Det är jag det. Om inte allt för lång tid så åker Jens, Oscar och jag till Norberg för Engelbrekt MTB. Där skall det laddas.
Ebbah skrällde med att vakna halv nio. Tur då att Filip kom in till oss vid sju. Men jag somnade om några gånger fram till Ebbah vaknade. Så jag känner mig utvilad. Det är lite annorlunda, men härligt. Mitt vänsterben blir jag dock inte klok på. Igår blev jag så desperat att jag tänkte strecha. Men det gjorde så ont i benet att det inte gick att sträcka det. Och benet ger mig ont i ryggslutet också. Kände igår när jag cyklade att jag var kraftlös i surbenet. Hoppas slippa den känslan idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar