Hej och godmorgon!
Nu när kylan, snön och halkan har slagit till så kom jag att tänka på denna video, kommer ni ihåg förra vintern när jag åkte skridskor på vägen?
2016-11-10
2016-11-09
Tung morgon
Trött, Trump och trögrullat.
Ja, i morse var det inte bara mungiporna uppåt inte. Sover för lite, snön gjorde cyklingen långsammare och Trump tar över USA. Meeeen... livet går vidare, jobb ska skötas och träningen ska genomföras. Idag blev det 4x4 minuter på väg till jobbet. Lite småslirigt och pulsen skenade inte idag på samma vis som tidigare dagar. Träningen (och den bristfälliga sömnmängden) börjar göra sitt.
Denna första och lätta träningsvecka börjar gå mot något fler timmar än jag räknat med. Men för en sådan som mig så gör det inte så mycket, jag tål större träningsmängder och mitt problem är nästan aldrig att jag tränar för mycket. Snarare tvärt om.
I morse var det inte kul att vakna, av flera anledningar...
Snöfall i morse.
Ja, i morse var det inte bara mungiporna uppåt inte. Sover för lite, snön gjorde cyklingen långsammare och Trump tar över USA. Meeeen... livet går vidare, jobb ska skötas och träningen ska genomföras. Idag blev det 4x4 minuter på väg till jobbet. Lite småslirigt och pulsen skenade inte idag på samma vis som tidigare dagar. Träningen (och den bristfälliga sömnmängden) börjar göra sitt.
Denna första och lätta träningsvecka börjar gå mot något fler timmar än jag räknat med. Men för en sådan som mig så gör det inte så mycket, jag tål större träningsmängder och mitt problem är nästan aldrig att jag tränar för mycket. Snarare tvärt om.
2016-11-08
40 minuter intensivt
Hej och godkväll cykelvänner!
I morse körde jag ju 11 minuter intensivt och nu i eftermiddags så körde jag 29 minuter intensivt. Totalt fick jag alltså ihop klart godkända 40 minuter högintensiv cykling idag. Eftermiddagens hårdkörning landade på 89.5% av maxpuls. Strax under tröskel någonstans alltså. Fortsatt pigga ben och hög puls, några till träningar så börjar det nog bli jobbigt att få upp den där pulsen. Nu räcker det nästan med att titta på pulsen på cykeldatorn så stiger den.
Har nu klarat av dag 1 utan att äta godis!
När jag kom hem så var det direkt till skola och dagis för att hämta hem barn. Iförd cykelkläderna. Sedan fixade jag mat åt flickorna, duschade, bytte en blöja och gjorde en liten mellis åt Filip. Drog sedan iväg med tjejerna för att hämta Filip från innebandyträningen, låta han äta mellis i bilen på väg till hockeyträningen. När han tränade så handlade tjejerna och jag. Så det rullade på.
Krispig karl.
Snöängel.
Ebbahs hand i Ebbahs handske på Filips hockeyträning.
Köttigt.
I morse körde jag ju 11 minuter intensivt och nu i eftermiddags så körde jag 29 minuter intensivt. Totalt fick jag alltså ihop klart godkända 40 minuter högintensiv cykling idag. Eftermiddagens hårdkörning landade på 89.5% av maxpuls. Strax under tröskel någonstans alltså. Fortsatt pigga ben och hög puls, några till träningar så börjar det nog bli jobbigt att få upp den där pulsen. Nu räcker det nästan med att titta på pulsen på cykeldatorn så stiger den.
Har nu klarat av dag 1 utan att äta godis!
När jag kom hem så var det direkt till skola och dagis för att hämta hem barn. Iförd cykelkläderna. Sedan fixade jag mat åt flickorna, duschade, bytte en blöja och gjorde en liten mellis åt Filip. Drog sedan iväg med tjejerna för att hämta Filip från innebandyträningen, låta han äta mellis i bilen på väg till hockeyträningen. När han tränade så handlade tjejerna och jag. Så det rullade på.
Mörkt och kallt
Hej cykelvänner!
Cyklade till jobbet idag och kostade på mig en drygt 11 minuter lång intervall. Hade medvind och tur var väl det. Minus ett par tre grader och lätt snöfall. Körde Kompiskampen igår kväll också, för er som missat det. Nu är vinterträningen igång och jag har nu slutat äta godis på obestämd tid. Kämpigt är bara förnamnet.
2016-11-07
Kompiskampen säsong 3, omgång 1
Hej vänner!
Så är då vinterträningen till säsong 2017 påbörjad. Startade med Kompiskampen så det var ju ingen mjukstart direkt. Först lite uppvärmning i 12 minuter, sedan fullt ös i 20 minuter följt av tre minuters lättare cykling innan jag staplade iväg från testcykeln.
Totalt så fick jag ihop 300 Monark-watt med en snittpuls på 183 (95.3% av max). Jag vägde 70.5 kilo inför cyklingen och jag nådde faktiskt maxpuls (192) i slutspurten av min tjuga.
Nu är vinterträningen igång och nu vet jag mitt utgångsläge, full fart fram mot 2017!
