The Winter Ride Adventure - för varenda unge

Hej och god kväll, kära vänner!

Jag bloggade ju lite igår om att Linda höll på med ett projekt. Idag publicerade hon info om det. Hon ska nämligen cykla från Bjärred och hit till Falun under julhelgen. För att samla in pengar till UNICEF och utmana sig själv på samma gång. Så här skriver hon själv om det hela:

"Nu mina vänner är det dags att äntligen få berätta om det cykeläventyr och den insamling till UNICEF som har planerats de sista månaderna. Den 25/12 klockan 04:00 kommer jag att sätta mig på cykeln för att i ett sträck trampa de närmare 70 milen till Falun. Dels för att samla in pengar till UNICEF, men också för att testa var min fysiska och mentala gräns går. Att cykla så långt, när det är mörkt 16 timmar per dygn och där kylan kan komma att vara en avgörande faktor, är en riktig utmaning. Varje dag fram till start kommer ni kunna följa uppladdningen här och på Instagram. Det är mycket som skall klaffa under ett äventyr som detta. Så snälla, sprid gärna detta vidare, följ mitt äventyr, men framförallt ge ett bidrag till UNICEF.

SMS:a KÄMPA 3752 till 72900 så skänker du 50 kr direkt till UNICEF och insamlingen."

Eftersom hon fyller år idag så kan ni väl passa på att skänka en slant till UNICEF och hennes insamling redan nu? SMS:a KÄMPA 3752 till 72900 så skänker du 50:-. Om du vill läsa på lite mer, eller skänka ett annat belopp, så finns mer info på insamlingssidan: https://unicef.se/egna-insamlingar/3752-the-winter-ride-adventure-for-varenda-unge

Pratar skånska

Godmorgon godmorgon!

Idag fyller Linda år och det firar vi med en film på när jag försöker prata lite skånska:

Tillbaka i sadeln igen

Hej och god kväll, kära cykelvänner!

Jag sitter faktiskt just nu på testcykeln och trampar. Tänkte känna efter med en timmes lätt cykling och se om det funkar att börja träna på riktigt igen. Det finns en risk annars att latmasken tar över helt.

Håller distansintensitet och har nu cirka 13 minuter in i passet ett snitt på 201 watt,  men det börjar kännas lite svettigt...  Vi får väl se vart det landar och om detta ger något bakslag, eller om det är fritt fram att börja träna på riktigt nu.

Linda sitter också här nere i källaren. Hon har ett cykelprojekt på gång så hon filar lite på det.

Distans på testcykel är ju rena döden, tur att jag bara ska försöka klara av en timme...

Vi hörs imorgon bitti för senaste nytt angående min hälsa och andra oväsentligheter!

Bussigt

Hej och god morgon!

Idag börjar och slutar min arbetsdag med bussåkande. Jag jobbar ju i den branschen och idag ska vi åka lite med en linje som inte fungerar så bra. Se vad som felar och hur mycket den behöver justeras, helt enkelt.

Har nu samlat ihop nio dagars träningsuppehåll på grund av sjukdom. Egentligen är jag ju knappt sjuk. Nästan alla ni som läser här skulle nog träna i detta tillstånd. Jag gillar dock att vara 100% innan jag börjar träna igen, så jag tar hellre någon vilodag extra istället för att stressa igång och kanske få ett bakslag. Men nu börjar det snart bli dags att veva igång den här gamla kroppen igen. Denna vecka hade kunnat bli en jättebra träningsvecka, men det kommer väl fler chanser...

Fastnade i säkerhetskontrollen!

Det här såg ju inte så lovande ut...

Hej och godmorgon, kära bloggläsare!

Ja, den där bilden ovan är från säkerhetskontrollen på Bryssels flygplats. Alltid en chansning att packa cykelverktyg känns det som. Speciellt i handbagaget. Jag hade packat så att jag bara hade handbagage med mig, fick ner alla cykelgrejer för två dagars cykling och all övrig packning faktiskt. Men då var det rätt så välfyllt handbagage också. Typ till bristningsgränsen.
Det var inga problem när jag skulle flyga ner till Belgien, men på väg hem så ville dom gräva igenom bagaget mer noga. I Sverige var det en milslång kö till den där säkehetskontrollen, i Belgien hade dom kanske tio köer, så det gick i alla fall rätt så snabbt att ta sig igenom, trots att jag var tvungen att förklara varför jag hade det där vassa verktyget med mig. Undangömt i en sko och bakom annat... Jag hade ju packat smart och fyllt även skorna med saker.
"There is a lot of metal things in your bag, sir..."

