I veckan hände något som inte har hänt på över ett år; jag vann en masstart på Zwift. Jag har vunnit ett 2.6 km kort tempolopp i maj också men då var motståndet inte heller det bästa. Så det var kul att få vinna igen. Igår så körde jag också Zwift då jag ställde upp i SZR After Work Party. Jag blev sjua men det var bra motstånd och en lite oväntat hård tävling. Benen var väl kanske inte riktigt med mig men jag tyckte ändå att jag kunde avsluta på ett fint sätt.
Två utomhuspass har jag hunnit med i veckan också. Dels så körde jag Le Peloton i torsdags, första gravel-varianten för denna höst. Jag kände mig riktigt trött och seg från början men det visade sig att kroppen var grundstark och bra ändå. Fint driv utan toppenkänlsa helt enkelt. Att köra gravel-varianten av Le Peloton gör det betydligt mer utslagsgivande och det tycker jag är kul. Älskar när det händer lite.
Bilder från Le Peloton i torsdags. Det rosa soluppgångsljuset gick inte av för hackor.
Det var riktigt kul att komma ut och cykla med kompisar igen.
Igår efter jobbet så nyttjade jag min friskvårdstimme och stack ut på en gravel-tur innan jag körde Zwift-loppet. Inget mer än zon 2-nötande för att få frisk luft, sol och lite cykelnjut.
Jag lyckades plocka en jordgubbe när jag kom hem också. Än är sommaren inte över.
En annan cykel-grej som hänt i veckan är att jag var på ett cykelmöte på Lugnet. Bokade också in två andra möten kommande veckor.
Annars så har jag haft en trött och lite låg känsla denna vecka. Svårt med motivation och mest seg liksom. Igår så kändes det lite bättre igen och jag hoppas att jag vänder det denna helg. Det har ju gått bra att cykla även om det inte har känts bra, så cykelmässigt så har det ändå fungerat.
Nu ska jag ut och cykla, bli lite blöt vad det verkar men med sällskap så blir det nog riktigt trevligt.
Tack för att du läste mitt blogginlägg, vi hörs snart igen. Hoj!
Det blev lite utforskande av stigar och vägar med gravel-cykeln även i lördags. Älskar verkligen den där cykeln. Hittade en del fint och fick en skön timme på cykeln i friska luften efter att ha kört 2*10 minuter på Neobiken med dålig känsla innan. Jag gillar också min gula Siroko-tröja, tyvärr så finns den inte på lager eller går inte att köpa längre annars hade jag tipsat er om den.
Redan i fredags så nådde jag mitt träningsmål för månaden men jag tränade också i helgen så totalt blev det 2717 tränade minuter och målet var 2500. Kikar man på bilden nedan så syns en positiv trend vilket nog bidrar till att jag känner mig allt starkare igen.
Min träningsmängd det senaste året. I år har jag nått målet 5 av 8 månader. Snittet i år är 2446 minuter per månad så årets mål kan fortfarande klaras av. Då ska jag träna i snitt 2608 minuter per månad resten av året.
Igår söndag så körde jag race i källaren. Drog till med riktigt bra watt-siffror då jag höll 378 watt i 14 minuter. Det var längesedan jag pressade ur mig något liknande och det är bara någon enstaka gång jag har haft högre watt i 14 minuter.
Kroppen fungerar alltså, både i hyfsad volym och i watt.
Det är ändå en känsla av att vilja mer. Den här säsongen blev min 25:e raka tävlingssäsong med elitlicens. Troligtvis också min sista säsong med elitlicens. Det har blivit Billingeracet, Fjällturen gravel, Fjällturen MTB och Cykelvasan. Fina lopp allihopa men jag hade hoppats på mer än fyra lopp av mig själv. Senaste tre säsongerna har blivit lite så; för få lopp för att det ska kännas riktigt bra. En kropp som inte alltid har jobbat med mig och lite andra prioriteringar i livet har gjort att det har blivit så.
Men nästa år, då jäklar.
Tack för att du läste. Vi hörs här eller på annat håll inom kort igen, hoj!
Äntligen fredag och helgen närmar sig med stormsteg. Igår eftermiddag så tog jag mig ut på en drygt sju mil lång tur med gravel-cykeln vilket höll mig sysselsatt i två timmar och 48 minuter. Det blev en del asfalt, en del grus och även några stigar faktiskt. Jag utforskade lite i Karlstad-trakten och det finns mycket kvar att utforska. Jag kände mig stark hela passet och jag tycker mig ana att jag tar några små kliv framåt i utvecklingen.
Nu är det ungefär 11 månader sedan jag bröt armen vid handleden och den spökar fortfarande då och då. Den är dock bättre än i början av sommaren så jag tänker att det sakta med säkert blir bättre men det är lite irriterande att det fortfarande inte är helt bra.
Passet igår och dagens magträning gör att jag har nått månadens träningsmål med två dagar kvar att träna på. Det känns stabilt och bra. Jag har någon slags ambition om att bli lika stark som jag var 2021 och 2022 igen, det vore fint det. Fortfarande inte riktigt där men jag närmar mig!
I onsdags så körde jag det fjärde öppna VM-kvalet till semifinalerna i VM i e-cykling. Jag lyckades ju bli tvåa i den tredje av dom fyra öppna kvalen så jag tvekade länge på att köra detta fjärde och sista öppna kval. Helt ärligt så kände jag att om det gick sådär bra i tredje kvalet så ville jag inte sänka mig och mina chanser till semifinal om jag skulle göra ett mycket sämre lopp och vad skulle folk tänka då?! Jag övervann dom tankarna, insåg att om jag inte kör VM-kvalet så behöver jag köra intervaller på egen hand och jag tycker att det är lättare att jaga avatarer på en skärm.
Dessutom blir det riktigt bra träning att köra mot starkt motstånd och det är den nivån jag vill upp till igen. Så med lite drygt en timme kvar till start så bestämde jag mig för att köra. Det var nog lite bättre motstånd denna gång och jag hade inte samma optimerade uppladdning men det gick riktigt jäkla bra ändå. Jag blev femma och är så nöjd. Nu har jag visat för mig själv (och andra..?) att jag kan tävla på den nivån och göra bra ifrån mig och att det inte var någon engångsgrej med min andraplats i tredje kvalet.
Jag har inte hittat någon information om exakt hur många platser som finns tillgängliga från öppna kvalen för att hamna i semifinalen. Men en andraplats och en femteplats ger mig ändå hopp om att få vara med i semifinalen den 3:e oktober.
Jennie Stenerhag som har Right for Bike frågade om inte jag som har problem med handen/armen skulle testa ett par nya handtag som hon säljer. Så på Cykelvasan så körde jag dessa och det var verkligen till så mycket hjälp för mig. Handtagen har liksom ett stötdämpningssystem i sig. Mitt stora problem med handen/armen är just stötar. Partierna på banan som jag hade fruktat lite innan loppet visade sig bli partier där jag kände mig trygg, smärtfri och helt säker. Jag kunde åka precis lika fort som de snabbaste i vår grupp och det var en helt magisk känsla faktiskt. Långt över mina förväntningar.
Gravel-runda med sällskap i helgen, det var precis vad jag behövde det. En del äventyr men till största delarna bra fart och flyt. Gott att få snacka och cykla lite igen. Rutinerad ruttdragning av Mattias i vanlig ordning.
Kvällen innan så bytte jag till graveldäck efter att ha kört landsvägsdäck den senaste tiden. Men hösten närmar sig och då blir det inte lika mycket landsväg längre.. Jag köpte ett par Vittoria Terreno i 40 mm. Är dock inte helt uppsjungen på vad som gäller i graveldäck-världen. Vad är dina bästa graveldäck-tips?
