Hej och god morgon på dig!
Ny vecka, nya möjligheter. Vi var ner till Lida Loop igår, Jone, Linda och jag. Avfärd vid sex på morgonen men det fungerar ju det med. Vi kom fram till Lida Friluftsgård vid halv tio ungefär, lagom med tid att hämta nummerlappar, gå på toa och värma upp lite. Vi kollade Diagonalen som hade fått en bro över lerhålet bland annat.
Jag var sjuk inför Billingeracet och har fått träna på sedan dess så jag hade förhoppningar om att kunna göra ett bättre lopp även om toppformen inte är på plats än. Starten går uppför deras skidbacke, som är en insats på runt 40 sekunder. Från stillastående till maxning uppför backe är alltid lite speciellt. Jag tyckte att jag kom iväg bra men jösses så duktiga folk är på att gå från 0 till full gas över en skidbacke, jag hamnade långt ner i fältet. På dom efterföljande motionsspåren och grusvägarna så försökte jag ta någon placering här och där. Jag kom upp mig så pass att jag tyckte det kändes rimligt och hittade välmotiverade Adam Engström och Viktor Henrysson. Dessa herrar vet hur man cyklar fort och det är alltid bra att ha med sig. Vi var nu några stycken som ångade på och började hämta in lite cyklister framför oss.
Här är vi nog på det tekniska partiet på slutet av loop 1. Det ser ut som att jag leder gruppen men då är tex Adam och Viktor framför mig...
Jag dammar på mot slutet av loop 1.
Loppet går i tre loopar och efter första loopen så varvar jag som 26:a, har dock ingen aning om placering i loppet när jag väl tävlar men jag ser ju att vi hämtar in duktiga cyklister i vår stora grupp.
Ute på andra loopen så dammas det på längs grusvägarna och skogspartierna. Några riktigt motiverade cyklister där Oliver Vesterlund och Jesper Dahlström nu också är med och ångar på i gruppen. Typ jättejobbigt för en annan. Vi är en stor grupp på säkert över 10 pers och jag hamnar långt bak. Loppet är 65 kilometer och när vi har kört 36 så är jag avhängd. Intensiteten blev för hög och jag hade gått på rött för länge.
Faktum är att nästa grupp som kommer ikapp kan jag inte ens hålla rullen på. Förvisso så satt nog Zwift-mästaren Martin Härberg med där och eldade på längs grusvägarna. Han startade i led fyra och slutade 28 bland samtliga deltagare och då var detta hans andra tävling i sin första säsong på MTB.
Varvar efter loop 2 som 38:a och nu har jag sällskap av bland andra Tommy Hammarström och Henrik Mård. Vi passerar Diagonalen som jag nu sett innan och hanterar bra. Lite motionsspår och sedan in på nästa snabba stig. Där ligger en cyklist vid sidan av stigen så jag frågar om han är okej. I 99 fall av 100 så får man ett "ja" men denna gång får jag inte ens ett svar. Så jag stannar, springer upp till honom och ser att det är Henrik Sparr som har oerhört ont. Så ont att han varvar skrik och jämrande utan att det går att prata med honom. Jag berättar att jag tar mig till senast sedda funktionär för att påkalla sjukvård och cyklar en bit tillbaka, berättar att sjukvård behövs och vänder om mot Sparr igen. När jag kommer dit igen så har två funktionärer hunnit dit så jag rullar nu vidare. Något omskakad.
Jone brukar kunna, så som många andra, komma ifatt mig på slutet av loppet. Så sker också här. Plötsligt så ser jag den där rödvita Bauhaus-tröjan och vet vad som väntar. På Billingeracet så var jag helt slut när han kom ifatt men denna gång har jag åtminstone krafter att gå med. Tar en förning också och när jag gjort det och lagt mig sist i femmannagruppen så sträcker Jone ut fältet i skogen och får en lucka. Jag åker med två andra som stadigt tappar meter efter meter. Tänker att jag kanske kan köra ikapp lite senare men med 7-8 kilometer kvar så dör batteriet till min bakväxel och jag har en lätt växel i. Det blev till att rulla utför, trampa på uppför och spinna fram i låg fart på grusvägarna mot målet. Jone slutade 42:a och jag blev 68:a.
Det blev ett händelserikt lopp där resultatet inte riktigt blev vad jag hade hoppats på men det var också ett stort steg framåt att ens kunna ta mig upp och köra på med så duktiga cyklister. Dessa trillade in runt placering 15-30 i mål och det hade ju varit helt fantastiskt om jag lyckats med något sådant. Så farten kommer, det är bara att träna på.
Henrik Sparr hörde av sig senare mot kvällen och hans axel hade gått ur led och dom kollade efter andra skador. Hoppas på snabb läkning och att du är tillbaka i sadeln snart igen!
Batteriet till bakväxeln är nu laddat igen och jag har lärt mig en läxa där...
Avslutar inlägget med en selfie från uppvärmningen. Annars så tog Linda första bilden och Cykelkanalen.se bilderna från tävlingen.
Pizza, Girot och
massagepistol från Hyperice stod för kvällens underhållning och återhämtning. Känner mig så gott som ny idag!
Tack för att du läste dagens blogginlägg, vi hör här imorgon igen. Hoj!
Om du tyckte att detta var intressant så kan du också följa mig via följande kanaler:
- Köper du cykelkläder via min affiliate-länk hos Siroko så får du 10% rabatt på alla priser, även dom cykelkläder som redan är till nedsatt pris: https://srko.co/henrikoijer (länken ger automatiskt omräknade priser, ingen kod eller annat behöver anges) - Om du vill köpa cykelhjälm och glasögon så har jag en rabattrabattkodkod hos Limar som ger dig 30% rabatt, ange: LIMAR30OIJER