Men, slutet gott och allting gott. Verktyget hade inga verktyg som var långa nog och min större insexnyckel för pedalerna var väl för tjock för att räknas som huggvapen.

På flygplatsen i Bryssel har man faktiskt en enklare säkerhetskontroll bara för att komma in i byggnaden. Där man röntgar bagaget och går igenom en sådan där båge för att se om man har metallföremål på sig. Sen kom den där mer utförliga säkerhetskontrollen också.

Behövde ändå inte visa passet någon gång för att förflytta mig, det var bara hotellen som bad om pass för att se vem jag var. Man kunde ju annars tro att det nya säkerhetstänket skulle innefatta att man behövde bevisa vem man var och så?

Eftersom Belgien drabbades av ett terrorattentat i våras så är säkerheten förhöjd där. Vid större arrangemang får man tex inte ha med sig ryggsäck och när vi skulle på velodromen så hade dom en ingång för kvinnor och en för män, för att dom skulle kunna kroppsvisitera en. Andra dagen på velodromen så hade vi packningen med och då fick vi öppna väskorna och låta personalen rota igenom bagaget för att se om dom hittade något misstänkt innan dom satte en klisterlapp på som visade att den var okej att hänga in i garderoben. Om vi skulle ha kollat på världscupen i cyclocross så gällde detsamma, även för pressen. Inga ryggsäckar på området.

Det var väl det jag hade om säkerheten från min resa till och framförallt ifrån Belgien det. Nu ska jag till jobbet, där ytterdörren alltid är låst. Vi hörs!

Bättre sent än aldrig

Däckskifte på Falu kommuns skitigaste bil.

Ja, då är även min monster truck utrustad med vintersulor efter ett snabbt jobb hos Bilfix. Ni kanske känner igen legenden på bilden? Japp,  det är Jonatan Steen. En av Dalarnas största konditionsidrottstalanger i modern tid.

Linda och jag har tänt en eld och värmer oss efter en promenad ute i nordanvinden.

Min dag har varit innehållsrik, så det är skönt att få slappna av lite. Ska faktiskt försöka slappna av och återhämta mig lite denna vecka.  Med lite flax så blir jag kvitt min inbillningssjuka också och kan börja träna igen...

Hockey, Vita huset och första advent

Hej och godkväll, kära cykelvänner!

Hoppas att ni har haft en bra första advent. Det har jag haft. Den började dock obekvämt tidigt då Filips hockeylag hade samling 08:15 i grannkommunen. Filip hade tre matcher på programmet. Frida, Ebbah och jag såg den första och den sista matchen. Den där andra matchen skippade vi för en fika på IKEA och en supersnabb sväng på Kupolen.

Maxihallen. en halv grad ute och en och en halv grad inne. Så. Jäkla. Kallt!

Filip såg ut att ha bra energi hela tiden idag. Det blev 9-9 mot Borlänge, 11-5 mot Hedemora och 5-10 mot Ludvika. Av lagets 25 mål så stod Filip för 10. Glad som en speleman efteråt, så slutet gott allting gott.

När tjejerna och jag tog vår lilla paus från hockeyn så passade jag på att visa Borlänges egna "The White House" för Ebbah.

Nu på kvällen så har barnen och jag tänt ett ljus, fikat och sjungit lite. Vi var väl inte helt ense om hur man skulle sjunga "Vi tänder ett ljus i advent" så en surfplatta kom fram och med lite stöd från den så tog vi oss igenom ett par julsånger. Oväntat bra adventsfirande faktiskt!

Nu när jag sitter här och bloggar så har jag en irriterande rethosta. Jag som hade tänkt vara frisk nu? En vecka borde ju räcka...

Vad tyckte ni förresten om mitt inlägg i morse? Det från cykelturen i Belgien. Lite väl sen publicering å ena sidan, men å andra sidan så var det länge sedan som jag hade sådär många bilder med i ett blogginlägg.

Nu blir det lite honungsvatten och jobb, vi hörs imorgon igen!