Några kända idrottare är med i en kampanj som heter The Toaster Challenge, det hela går ut på att visa hur mycket energi som faktiskt går åt för småsaker. Som att rosta bröd. Man har kopplat en Monark LC6 till en brödrost och sedan gäller det att hålla 700 watt så länge som möjligt för att få en fin gyllenbrun bränna på brödbiten.
Ida Ingemarsdotter:
Lassi Karonen:
Robert Förstemann:
2015-06-03
Mellan två lopp och Gustav Larsson till Lida Loop
Nytt inlägg på Långloppscupens hemsida:
Efter att jag skrivit mitt inlägg så har det blivit klart att landsvägsproffset Gustav Larsson ska köra Lida Loop, det kan du läsa om här: http://www.langloppscupen.se/nyheter/varldsstjarna-till-lida-loop__544
Kul, tycker jag! Han krosssade ju allt och alla på Mörksuggejakten 2010 minns jag. Då utnyttjade han den långa startbacken och det var bara Matthias Wengelin som var med nästan hela vägen upp. Eftersom Gustav brände av alla så blev jakten bakom sådär och han körde solo från startbacken. Gustav har också kört Cykelvasan, men där gick det inte lika bra. Gustavs chans är att gå solo och då gäller det att det finns något parti att gå solo ifrån. Tror det blir svårt på Lida Loop eftersom han nog inte får lucka i skogen och loppet saknar klättringar, men det ska bli kul att se och höra hur det går för honom.
Helt kass
Eftersom jag känt mig under isen ett tag men ändå ville träna så tänkte jag köra tre timmar distans idag. Ett lätt pass som jag borde fixa alla dagar i veckan. Eftersom jag har vanan inne och inte brukar träna så mycket på Lugnet under en säsong, så tog jag sikte på på klassisk Lugnet-terräng.
Det började redan på första stigen som gick uppför, Calle-backen. Jag halkade hit och halkade dit. Tappade till slut räkningen på fotnedsättningarna och stängde av autopaus-funktionen i min Garmin för att åtminstone slippa dom psykningarna. När jag lite senare körde på en platt stig så var det som att slänga in en pingisboll i ett rum fullt med sten på golvet. Jag studsade helt okontrollerat fram, till synes helt utan mål eller riktning. Att det började vräka ner regn gjorde ju inte saken något bättre.
Bortsett från att jag cyklade som en pingisboll i ett stenröse så hade jag riktiga runkben idag och kunde knappt ta mig framåt. Det var riktigt pinsamt och jag funderar på om jag ska byta startfålla till Lida Loop och istället för led 1 ställa mig sist i "köra lugnt"-fållan och rikta in mig på att försöka ta mig runt.
Lyckades mot alla odds att ta mig upp till Sjulsarvsstugan och nu skulle jag utför på ett par av dom handbyggda stigarna. Hade inför passet tänkt mig att försöka åka lite flowigt och få in känslan men det blev ju bananskalscykling och tabbe efter tabbe istället. Kom ner till Lugnet med livet i behåll och var kall, sur och fortfarande med skitben.
Nästa del av passet var att jag ville kika på ett alternativ till startbacke för Långa Lugnet. Då jag tycker att den vi körde i år inte splittrar fältet tillräckligt mycket. Det blev ju inte mycket till träning av det där, men pulsen var då inte på komanivå så länge som det gick uppför.
Min tanke är att man på toppen av Sjulsarvsbacken, där det blir platt efter drygt 700 meter, istället svänger höger in på ängarna och kör vidare upp mot toppen på Lugnet-berget. Ca: 400 meter längre backe och 30 extra höjdmeter, på gräs. Det borde göra susen.
När jag nu gjort i princip allt jag hade tänkt så hade det ju inte ens gått en och en halv timme och jag var tvungen att fylla ut resten av passet med något kvalitativt. Började ströcykla lite mer i Lugnet-terrängen och tänkte att klockan skulle gå fort. Men jösses så sakta klockan gick.
Pulsen var låg, benen sega och klockan stod ta mig fan still.
När jag närmade mig två timmar så ville jag ge upp och åka hem. Tänkte dock om och insåg att jag inte vinner något på att gråta och vika ner mig. Så jag beslutade för att köra förstaslingan på Långa Lugnet. Även denna var jag nära på att ge upp och känslan var smått katastrofal under hela passet.
En relevant fråga så här efter detta pass måste ju vara om man kan vara så här kass och ändå få behålla elitlicensen?
Två bilder:
Uppehåll i pissvädret uppe vid Sjulsarvsstugan, här börjar nedfarten mot Lugnet på Långa Lugnets sistaslinga.
Halvklart ute på förstaslingan.
Det började redan på första stigen som gick uppför, Calle-backen. Jag halkade hit och halkade dit. Tappade till slut räkningen på fotnedsättningarna och stängde av autopaus-funktionen i min Garmin för att åtminstone slippa dom psykningarna. När jag lite senare körde på en platt stig så var det som att slänga in en pingisboll i ett rum fullt med sten på golvet. Jag studsade helt okontrollerat fram, till synes helt utan mål eller riktning. Att det började vräka ner regn gjorde ju inte saken något bättre.
Bortsett från att jag cyklade som en pingisboll i ett stenröse så hade jag riktiga runkben idag och kunde knappt ta mig framåt. Det var riktigt pinsamt och jag funderar på om jag ska byta startfålla till Lida Loop och istället för led 1 ställa mig sist i "köra lugnt"-fållan och rikta in mig på att försöka ta mig runt.
Lyckades mot alla odds att ta mig upp till Sjulsarvsstugan och nu skulle jag utför på ett par av dom handbyggda stigarna. Hade inför passet tänkt mig att försöka åka lite flowigt och få in känslan men det blev ju bananskalscykling och tabbe efter tabbe istället. Kom ner till Lugnet med livet i behåll och var kall, sur och fortfarande med skitben.
Nästa del av passet var att jag ville kika på ett alternativ till startbacke för Långa Lugnet. Då jag tycker att den vi körde i år inte splittrar fältet tillräckligt mycket. Det blev ju inte mycket till träning av det där, men pulsen var då inte på komanivå så länge som det gick uppför.
Min tanke är att man på toppen av Sjulsarvsbacken, där det blir platt efter drygt 700 meter, istället svänger höger in på ängarna och kör vidare upp mot toppen på Lugnet-berget. Ca: 400 meter längre backe och 30 extra höjdmeter, på gräs. Det borde göra susen.
När jag nu gjort i princip allt jag hade tänkt så hade det ju inte ens gått en och en halv timme och jag var tvungen att fylla ut resten av passet med något kvalitativt. Började ströcykla lite mer i Lugnet-terrängen och tänkte att klockan skulle gå fort. Men jösses så sakta klockan gick.
Pulsen var låg, benen sega och klockan stod ta mig fan still.
När jag närmade mig två timmar så ville jag ge upp och åka hem. Tänkte dock om och insåg att jag inte vinner något på att gråta och vika ner mig. Så jag beslutade för att köra förstaslingan på Långa Lugnet. Även denna var jag nära på att ge upp och känslan var smått katastrofal under hela passet.
En relevant fråga så här efter detta pass måste ju vara om man kan vara så här kass och ändå få behålla elitlicensen?
Två bilder:
2015-06-02
Under isen
Hej vänner!
Har haft en riktig tröttdag, idag igen. Var ju helt utslagen efter Långa Lugnet, försökte cykla lite igår och har varit trött även idag. Tre-fyra av familjemedlemmarna har olika nivåer av sjukdomssymptom och jag har kanske något skit i kroppen jag med. Ingen träning idag i alla fall. Typ 20 minuter träning (effektiv tid) på tre dagar borde ju ha gjort mig återhämtad i alla fall.
Frida trodde att det var dags att vakna för dagen klockan fem i morse. Lyckades, med hjälp av lite välling, få henne att somna om igen efter 40 minuter. Annars är hon ju en drömunge när det kommer till bebis att vara föräldraledig med. Nöjd med livet, lätt att ta hand om och vaknar bara lite kort en eller ett par gånger per natt.
I kväll hade vi lite bus här hemma med bland annat dans på köksbänkarna och tittut-lek:
Jag gjorde också ugnspannkaka, vilket ju inte var igår!
Mmm...
När det började regna i eftermiddags så lackade jag ur på vädret och tände en brasa här hemma. Bara en liten rackare som fick brinna ut. Men det är fortfarande nästan 24 grader här i köket där jag nu sitter. Emily klagade lite på värmen nyss innan hon gick och la sig, men hon frös när hon kom hem från skolan så hon vet nog bara inte hur bra hon har det...
Såg i Facebook-flödet idag att Merida söker en Sälj- och marknadskoordinator. Jag har ju inget samarbete med Merida, men jag tipsar gärna om cykeljobb. Dels för att jag vill att bästa möjliga personer ska jobba i cykelbranschen och ett större urval ger ju bättre möjligheter att rekrytera rätt. Dels så skulle jag vilja bli tipsad själv om fantastiska jobbmöjligheter och inte minst så vill jag ju ge er cykelintresserade bloggläsare chansen att söka ett jobb där ni kan arbeta med ert intresse. Vill du jobba med Merida så finns deras annons här: http://www.merida.se/default.aspx?pageId=113&articleId=240&news=1
Avslutar inlägget med ett gäng bilder från Långa Lugnet som jag fått från Eva Önnemar, stort tack för dessa!
Har haft en riktig tröttdag, idag igen. Var ju helt utslagen efter Långa Lugnet, försökte cykla lite igår och har varit trött även idag. Tre-fyra av familjemedlemmarna har olika nivåer av sjukdomssymptom och jag har kanske något skit i kroppen jag med. Ingen träning idag i alla fall. Typ 20 minuter träning (effektiv tid) på tre dagar borde ju ha gjort mig återhämtad i alla fall.
Frida trodde att det var dags att vakna för dagen klockan fem i morse. Lyckades, med hjälp av lite välling, få henne att somna om igen efter 40 minuter. Annars är hon ju en drömunge när det kommer till bebis att vara föräldraledig med. Nöjd med livet, lätt att ta hand om och vaknar bara lite kort en eller ett par gånger per natt.
I kväll hade vi lite bus här hemma med bland annat dans på köksbänkarna och tittut-lek:
Kul när storebror Filip busar!
Posted by Henrik Öijer on den 2 juni 2015
Jag gjorde också ugnspannkaka, vilket ju inte var igår!
Såg i Facebook-flödet idag att Merida söker en Sälj- och marknadskoordinator. Jag har ju inget samarbete med Merida, men jag tipsar gärna om cykeljobb. Dels för att jag vill att bästa möjliga personer ska jobba i cykelbranschen och ett större urval ger ju bättre möjligheter att rekrytera rätt. Dels så skulle jag vilja bli tipsad själv om fantastiska jobbmöjligheter och inte minst så vill jag ju ge er cykelintresserade bloggläsare chansen att söka ett jobb där ni kan arbeta med ert intresse. Vill du jobba med Merida så finns deras annons här: http://www.merida.se/default.aspx?pageId=113&articleId=240&news=1
Avslutar inlägget med ett gäng bilder från Långa Lugnet som jag fått från Eva Önnemar, stort tack för dessa!
Bilder Långa Lugnet 2015
Först, ett viktigt meddelande från Hagströmska cykelgymnasiet:
Sedan kan jag äntligen visa lite (fler) bilder från Långa Lugnet 2015:
Dessa tre bilder har Joakim Rissveds (Jennys äldre bror) tagit. Följ honom på Instagram, ni kommer inte bli besvikna. Grymma bilder och det är ju alltid kul när bra fotografer fångar en på bild! Den sista bilden visar mig när jag pumpar mitt däck på tredje slingan...
Sedan så har HappyMTB lagt ut ett galleri på alla deltagare här: http://happymtb.org/2015/06/01/gratis-bilder-fran-langa-lugnet-2015/
Bilderna är tagna på stigen innan man kom ut vid hopptornen, slutet av slinga ett alltså. Fotograf är Harri Manni!
