Idag har jag haft en vilodag. Riktigt skönt att låta benen få vila och det var hög tid för det nu. Skönt dock att vara sliten igen, saknar det lite från förr. Det har dock varit allt annat än lugnt på denna vilodag då jag istället gjort en massa saker här hemma. Fullt ös med hushållsarbete och hemmafix från 07:30 till typ 16 med Frida i hasorna den mesta tiden. Så nu är jag trött ändå. Haha!
När jag hade dragit antennsladd till Ebbahs TV så skulle jag testa om allt fungerade och fick då se detta:
Chocken alltså! Inte varje dag man slår på TV:n och ser sig själv direkt. Det var en repris på SVT:s Landet Runt, som sändes igår. Där visade man min skridskofilm.
Filip är hos en kompis och leker idag, så Ebbah fick Öijer Arena helt för sig själv efter skolan:
Spolade isen en gång idag, ska försöka få till en till omgång i kväll. Isen är åkbar, men inte bra överallt. Det finns inga genvägar till den perfekta isen!
Har precis tankat ner gårdagens filmade träningspass till datorn också, så att jag kan redigera filmen ikväll till morgondagens Youtube-video. Vloggen rullar på. Finns att beskåda uppe i högra hörnet på den här bloggen för er som vill kika på mina vlog-inlägg.
-----
Avslutar med lite cykelnytt, det är väl ändå pga cykel de flesta av er läser här:
Eftersom vi kom iväg lite sent så åkte vi till IKEA för att käka middag. Jag tog pasta bolognese och två sorters efterrätt.
Vi kom ju fram till Högbo Brukshotell ganska sent, men jag ville ändå ut för att köra banan och väcka kroppen något inför dagens tävling. Jag hade ju ändå vilat hela onsdagen och torsdagen.
Jag var inte ensam ute för att kvälls-reka. Claes och Robert från Östersund var också ute för att kolla banan.
Väckningspasset där jag körde 2½ varv och tryckte på lite på det andra varvet:
Efter cyklingen så blev det en hamburgare och lite mer efterrätt.
Ebbah och jag på väg till frukosten.
Så var det väl dags för själva tävlingen också. Vi bodde ju precis bredvid banan vilket var väldigt behändigt så trots att jag kände mig lite stressad och tyckte jag blev klar sent så var det ju bara att rulla ut på banan och börja värma upp. Hängde på Vilhelm Ohlsson (Ville) som också skulle köra ett varv och tyckte att det var bra ansträngande att försöka följa honom. Fick till 12 bra uppvärmningsminuter.
Träffade Jesper Andersson (Jeppman) vid start/målområdet, klämde lite på hans däck och beslutade mig för att fylla på mina slangar med lite mer luft. Eller ganska så mycket mer. Kanske var det på grund av däcktrycket som det varit så jobbigt att hänga på Ville under uppvärmningen? Testade dock Jeppmans hoj någon minut innan start och oj, det var inte bara däcktrycket som skiljde... Grym hoj!
När starten gick så kom jag iväg som femma. Ville, Emil Linde, Jeppman, Magnus Palmberg och jag bildade tätkvintett. Det kändes väl rätt intensivt och jag fick slita rätt bra där på min femteplats. Banan bestod av en mer lättåkt del och en mer slingrande del. När vi körde på den mer tekniska delen av banan så kände jag att jag nog hade lite bättre kontroll än ett par av konkurrenterna vilket gjorde mig något mer trygg och jag hängde med första varvet. Ute på andra varvet så ökade först Magnus Palmberg och sedan Emil Linde farten, det blev för mycket för först mig, sedan fick även Jeppman och Ville ge sig. De släppte lagom till partiet där jag kände mig trygg så jag lyckades ansluta till de övriga två avhängda. Att ta upp någon jakt på Emil och Magnus var dock aldrig aktuellt i mitt fall...
På slutet av varv två så tappade jag lite till Ville och Jeppman igen och fick spurta ut på tredje varvet för att ansluta igen. Det är ju alltid bättre att sitta med än att inte göra det. I motlutet på den lätta delen av banan så kände jag att grabbarna nog fått bränna en del krut i Emil och Magnus fartökning, så jag tänkte att det var läge för mig att dels skrämma dem lite och även komma först in i skogsdelen av banan så jag gjorde en ganska rejäl fartökning. Först var jag lite besviken då bägge hängde på i mitt tycke lite för enkelt. Men jag tänkte att om jag ligger på gränsen så måste ju även de göra det. Så jag fortsatte att köra hårt. Till slut så tappade Jeppman en lucka, kanske var det efter någon miss för det blev ganska snabbt ganska många meter. Ville bet sig dock fast. På slutet av varv tre så passerade han mig, vet inte om det var för att få bestämma tempo eller om han ville skrämmas.
