lotteri och det finns en stor risk (ca: 58%) att ditt bidrag ändå inte räknas på grund av dina Facebook-inställningar.

Om det är någon företagare som ni gillar så kan ni väl lite fint informera dom om att de borde arrangera en tävling med ett tävlingsmoment istället. Om ni vill anmäla företaget till Lotteriinspektionen så gör ni det smidigt via Lotteriinspektionens tips-formulär.

Tillsammans kan vi utrota Facebook-lotterierna!

Slow living

Öj!

Här i det Öijerska residenset har vi precis haft frukoststund. Japp, vi jobbar inte morgonhets här inte. Samtliga hemmavarande familjemedlemmar vaknade efter nio i morse och sedan har vi rört oss långsamt fram till frukost. Nu kanske dagen tar fart lite mer. Filip ska till en kompis och jag ska väl städa upp här i köket, som jag inte gjorde igår.

Elden är tänd i vardagsrummet vilket ger värme och en mysig stämning.

Apropå värme så är det tio grader varmare idag än det var igår. Härliga tider med perfekt vinter. Möjligtvis att det kunde vara lite mer snö då, men som cyklist nöjer jag mig med att det är vitt. Allt blir ju så ljust och fint när det ligger ett vitt snötäcke och träden är frostigt vita.

Här är en bild som Jens tog igår:

Jag kunde dra lite mer än jag gjorde två dagar innan när jag cyklade med Jonas och Jens. Det går liksom åt rätt håll och det är ju alltid en skön känsla. Vågen visar +1,5 kilo sedan jag började med #Festive500, vi kan väl gissa att ökad blodvolym står för det mesta av den ökningen.

Det blev inte lite kallare, det blev mycket kallare...

Hej plommonkärnor!

I morse trodde jag på 2-3 grader kallare än igår men det blev visst fem grader kallare. Tur då att jag hade klätt på mig betydligt bättre än igår så jag behövde faktiskt inte frysa alls lika mycket. Gött så. Snittet hamnade på -14 och som kallast var det under 17 minus. Värsta stunden var nog när vi cyklade i 50 km/h ner från Åhl-Tällberg mot Sågmyra i -14.5, då nöp det lite i ansiktet...
Planen var att få ihop fem timmar innan familjen kom hem, men under rundan så fick jag ett sms om att dom skulle komma hem tidigare. Så det blev bara 3:39. Familjen har nämligen spenderat ett par dygn i Stockholm och därför har jag kunnat cykla på som jag gjort. Vi får se hur närmsta två dagarna blir, det kan bli tufft med det här Festive500.

Hade sällskap av Jens Westergren som hade klätt sig som en... jag vet inte vad. Men det viktiga var väl att han inte frös (så mycket). Vi körde i alla fall Sågmyra-rundan och sedan så förlängde jag hemresa något på slutet för att inte komma hem onödigt tidigt. Varje kilometer räknas ju.

Idag hade jag lite ont i knäna. Sju timmar kall cykling gör väl sånt med knän om man är ovan, antar jag. Det var bara sådan här smärta som kommer av korta lårmuskler, så idag blev det några sekunders stretch i duschen. Annars så har jag fått lite skavsår i ljumskarna också av att cykla med jättehåriga ben och cykelbyxor som jag inte använder speciellt ofta.
Har tagit en tvåtimmars powernap tillsammans med Frida idag, så lite trött är jag nog allt.

Undrar vad Vacchi + Adamsson skulle säga om den här killens kläder + stil på cykeln...

Lite pepparkaksdeg satt som en smäck!

Jens klagade på att han var sned i kroppen och nog ser det så ut allt...

Miljöbild.

Äntligen så satt jag med kameran i handen när något kul hände!

Alltid sol i Solarvet!

Frusna ögonfransar gjorde att jag kände mig lite som Jenny Rissveds.

Vintervägar.

En selfie med min kompis solen.

Idag var det så kallt att till och med hjälmen frös.

Jävla kyla

Hej rosenknoppar!

Igår så skrev jag ju att jag hoppades på lite varmare temperatur dom närmsta dagarna, idag är det 2-3 grader kallare. Så himla trist. Igår så underskattade jag temperaturen när jag skulle träna, trodde det skulle bli varmare än i förrgår och klädde mig därefter. Frös som ett resultat av detta och har faktiskt fortfarande inte fått tillbaka full känsel i höger tumme...

Så det här blir ju kul.

En sak är då säker och det är att jag idag klär på mig allt jag äger för jag tänker inte frysa så förbannat. Sedan kommer det ju gå långsamt även idag, men det är ju bara att gilla läget och inget jag kan påverka så mycket. Jens blir med dom första timmarna, så jag slipper frysa ensam.

Vi börjar med en timme mörker dessutom för extra kul.

Sa jag att jag är stel i ryggen också?

Öijer Testcenter och fler bilder från dagens runda

Tjena!

Nu så har "cykelrummet" också blivit Öijer Testcenter då jag idag körde maxtest på annan person än mig själv där. Det var mammas sambo Lasse som blivit sugen på att få fram lite siffror efter senaste gången jag körde maxtest där, så idag blev det av.
Spännande att få leka testledare men kul att prova något nytt, kan bli fler gånger! Lasse var då sugen på att komma tillbaka.

Jag har en bild från testet, men har inte frågat om jag får lägga upp den här så jag låter bli. Istället får ni några fler bilder från dagens långrunda:

Sju timmar

Hej igen!

Nu är jag hemma igen och har alltså cyklat i sju timmar idag. Mycket bättre respons från benen idag, vilket givetvis var härligt att känna. Tyvärr blev det inte något varmare än igår utan det blev faktiskt lite kallare idag. Drygt med kylan faktiskt, tar ju bort lite av njutningen med cykelåkningen och dessutom går det ju så fruktansvärt långsamt när det är kallt. Får hoppas på lite färre minusgrader dom närmsta dagarna..

Jag cyklade Grycksbo-Sågmyra-Tällberg-Leksand-Djura-Djurås-Borlänge-Torsång-Aspeboda-Källviken och hem idag, fin runda i ganska flack terräng. När jag kom hem så började jag koka pasta och så tände jag en eld, så nu sitter jag framför brasan och äter lite i hopp om att få tillbaka lite värme i kroppstackarn.

Jag höll ihop riktigt bra i sex och tio, sedan blev jag svag. Stannade och köpte en plopp och sedan blev det lite bättre. Men bara lite. Nu är det väl bara för mig att kolhydratladda till imorgon antar jag eftersom nya mil i sadeln väntar.