Nu är jag tillbaka med träning i träningsdagboken igen. Om det inte hade varit Långa Lugnet i helgen så hade jag nog inte tränat idag utan tagit en till vilodag. Men nu drog jag en liten chansning här för att försöka få liv i benen igen. Dom kändes för övrigt som sådana där godisgrodor i grön gelé. Inte alls riktigt den känsla som man vill ha i ett par cyklistben.
På väg upp till Lugnet så träffade jag Långa Lugnets tävlingsledare som berättade att man tvingats dra om banan på loop 2 och 3 på grund av allt regn som kommit. Det var tydligen jättemycket lera på stigarna där så det var otänkbart att låta 500 motionärer plåga sig igenom det. Lugnet-terrängen i övrigt blir ju inte direkt lerig, utan mest bara skitig. Men några leriga partier finns alltså och dom ska nu strykas.
Väl uppe på Lugnet så körde jag fem gånger uppför serpentinvägen till hopptornen på Lugnet! Jag förenade alltså nytta (backintervaller och rekning av ny stig till Långa Lugnet) med nöje (försöka åka fort utför).
Benen var ju inte speciellt bra uppför. Inget tryck liksom utan ett evigt vispande. Haha, lite som hela min förra säsong ungefär... Tiderna upp tyckte jag ändå var hyfsade med tanke på att jag inte stod upp och maxade, utan liksom körde hårt men ändå något sånär kontrollerat.
Maxpulsen idag var dock uppe på 96.4% av max, så jag åkte väl inte direkt och maskade upp alla gånger heller. If it goes, it goes. Som man säger på urikiska.
Det tråkiga med att ha vilat och varit sjuk i en vecka är ju att det nu går långsamt med hög puls när jag cyklar. Min förhoppning är att under tre dagar börja gå mot mer fart och något lägre puls. Vi får se hur det går. Jag lär ju inte bli sist på Långa Lugnet i alla fall.
Dagens data:
