Image-map Startsidan Startsidan Startsidan Presentation Länkar Kontakt Sponsorer Övrigt

2015-07-02

Genomåkningen av nya Mörksuggejakten

Hej!

Nu har jag kommit hem från cyklingen och har även hunnit lägga Frida för natten. Tog bilen till Rättvik, körde igenom Mörksuggejakten för att få ett bra pass inför helgen och dessutom se förändringarna som de gjort på banan till i år. Det är framförallt på mitten och på slutet som banan ändrats. Banan är riktigt torr vilket kommer göra den dammig och lite lös i helgen. Det är ju en hel del sand i markerna där så det blir lätt lite sladdrigt om det inte finns någon fukt i marken som binder ihop underlaget.
Måste verkligen säga att jag älskar den här banan. Det är liksom långloppens långloppsbana. Den har kanske inte passat mig så bra genom åren, men det är ändå en njutning att cykla den. Alldeles helt sjukt vacker och kul.

Jag tycker ju att långlopp ska vara långa, oavsett om det passar mig eller ej. Så jag är bara glad att banan nu blir några kilometer längre i och med förändringarna.

Jag tyckte själva cyklingen gick bra. Inga svackor alls utan hyfsat bra driv hela tiden. Baksidan av låret känns mycket bättre än i förrgår men jag kan fortfarande inte maxa. Idag tänkte jag på att hela tiden trycka och inte dra något så jag klarade mig utan större besvär. Nu är det bara att hoppas att låret läker ihop helt till söndag så att jag också kan gasa lite.

Start och målområdet.

En glad grabb på väg upp till Vidablick. Även startbacken är ett praktexemplar för långloppsstarter. 2.4 km och ca: 180 höjdmeter.

Ljusa grusvägar med grässträng, vackert så det förslår!

Tallhedscykling på supersnabba stigar med sandigt underlag.

10 km kvar!

Garmin-data:

Vädret just nu

Det är ca: 29 grader varmt i skuggan och inte ett moln i sikte. Älskar det!

Det finns en del som tror att jag inte gillar solen eftersom jag bränner mig, är vit och sådär. Men jag älskar sol och värme. Inte att sola, för det är tråkigt, jag bränner mig dessutom bara och blir ändå inte brun. Mest tråkigt dock.
Men när det är riktigt stekvarmt och man cyklar MTB i en skog där luften står stilla och svetten bara rinner. Bästa som finns! Tänk typ uppförsbacke på ett kalhygge så solen verkligen steker en samtidigt. Det är så härligt.

När jag sitter i skuggan och svettas, då är det lagom varmt.

Bloggrekord, problem i norsk cykelsport och genomkörning av "Suggan"

Hej och godmorgon!

Vilket härligt väder vi fått, helt otroligt. Falun toppade Sverige igår med 28,8 grader. Inte illa! Vädret ser ut att hålla i sig till söndagen åtminstone så Mörksuggejakten blir nog torr och fin.

---

I juni så skrev jag om att jag hade haft 1087 unika besökare under maj månad. I snitt, per dag! Sjukt många, tycker jag. Då kände jag ändå på mig att även om det var riktigt många så var det inte rekord. Men nu under juni månad så slog jag mitt "snitt per dag"-rekord för bloggen.
Denna lilla plats på Internet hade nämligen hela 1435 unika besökare per dag under juni! Så sjukt så att det finns inte. Vilka är ni?! Vad gör ni här?! Jag skriver ju bara trams!!!
Högsta toppen kom dagen efter Vätternrundan då jag hade 2655 unika besökare. Faktiskt det näst mesta som jag någonsin haft på en enskild dag, en gång skrev jag om doping inom hockeyn och då hade jag över 3000... Trist att behöva ha det som toppnotering, men så funkar väl tyvärr Internet. Lida Loop, Solleröloppet och SM på landsväg har också varit bra för bloggen och under den avslutande SM-helgen så hade jag ca: 2000 unika besökare per dag.
Även utan topparna så har jag märkt en ökning av lägstanivån, senast jag hade under 1000 unika besökare var den 6:e juni och så här många dagar i rad har jag aldrig haft över 1000 unika besökare förut.

Men, det där skiter väl kanske ni i. Men för mig som gillar siffror så är det ju alltid kul att grotta ner sig då och då i trafiken och statistiken. Kul att det finns siffror i två av mina intressen: sociala medier och cykling.