Annars så har jag spenderat mycket tid sedan Cykelvasan med att cykla inomhus. Först ett etapplopp där det gick bra både individuellt (10:a) och i lagtävlingen (1:a) och sedan nu i fredags så körde jag en av fyra tävlingar i det öppna VM-kvalet. Det är 20 damer och 20 herrar som kommer att få köra VM i eSport-cykling. Dessa 20 förtjänar sin plats i VM från resultaten i VM-semifinalerna dit landslag kan skicka sina åkare och man kan också få en plats i semifinalen genom dessa öppna kvaltävlingar. Jag lyckades bli tvåa i fredags och kanske ger det mig en plats i semifinalen. Jag håller tummarna.
Jag har skaffat nya byxor (Flandrien) och cykelskor från Siroko också. Jag måste bara tipsa om skorna. Siroko har sedan ett tag en annan landsvägssko som jag har använt. Billig men ganska tung. Den här skon var faktiskt riktigt lätt och skön. Dessa väger mindre än mina Northwave-skor och kostar bara 1508:- just nu om du använder min samarbetslänk: Siroko Okoris landsvägsskor
Jag har kört Le Peloton också. Det här var i torsdags, dagen före VM-kvalet. Jag lyckades vakna med bara 10 minuters marginal till jag borde lämna hemmet. Kom iväg någon minut sent men kom ikapp gänget och fick lite go högintensiv cykling i gott sällskap. Så skönt att jag inte gav upp när jag vaknade så tätt inpå utan att jag verkligen bestämde mig för att jag skulle hinna med.
Nu på torsdag så körs årets sista landsvägs-Peloton och därefter blir det grusvarianten till vintern kommer.
Det känns lite som att senaste två veckorna har bestått av inomhuscykling men kikar jag i bildmappen på mobilen så har det ju ändå blivit några utomhus-rundor. Gott så.
Från rundan när jag tog bilden närmast ovan så gjorde jag också en kort video:
Apropå video så har min video från Cykelvasan nu visats nästan 6000 gånger. Superkul med så stort intresse och ni är flera som har hört av sig och uppskattat att jag gjort en tävlingsvideo igen. Stort tack till er! Om du vill se den enda vurpan jag såg under tävlingen så ska du kolla 35 minuter och 53 sekunder in i videon:
Tack för att du läste dagens blogginlägg, på återhörande snart igen!
Igår var det dags för den årliga högtiden som vi alla känner till som Cykelvasan. Min femtonde start i tävlingsklassen och lägger man till en Hemmavasan under pandemin så förstår man att jag har åkt alla år utom ett och det var andra upplagan 2010. Så jag vet vad det handlar om, jag hittar numera mellan Sälen och Mora och jag har koll på hur loppet brukar vara.
Detta år köade jag inte till fålla ett utan kom strax innan damernas start klockan 8. Vi herrar startade en timme senare och jag fick bara några få cyklister bakom mig i startledet. Stort tack till Håkan för skjutsen till Sälen från Mora på morgonen!
Med en startposition runt 100 så var det ett långt led med cyklister framför mig när vi rullade iväg. In i själva startbacken så är det trångt, breda styren och svårt att komma förbi. Men det känns bra trots 0 uppvärmning. Efter första kurvan öppnar det upp sig men då är fältet väl utsträckt och hur gör du egentligen för att cykla snabbare än Sveriges och nordens snabbaste MTB-cyklister som kör så fort de kan uppför?! Det blir någon position här och någon där. Passerar krönet som 77a och vi blir snart en stor grupp. Den gruppen håller sedan mer eller mindre ihop hela vägen till Mora.
Vi kommer ifatt några och några släpper men jag hänger i med cyklisterna i gruppen. På vägarna mot Smågan så ser vi en grupp en bit framför och jag försöker peppa vår grupp för att gasa på och få hög fart, ska man ikapp någon så bör det ske direkt. Benen och kroppen känns bra och jag är pigg. Självklart så jagar också gruppen framför någon grupp framför dem så det är svårt att göra någon skillnad. Vår grupp passerar Smågan på placeringarna 69-97, minuten efter framförvarande gäng.
