Hej och god morgon!
Ny vecka, nya möjligheter och det är väl alltid lika skön känsla att inse det. Att oavsett vad vi har haft bakom oss så går det alltid att börja om på nytt med vad som helst, alltid och hela tiden.
Jag ska försöka göra det med min motivation som sviktar något, det har gått tungt ett tag nu. Egentligen ingen katastrof men jag har liksom nått en platå i vinterträningen och känner inte att det blir några förbättringar. Har också känt mig sliten, trött och jäklig så prestationsmässigt har det till och med gått bakåt något även om jag är kapacitetsmässigt lika bra nu som tidigare.
Tänkte lite på det igår och kan väl konstatera att jag saknar att känna känslan av att jag vet när det är dags för tävling. Normalt sett så är det nu Billingeracet som är i fokus och då kan jag träna mot det och känna att jag vill prestera bra när säsongen drar igång. Förra vintern hade jag ju Hero World Series i Dubai och var väldigt motiverad. Men i år?!? Jag vet inte ens när eller om jag tävlar nästa gång. Tror att det börjar göra det lite tufft nu. Tycker annars att jag har hanterat det påtvingade tävlingsuppehållet ganska bra, men nu har jag nog saknat lite krydda.
Tur ändå att vi har Zwift i allt detta, för hur hade det annars gått med motivationen?! I kväll är det SWE-Cup igen och det på en bana som borde slå hål på det där ruskigt höga och jämna tempot som brukar mala ner mig. Förhoppningsvis så blir det lite bättre racing idag och jag tänker nog köra en tävlingsuppladdning light inför detta för att komma in lite mer pepp än vanligt.
Annars är det också något som saknas, dom där riktigt stora Zwift-tävlingarna som fanns förra året. Det var stora serier med sändningar, bästa möjliga motstånd och prispengar. Fick ju även chansen att köra Ronde van Zwift och slå självaste Mathieu van der Poel. Det var grejer det... Var är alla dom racen i år?!
Så, nu tar jag den där skräpiga känslan och kastar den i papperskorgen. Nu kör vi!