Jämförelse med tidigare upplagor av Kompiskampen:
Kompiskampen 15/16:5:e november 338.4 watt och 69.7 kilo
24:e december 313.5 watt, 69.9 kilo
30:e januari 329 watt och 68.4 kilo
26:e februari 347.8 watt och 69.6 kilo
Kompiskampen 14/15:
26 November 291.4 watt, 71.4 kilo
23 December 300.8 watt, 72 kilo
19 Januari 316.8 watt, 70.2 kilo
22 Februari 345.6 watt, 69.6 kilo
22 mars 355.2 watt, 68.9 kilo
Topp 3 saker med Kompiskampens novemberomgång
3. Du får ett kvitto på formen och något att utgå ifrån inför vinterträningen.
2. Det är skönt när det är över.
1. Sämre än så här blir du inte.
2016-11-06
Hem ljuva hem
Hej vänner!
Det blev ju i princip en heldag med resande denna söndag. Tillsammans med Frida, Ebbah och Filip. Vi började resan vid halv tolv då vi fick skjuts till tunnelbanestationen Hallonbergen, därifrån åkte vi tunnelbana till T-centralen. So far so good!
Vi startade kanske resdagen i lite väl god tid, för nu fick vi en timme och 45 minuter på T-centralen. Meeen en långsam promenad in, lite strosande där, ett besök på apoteket för att köpa Alvedon åt Frida, ett besök på Pressbyrån för att köpa något mellis till tåget och sedan en lunch på McDonalds. Plötsligt hade drygt en timme gått.
Vi kom fram till tåget med en kvart kvar till avgång. Eftersom vi hade med oss ett litet barn så ville jag helst spendera så lite tid som möjligt på tåget, visste ju att det var dags för eftermiddagsvila också och då brukar inte hennes tålamod vara på topp. Men dom andra barnen var ivriga på att få sätta sig på tåget. När vi närmar oss avgångstiden så får vi veta att någon eller några sprang i tunneln vid Arlanda så det var stopp i trafiken där. Dom meddelade det ett par gånger till och då tog jag ut Frida och gick lite på perrongen.
Med en försening på 36 minuter så rullade vi iväg. Själva tågresan gick väl ändå bra. Eftersom vi rullat iväg sent så fick vi invänta lite mötande tåg och annat på resans gång. Frida somnade vid Sala och vaknade mellan Säter och Borlänge. Vi kom fram 58 minuter försenade till Borlänge för byte till buss sista biten hem. Av någon anledning så hade dom på tåget inte koll på alla bussförbindelser, men det hade ju givetvis jag. Så jag skyndade på barnen ut till bussen. Vi åkte så från Borlänge till Bojsenburg här i Falun.
Därifrån gick vi. Alternativet var att vänta nästan 30 minuter på ett bussbyte. En promenad på två friska kilometer.
SEN KOM VI HEM!
Sex timmar och femtio minuter från dörr till dörr. Om jag hade kört bil så hade det väl tagit typ två å tjugo. Desto skönare att komma hem och att åka tåg är ju faktiskt rätt gött.
Fick sova bredvid denna klimp i natt.
Snöigt i Ursvik.
Tunnelbana.
Lunch på Gyllene Måsen.
Centralstationen.
Det är lugnt, Frida, om du vill sova så kan jag äta din bulle.
Buss.
Äntligen hemma!
Det blev ju i princip en heldag med resande denna söndag. Tillsammans med Frida, Ebbah och Filip. Vi började resan vid halv tolv då vi fick skjuts till tunnelbanestationen Hallonbergen, därifrån åkte vi tunnelbana till T-centralen. So far so good!
Vi startade kanske resdagen i lite väl god tid, för nu fick vi en timme och 45 minuter på T-centralen. Meeen en långsam promenad in, lite strosande där, ett besök på apoteket för att köpa Alvedon åt Frida, ett besök på Pressbyrån för att köpa något mellis till tåget och sedan en lunch på McDonalds. Plötsligt hade drygt en timme gått.
Vi kom fram till tåget med en kvart kvar till avgång. Eftersom vi hade med oss ett litet barn så ville jag helst spendera så lite tid som möjligt på tåget, visste ju att det var dags för eftermiddagsvila också och då brukar inte hennes tålamod vara på topp. Men dom andra barnen var ivriga på att få sätta sig på tåget. När vi närmar oss avgångstiden så får vi veta att någon eller några sprang i tunneln vid Arlanda så det var stopp i trafiken där. Dom meddelade det ett par gånger till och då tog jag ut Frida och gick lite på perrongen.
Med en försening på 36 minuter så rullade vi iväg. Själva tågresan gick väl ändå bra. Eftersom vi rullat iväg sent så fick vi invänta lite mötande tåg och annat på resans gång. Frida somnade vid Sala och vaknade mellan Säter och Borlänge. Vi kom fram 58 minuter försenade till Borlänge för byte till buss sista biten hem. Av någon anledning så hade dom på tåget inte koll på alla bussförbindelser, men det hade ju givetvis jag. Så jag skyndade på barnen ut till bussen. Vi åkte så från Borlänge till Bojsenburg här i Falun.
Därifrån gick vi. Alternativet var att vänta nästan 30 minuter på ett bussbyte. En promenad på två friska kilometer.
SEN KOM VI HEM!
Sex timmar och femtio minuter från dörr till dörr. Om jag hade kört bil så hade det väl tagit typ två å tjugo. Desto skönare att komma hem och att åka tåg är ju faktiskt rätt gött.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)