Mellan Smågan och Mångsbodarna så har jag börjat förstå att vi inte kommer komma ifatt gruppen framför men vi kan fortfarande plocka cyklister som släpper grupperna framför av olika anledningar. Vi har också den enda vurpan jag ser under dagen och till Mångsbodarna har vi placeringarna 66-92.
Utförsåkningen efter Mångsbodarna hade jag varit lite orolig för då jag vet med mig att det är utför som min arm gör som mest ont och nuförtiden är jag extra försiktig också men jag kan släppa på bra och har inga som helst problem med vare sig fart eller arm. Upp mot Risberg så får jag dra väldigt länge. Farten måste vara bra, tänker jag, då ingen vill passera mig. Innan kontrollen så står klubbkamrat Alexander och levererar en ny flaska sportdryck. Totalt så dricker jag 2½ flaska under loppet. Några släpper kontakten och vi åker igenom kontrollen som 64-84.
Vår grupp håller ett bra tempo och är ganska stor. Det är väl ungefär hälften som bidrar till farthållningen och hälften som hänger med. Några herrar bidrar lite extra till farthållningen och ni vet vilka ni är. Stor eloge! Med tanke på att vi håller bra fart så slår jag bort tankar på att försöka åka ifrån gruppen trots en pigg kropp. Här gäller det nog bara att hänga med och kanske skaka av sig några under backarna på andra halvan. Evertsberg passeras med placeringarna 62-82.
Lundbäcksbackarna känns riktigt bra och grusvägen innan Oxberg går vi på hårt men jag hänger i. Jag känner mig trygg i att jag kan hänga med även när det går fortare och det är en fin känsla. Vi passerar Oxberg på placeringarna 62-81 och av erfarenhet så vet jag att om man är med en grupp i Oxberg så brukar man kunna hålla den hela vägen till målet för då är värsta backarna passerade.
Kilometerna rullar på snabbt och vi kommer ifatt några enstaka som jag gissar har fått släppa i Oxberg. Riktigt hög fart genom kontrollen i Hökberg, här passerar vi som placeringar 59-78 och med några cyklister inte allt för långt framför oss så hålls farten hög även efter kontrollen.
Till Eldris så har vi kommit ikapp några och farten blir lite mer av och på. En del har börjat bli trötta, några vill att andra ska hjälpa till mer och farten blir mer ryckig då någon sätter fart ibland. Placeringarna 52-75 här. Det vet jag inte då, men vi var fyra och en halv minut efter gruppen framför oss.
När vi närmar oss Mora så känner jag mig fortsatt väldigt pigg så jag tänker att i år så åker jag med in mot spurten. Utan att ta några risker men ändå köra på hela vägen och inte slå av som jag brukar. Det blir lite trångt såklart men jag rullar i mål som 65:a. Gruppen spurtade om en 52:a plats och jag är väldigt nöjd.
Lite gott snack efter loppet. Här förevigad i samtal med Hannes, foto: Hannes mamma.
Det bästa med loppet igår var helt klart känslan av att vara pigg och stark nästan hela loppet. Bra sällskap, bra med energi i kroppen och inga svackor eller partier där jag var direkt orolig för att behöva släppa. Det är riktigt skoj att tävla cykel och det är en fartfylld tävling. Ett lopp som gav mig mersmak.
Det årliga Cykelvasa-porträttet signerat Xyklisten.
Om ni vill se hur mitt lopp gick till, hur banan är och så vidare så filmade jag hela loppet med min gamla GoPro hero 5. Kan vara något att träna till i vinter när du funderar på hur snabbt du ska cykla Cykelvasan 2026.
Stort tack till Vasaloppet som levererar ännu ett förstaklassigt arrangemang!
Tack också till dig som läser här, följer mig på sociala medier och därigenom stöttar mig på ett eller annat vis. Cykeln är tvättad, allt är uppackat och jag har en skön vilodag idag. Återhämtar mig till nästa veckans utmaningar.
.jpg)