---

Igår så passerade denna artikel ett av mina flöden på internet: http://www.nrk.no/sport/bekymret-for-sykkelrittene-1.12434586 Den handlar om att norska cykellopp har problem på grund av poliskostnader. Det verkar som att man i Norge använder polisen för att ha trygga tävlingar (något vi borde ha även här i Sverige!), men det följer även med en kostnad. Mellan 17000 och 60000 norska kronor tycks det kosta med polishjälp på dom norska racen.
Här i Sverige vet jag att arrangörer klagar över kostnaden att betala milersättning och ev. boende för tävlingskommissarierna (2000-6000 kr?!).... Det är lite skilda världar, trots att vi är grannländer. I artikeln så nämns även "Vettarunden" i Sverige med sina 17.000 deltagare, polisbevakning och ingen kostnad för polisens insats. Det är givetvis Vätternrundan med sina 20.000 deltagare som avses.
Ett par norska (skräck-!?) exempel:
"I 2014 arrangerte Oslo-klubben IK Hero NorgesCup for nesten 300 eliteryttere fra hele landet. Ifølge Bjørn Holter, ansvarlig for elitegruppen i IK Hero, kostet politivaktholdet kr. 96 000 for to dager med ritt i Maridalen."
"Andre eksempelet er NM i Eidsvold 2014 der kostnaden var 110 000 kroner i politivaktkostnad eller Hero Petit Prix i Maridalen, som ikke er blitt arrangert de siste to årene på grunn av politikostnadene. For å passe på 120 ungdommer måtte arrangøren bruke 105 000 kroner på politipålage kostnader."
Helt galet. Skulle vi ha polistvång på våra tävlingar och att klubbarna fick stå för kostnaden, då kan jag lova att vi inte skulle ha många cykeltävlingar kvar i det här landet.

Höga poliskostnader ger färre lopp vilket ger färre ungdomar. Så är nu farhågorna hos norska förbundet och man har gått från 1850 ungdomslicenser 2013 till enbart 1132 i år. Det är faktiskt ett enormt tapp! Minskat antal tävlingar tros vara boven.

Det känns ju som om vi har ett minskat antal tävlingar också här i Sverige under dom senaste åren. Här är väl istället orsakerna:

  • Svårare att få tillstånd från Länsstyrelserna
  • Tävlingsledarutbildning krävs nu, vilket gjort det svårare för klubbar att få ihop folk till att arrangera tävlingar.
  • Det är billigare och enklare att arrangera motionslopp, som dessutom ger mer pengar tillbaka. Så cykelklubbarna (som dom allra flesta borde hålla på med cykelsport) lägger kraften på motion istället för cykelsport.
  • [fyll i egna orsaker i kommentarsfältet nedan]

---

Bild från Mörksuggejakten 2011 och fotograf här var Lina.

I eftermiddag så ska jag köra igenom Mörksuggejaktens bana. Det har skett någon förändring på banan efter ca: 3 mil då en bro förstörts av islossningen, avslutningen på banan ska ha ändrats också och så bygger man bort lerhålen i början. Förändringarna av banan gör att den går från 66 kilometer till drygt 70 kilometer. Positivt, tycker jag. Banan är väl sig lik givetvis, även om det blir ett par mindre justeringar men det ska bli kul att cykla annat än det jag brukar och uppdatera minnet på hur bansträckningen går.
Allra mest spännande blir det ju givetvis att se om och hur baksidan av vänster lår håller. Rapport kommer!

2015-07-01

Furuvik

Hej vänner!

Vi drog en spontanare till Furuvik idag. Tittade på djur, åt glass, tittade på mer djur, åkte karuseller och badade. Eller tja, barnen sysslade med dom där två sista sakerna. 
Direkt vi kom dit så såg vi Babsan sitta med fyra barn på en parkbänk. Våra barn gissade att man spelade in programmet Kändisbarnvakten.

Lite cykelrelaterat ändå, tänkte direkt på Tim Johnson när jag såg denna.

Min vackra dotter Ebbah.

Frivilligt...

Frida skrynklar ihop näsan och visar tandköttet. Älskar't!

Sevärdheter på väg hem också, Barkhyttan!

Deltagare Tour de France 2015

Inga svenskar i årets upplaga tyvärr. Men tre danskar och två norrmän som vi kan heja lite extra på istället.

Danskar:
Michael Valgren
Lars Ytting Bak
Jakob Fuglsang

Norrmän:
Aleksander Kristoff
Edvald Boasson Hagen

Om ni vill granska cyklisterna lite närmre så finns här en startlista för Tour de France där man kan klicka på namnen för att få veta lite mer.

2015-06-30

Ett trasigt ben

Hej vänner!

Tänkte ju ut för att trampa bort den där krampkänningen i vänster baksida lår och återhämtningscykla lite. Men det är nog mer än en liten krampkänning tyvärr, för jösses så ont det gör om jag drar med vänsterbenet. Tryckandet på pedalerna gick bra, men att dra var inte skoj.
Det här var givetvis lite tråkiga nyheter och det där surbenet är definitivt inget jag kan tävla med på söndag. Så nu hoppas vi allihopa på att det går över omedelbums.