Sedan så finns ju några bilder här, här och här också. Men det har ni väl redan sett?
Sedan så har HappyMTB lagt ut ett galleri på alla deltagare här: http://happymtb.org/2015/06/01/gratis-bilder-fran-langa-lugnet-2015/
Sedan så finns ju några bilder här, här och här också. Men det har ni väl redan sett?
2015-06-01
Fortfarande sliten, körde ungdomsträning
Hej hej!
Kroppen är fortfarande rejält sliten sedan i lördags. Idag på förmiddagen så tog Frida en jättelång tupplur på två och en halv timme. Det gjorde mig ingenting för jag passade på att få två egna timmar med bonussömn.
När jag var på väg med Ebbah till hennes träning så var planen att köra något samtidigt som hon tränade. Valet föll på att köra backintervaller. Men bara av att cykla till Lugnet gjorde så att benen avslöjade sig som skräp och skit. Det fanns ingenting i dom. Men istället för att stå där vid samlingsplatsen och grina i en timme över att vara så sliten, så valde jag att hänga på äldsta gruppen på deras träning istället.
Efter att ha hängt med dessa grabbar i ungefär 50 minuter så var jag tvungen att tacka för mig och bege mig tillbaka till fikaplatsen.
Jag hann dit med några sekunders marginal innan Ebbahs röda grupp stormade stället.
Nu ska jag försöka lägga mig i tid i kväll så att jag får sova ordentligt så att den här återhämtningen kan bli klar någon gång. Imorgon lär jag cykla lite mer för att få igång kroppen igen till söndagens Lida Loop.
Kroppen är fortfarande rejält sliten sedan i lördags. Idag på förmiddagen så tog Frida en jättelång tupplur på två och en halv timme. Det gjorde mig ingenting för jag passade på att få två egna timmar med bonussömn.
När jag var på väg med Ebbah till hennes träning så var planen att köra något samtidigt som hon tränade. Valet föll på att köra backintervaller. Men bara av att cykla till Lugnet gjorde så att benen avslöjade sig som skräp och skit. Det fanns ingenting i dom. Men istället för att stå där vid samlingsplatsen och grina i en timme över att vara så sliten, så valde jag att hänga på äldsta gruppen på deras träning istället.
Nu ska jag försöka lägga mig i tid i kväll så att jag får sova ordentligt så att den här återhämtningen kan bli klar någon gång. Imorgon lär jag cykla lite mer för att få igång kroppen igen till söndagens Lida Loop.
Ett nygammalt samarbete
Inför säsongen 2009 så ville jag ha ett par ruskigt lätta 26"-hjul. Så jag gick in för att ha Sveriges lättaste MTB-hjul. Lyckades få till en deal med tyska Tune och svenska Cyclecomponents.com som då var distributör av Tune i Sverige. Vet faktiskt inte än idag vilken av dom som finansierade sponsringen av mina Tune-komponenter, men ut kom ett par hjul som vägde 1065 gram. Så vitt jag vet så var det Sveriges lättaste MTB-hjul i några månader innan det under sommaren kom några lättare hjul.
Ni som läser här på bloggen vet ju att jag önskat uppgradera hjulen på min Bianchi Methanol 29.2 SL. Valet föll då på att återigen söka kontakt med Tune i Tyskland, vilket nu har utmynnat i ett litet samarbete. Tune är proffs ut i fingerspetsarna och har från starten specialiserat sig på att göra extremt lätta cykelkomponenter.
Jag kör från och med i slutet av förra veckan med deras King och Kong-nav. Hjulen är i princip Tune Race 2.0 med NoTubes ZTR Crest-fälgar, men jag kör med CX-ray-ekrar istället för D-light. Mina hjul vägde in på 1436 gram och det är ju väldigt bra med tanke på vilken kvalité man får för priset på hjulen. Hos Tune Sverige kan ni köpa Race 2.0-hjulen för 6500:-!
Tune säljer sina produkter i en rad olika färger, jag gillar guld så det valde jag. Vilken färg skulle du välja?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)