Tyckte ändå det var skönt att få sitta bakom lite och dels få hjälp att distansera Jeppman. Kände fortfarande bra kontroll i skogsdelen av banan och bestämde mig för att bara följa med Ville under den lätta första delen av banan på fjärde och sista varvet. Klarade jag bara det så borde jag hänga med honom i skogen och då skulle jag sätta in min attack på tredjeplatsen i sista spurtbacken med ett par hundra meter till mål.
Så blev det också. Sista varvet blev väl lite passivt. Tyvärr tappade jag lite på slutet av sista varvet så jag fick lägga in en långrökare bara för att kunna ansluta inför den sista spurtbacken. Trodde ändå att jag skulle kunna knäppa honom i backen. Kom in med bra fart, tog mig tid att ropa "kommer vänster" (vem gör sådant i ett försök till avgörande på slutet av en tävling?) men då svarade Ville upp bra. Det blev lite armbåge mot armbåge, styre mot styre men jag fick fördelen av en innerkurva och sedan kunde jag ta mig förbi honom innan sista 90-graderskurvan ner mot målområdet. Då visste jag att med en tvär högerkurva och en hårnålssväng innan det korta upploppet så var det klart. För att inte Ville skulle köra någon chansning på innerkurvan så stängde jag till den ordentligt. Ville körde in i mitt bakdäck, tappade all fart och då var det klart:
Trea på Högbo Fatbike Challenge!
Inför loppet så trodde jag att topp fem skulle vara möjligt och att chansen även fanns på en pallplats. Att det blev så är jag otroligt nöjd med och det var ju riktigt kul att få tävla igen.
Även Ebbah fick åka fatbike och tyckte det var riktigt kul. Hon ville ha en så vi frågade vad den kostade och det visade sig ligga på ungefär nio veckopengar.
Här är Garmin-data från dagens intensiva tävling. Drygt 92% av max i snittpuls i 45 minuter gav 62 timmars rekommenderad vila från min Garmin-klocka:
¨
Att cykla fatbike var faktiskt skitkul. Visst, det var inget sprätt- och fartmonster. Men man kör liksom över allt och precis som i cyclocross så går det att trampa igenom kurvor med sladd och tävlingen var ju fullt ös nästan hela vägen från start till mål.
Cyklarna från topp-5 idag:
Testkörning av banan. Min första åktur med en fatbike. Banan var kul. Omväxlande och ändå snabb på grund av det relativt hårda underlaget.
Vi är som ni förstår på Högbo Bruk nu. Banan går några meter från fönstret och start och mål ligger kanske 300 meter bort. Att åka fatbike är lite som att cykla traktor. Den går överallt och man kan trampa i princip hela tiden eftersom man har stora däck och bra grepp. Skitkul även om det inte går speciellt fort.
Fick en kartong GripGrab-produkter idag. Skoöverdrag, strumpor, kepsar, flaskor och givetvis handskar. Beställde det tidigare i veckan med (litet) hopp om att få det innan helgen så jag kunde använda några av produkterna på helgens Högbo Fatbike Challenge. Tack vare en snabb leverans så blir det nu verklighet.
Jimmy Bodin har sex vörbrödlimpor i frysen och en halv limpa framme. Imponerande lagersaldo så här i mitten av februari!
Vi har sagt att jag ska kika förbi honom någon gång sedan han flyttade hit under senhösten. Men ni vet hur det är, livet. Därför bestämde vi nu bara för att köra i eftermiddag så att det blev av någon gång. Det blev vörtbrödmackor och mycket cykelsnack. Riktigt trevligt!
Mmm... vörtbröd!
Väl hemma så fick jag snusa bebisfot, snäppet härligare än vörtbröd det!
Nu börjar det bli dags att fundera på vilken utrustning jag ska ha med mig för att genomföra en tävling i vinterklimat också. Och helst packa den. Imorgon blir det väl förhoppningsvis mest att slänga in allt i bilen och åka till Högbo Brukshotell. Inser nu att det kanske krävs att jag tvättar lite kläder också, bäst att inventera cykelrummet innan det blir alldeles för sent på kvällen. Barnen ska ju i säng också...
