Det är aldrig för sent att ge upp

I morse, kring kvart över fem, satte jag mig på testcykeln med en plan. Jag skulle köra 300 watt till utmattning. När jag var lite bättre kunde jag köra sex kvartar på 320 watt, nu klarade jag nio minuter och 24 sekunder på 300. Det är lätt att bli klen. Nu var ju detta förvisso okristligt tidigt och utan frukost i magen, så med annan uppladdning klarar jag nog lite mer. Vi får väl se framöver. Eftersom jag inte körde 300 så länge så bjöd jag kroppen på tre spurter a 30 sekunder. Skitjobbigt, och skitbra.