Styrde ut cykeln till Källviken och cyklade lite på Källvikens svarta för första gången någonsin. Ni vet hur det är, man är ju sällan turist i sin egen stad. Men nu har jag kört nästan hela leden (hade lite mycket bråttom och fick skippa slutet). Den innehöll en del fina partier, en hel del sten och även några hopp och drop som jag inte cyklade i. Jag lär väl dit igen och se vad jag klarar av att cykla, nu kom dom mest som en chock (borde finnas varningar om att marken försvinner under en på cykelleder...). Ett av droppen cyklar Jesper Hjortsberg i på Instagram-filmen nedan:
Ett filmklipp publicerat av Jesper Hjortsberg (@jeppehjortsberg)

Såg att Alexander Gingsjö rättade mig i föregående inlägg. Han var inte med direkt i utbrytningen, utan bryggade upp med några andra ut på varv två. Jag var givetvis för långt bak för att uppfatta något sådant... Jävla backe. 

Ett par bilder från Källviken. I bilden med Lupinerna så cyklar jag i motsatt riktning. Men det är så man får lov att göra när man är ensam och stolpen stod där den stod.

Några SM-karameller

Baksidan av mina lår är jättekorta nu. Hade inga krampkänningar under SM-loppet, men natten efter så var vänster baksida lår på väg att dra ihop sig. Nu är bägge baksidorna av låren riktigt korta och härliga. Behöver cykla bort det där idag innan det blir problem med ryggen...

Så här såg första varvet ut på Sollerön om man kollar puls, kupering och hastighet. 44,2 km/h, ca: 240 höjdmeter och en snittpuls på 166 (86,5% av max). Från strax innan km 20 och fram till nästan 25 km så var jag med på attacker och vi fick en liten lucka ett tag också. Det var också där som tävlingens högsta puls (189) noterades. Mot slutet av varvet så gick jag med några andra som attackerade/bryggade upp till folk som attackerat (det var här som den stora utbrytningen med bland annat vinnaren Alexander Gingsjö stack iväg). 189 är en tangering av årets högsta uppmätta pulsvärde.
Resterande varv gick betydligt lugnare för mig, även om givetvis Gesunda var en riktig plåga på dom fem inledande rundorna.

När vi skulle ut på varv fyra så gick Gustav Larsson upp och höjde intensiteten. Rejält. Han gasade genom Sollerön och sedan uppför Gesunda. När jag kommit ifatt igen efter Gesunda så pratade jag med Marcus Fåglum Karlsson som sa att när intensiteten hade slagit av en kort stund under Gustavs offensiv så tittade han ner på mätaren och då låg han ändå på 400 watt. När det gick lite lugnare alltså.

Några kilometer efter Gesunda så svängde vi ut på en betydligt större väg, riksväg 26. Här fanns det en del mötande trafik men de allra flesta ville inte frontalkrocka med en landsvägsklunga så de lydde funktionärer och polis som vinkade dem åt sidan. Men det finns ju några som har lite mer bråttom än andra... Jag såg en bil som inte saktade ner mycket och åkte läskigt nära klungan. Så hörde jag en rejäl smäll och tänkte bara "Å, nej". Trodde att en cyklist träffats av bilen och såg en flaska flyga upp i luften. Då fattade jag vad som hade hänt. En kvicktänkt cyklist hade givetvis offrat en av sina vattenflaskor och kastat den på bilens front/vindruta.
Det är ju inte så snällt och gulligt som man kanske ska uppföra sig i trafiken. Men det kändes ändå väldigt bra att det var en missnöjesmarkering och inte en cyklist som träffade bilen.

När den stora gruppen fått en lucka så var visserligen några av dom större lagen nöjda. Men det fanns många cyklister som fortfarande ville ansluta. Jag satt ganska långt upp i klungan när Jonas Ahlstrand kom med sin bryggningsattack. Han hade någon på rullen också, såg dock inte vem. Hur som helst, det där var en riktig attack. Oftast så är det cyklisterna som sitter topp-20 ungefär som attackerar. Det är där de hetaste cyklisterna sitter och därför också som det mest attackeras därifrån. Men Jonas attack var ett skolboksexempel på hur en attack på en landsvägstävling ska se ut. Den kom bakifrån och med hög fart. Han hade typ dubbla farten mot oss som satt topp-20 i klungan när han blåste förbi.

Ja, det var väl lite om SM det. Har ni några frågor om SM-tävlingarna? Skriv då en kommentar så lovar jag att svara.