Backintervaller och Le Peloton

Först ingen träning alls på över tre dygn, sedan två bra kvalitetspass på mindre än 12 timmar. Så kan det vara i bland när man är mitt uppe i livet och allting snurrar på. Jag älskar ju att träna och hade gärna tränat både mer och hårdare än vad jag gör, men allt ska ju hinnas med också.

Igår kväll så drog Linda och jag iväg till Norlingberg för att köra lite i backen där. Jag tog mig upp sex gånger, där den första vändan upp var uppvärmning (4:41). Sedan tog jag mig upp på 4:11 och tyckte att det var en ganska bra tid eftersom jag inte hade tagit i allt för mycket, skulle sedan in under 4 minuter på min andra intervall tänkte jag men stannade klockan på 4:21. Den sved på psyket... I intervall tre tog jag i ännu lite mer för att bryta den dåliga tidstrenden men vinglade upp på 4:27. Blev nu istället förbannad på hur snabbt jag blev sämre för varje intervall och nästan var nere på uppvärmningstiden. Det verkade hjälpa att bli förbannad, för fjärde gången tog jag mig upp på 4:20 så nu gick det i alla fall åt rätt håll. I sista intervallen så skulle ju allt ut bara och då räckte det till 4:13. Snittpulserna blev 166, 167, 168, 170 och 172. Bra pass ändå och riktigt skön känsla efteråt, blev liksom glad och fylld av energi trots (eller kanske tack vare) backintervallerna.

Första gången upp så såg jag en grävling, dom brukar jag ju annars se i vägkanten och döda, så det var lite kul. Det var väldigt många år sedan senast. Den sprang framför mig på vägen så pass länge att jag hann få upp mobilen och ta en kass bild på den.

På väg utför..

Efter backintervallerna så cyklade vi hem i solnedgången.

Nu i morse så var det ju en ny dag med nya möjligheter och dessutom Le Peloton. Jag vaknade faktiskt ovanligt pigg i morse så det kändes ju bra, backintervallerna kände jag inte av och det var med glatt humör som jag rullade med Linda till samlingsplatsen. Samlingen sker 06.00 och när vi rullade därifrån så protesterade benen något men jag tänkte att det nog släpper när det börjar gasas.

Gemensamt rull ut ur stan.

Backen upp till Falukrossen, hade lite bättre ben och skalle idag så jag slog till med ett personbästa upp (3:55). Ingen backe jag brukar nöta i, men bara 10 sekunder från det monster-KOM som talangen Hendrik Sjölund har där. 402 watt i 3:50.

Apropå watt så lyckades jag lite bättre med farthållningen idag än förra veckan. Nu hade jag 309 i första, 311 i andra och 325 i den sista körningen. Men den sista var en liten special. Jag tyckte inte att det gick jättefort i den första men vi blev få som drog så det blev ju jobbigt ändå. I den andra så råkade jag och Robin får en lucka i början så det blev ganska mycket vind där med. När vi sedan kört uppför backen så drog jag mot jobbet och skippade sista fartsträckan. Men Robin, som tagit mycket vind dom första två fartsträckorna och jag körde en egen sista fartsträcka där det alltså blev 325 watt på vårat lilla partempo mot Borlänge.

Kom till jobbet nöjd och glad.

Med tanke på att jag inte sett en levande grävling sedan jag var typ barn så var det ju lite kul ändå att jag dels såg en igår kväll men faktiskt också en under Le Peloton i morse. Så nu har jag fyllt grävlingskvoten för ett par decennier framöver.