Vilar mig ur form

Så ligger laxen just nu. Har inte tränat sedan tävlingen i söndags vilket givetvis resulterar i att jag blir svagare för var dag nu. Anledningen till att jag inte tränat beror helt ärligt på att jag inte haft lust. Svårare än så är det inte. Jag har stressat upp mig över en massa småsaker som måste göras, varit fysiskt trött och bara velat spendera all min lediga tid med min familj för att ladda batteriet lite. Det här med att sakta men väldigt säkert bli en sämre cyklist har väl inte direkt heller upplevts som något upplyftande. Även om jag försökt förbereda mig för att det så kommer bli. Nu ska jag försöka fundera ut hur dålig jag skall vara nästa år, och givetvis vilka cyklar jag skall åka runt på då. Ska jag göra en satsning på att vinna Långloppscupens deltävlingar i motionsklassen, eller envisas med att lösa elitlicens ett år till? Skall jag vara en motor i HappyMTBs gäng som skall runt Vättern på under 7½ timme, eller ska jag sikta på att försöka hänga med? Skall jag ta mig runt landsvägs-SM, eller skall jag bara starta för att ha något att blogga om? Skall jag bli topp 1000 på Vasaloppet, eller skall jag försöka undvika repet? Skall jag vinna Cykelvasan, eller bara bli tvåa? Ni förstår ju själva vilka tuffa frågor jag står inför.
En sak är dock säker, jag har börjat hitta träningslusten och inspirationen igen. I ett försök att hindra allt fysiskt förfall, och samtidigt undvika total självförnedring så skall jag å det snaraste återuppta armhävningarna. Jag kommer inte försöka mig på något 6-veckorsprogram mot 100 push ups, utan kommer lägga mig på en nivå kring vecka tre och sedan köra den på repeat till jag känner mig stark nog att eventuellt gå vidare. Om jag ens ska ta mig runt Vasaloppet en minut snabbare än förra året så behöver jag bli starkare i överkroppen. Då fungerar inte bara push-ups, men det är ju en bra början och en grund att bygga vidare på.
Jag skall dessutom hoppa upp på en cykel igen, vilken dag som helst. Kanske inte idag, kanske inte imorgon. Men snart. Och det skall vara förbannat kul också.
Jag mår faktiskt bättre och känner mig piggare när jag tränar regelbundet, så för att bryta denna trötthet jag nu känner finns väl egentligen bara en sak att göra, sticka ut och träna. Tänk att det i grund och botten ska vara så löjligt enkelt.