God morgon vänner

Ny dag, nya möjligheter. Idag kanske jag ska få fast anställning. Har sökt en tjänst här i förra veckan och om 23 minuter så ska jag träffa min chef. Vore väl en bra start på mars det. Är ju fortfarande bara projektanställd och den anställningen går ut sista mars.

Lämnade barnen på dagis och ska hämta dom i eftermiddag också. Kanske fredagsmyser jag med en uppsättning fyror på monarken också. Njut av solen idag, träna något som är roligt och ha en härlig dag.

Vi hörs!

2x20 min på 300 watt

Där satt den.

Hade hoppats att jag skulle kunna genomföra ett sådant här pass med två gånger 20 minuter på 300 watt i april någon gång. Det skadar ju inte att utvecklingskurvan är bättre än så. I fredags lyckades jag genomföra ett pass med fem åttaminutersintervaller på 300 watt och var väl så nöjd över det. I lördags körde jag 2x20 på 288-291 watt med snittpulserna 167 och 172. Det här var bättre. Snittpulsen idag blev 168, 174 och maxpulsen 179, men det är inte så noga. Eftersom jag är optimist så tycker jag att pulskurvan planar ut något i andra intervallen, något som jag tolkar som att jag är nära mjölksyratröskeln.

Nåväl. Ett skönt kvitto eftersom känslan var ganska bra trots en slitsam dag med 4½ timme nattsömn följt av en arbetsdag som var timmen över normal arbetstid och innehöll sex timmar möte. Jag kände mig inte direkt på topp inför passet försöker jag säga. Och då blir givetvis känslan efter ett väl genomfört pass så mycket bättre.

Direkt efter mitt pass så såg jag detta klipp, idrott när den är som bäst!

Solen går upp, och solen går ner

Solen gick upp när jag åkte till jobbet

Solen gick ner när jag åkte hem från jobbet

Det är kanske inte så kul att jobba hela en ljusa delen av dagen, men det var i alla fall sol och det är ljust så mycket längre om dagarna nu för tiden. Så skönt och härligt. Solen ger energi, motivation och glädje.

Nu är jag hemma och funderar på intervaller igen. Kanske 4x4 på 370 watt? Skulle vilja försöka mig på två tjugor på 300 watt någon gång snart också, men är tveksam till om jag är där riktigt än. Men kanske?

Padilla-test #1

Hej!

Igår fick jag hem en 0.25 kilo tung (lätt) viktskiva, detta betydde att jag nu kunde köra ett Padilla-test med dom vikter jag har till min Monark. Jag är ju inte den som väntar, utan riggade upp ett litet testcenter i sovrummet. Att det blev i sovrummet var för att jag kunde stänga dörren om mig för att inte störa barnen som jag hade lagt i sina sängar för natten...

Ett Padilla-test är ett maxtest där man kör ramper med ökad belastning till dess att man inte orkar längre. Start på 50 watt, ökar till 85 efter 4 minuter och tar sedan vila en minut efter åtta minuter och 85 watt. Sedan följer en minut vila och 35 watt stegring efter varje ramp, till kollaps.
Den där minuten med vila mellan varje fyraminuters ramp är där för att man ska hinna kolla laktatet i blodet. Nu har ju jag ingen sådan mätutrustning alls, utan jag kör testet för att se hur långt jag kommer och lite vilken puls jag har på dom olika ramperna för att kunna jämföra med kommande test.

Innan jag körde testet så ritade jag upp ett schema med tider, belastning och vilka vikter som skulle användas vid varje steg. Jag räknade inte med att ha så mycket koll på huvudräkningen mot slutdelen av testet... Detta test är det som LIVI brukar köra, bland annat på eleverna från Skara Cykelgymnasium. Jag tror också, efter lite googlande, att Mattias Reck brukar köra detta i sin firma. Så, ni som har kört test hos LIVI eller Reck får gärna jämföra er med mig. Men tänk då på att ditt test utförts på en lite mer avancerad Monark. Jag försökte hålla 100 varv per minut i trampfrekvens (kadens) och när jag inte orkade hålla 100 längre så avbröt jag testet.

Nåväl, till det viktiga. Siffrorna:

För enkelhetens skull skrev jag in i bilden ovan vilken belastning jag körde på under respektive ramp. Hela testet tog 51:19 och jag avbröt efter 2:15 in på 400 watt. Vägde 70,2 kilo iförd cykelbyxor och cykelstrumpor direkt före testtillfället.

Motstånd, snittpuls under rampen, maxpuls under rampen och snittpulsen i procent av min maxpuls (196):
50 watt, 79, 86, 40%
85 watt, 96, 102, 50%
120 watt, 111, 118, 56,7%
155 watt, 123, 130, 62,8%
190 watt, 136, 143, 69,4%
225 watt, 147, 155, 75%
260 watt, 154, 161, 78,6%
295 watt, 161, 169, 82,1%
330 watt, 169, 176, 86,2%
365 watt, 175, 183, 89,3%
400 watt, 176, 187, 89,8%

Testet pågick ungefär så länge som jag väntat mig. Körde ju fyror på 370 watt här om dagen, så jag misstänkte att jag skulle fixa 365-steget. 400 trodde jag skulle bli för tufft, men att jag kanske skulle fixa två minuter ändå. Nu blev det ganska exakt som jag förutspått innan. Frågan är bara om det beror på att jag känner min kropp så väl, eller om testet blev självuppfyllande efter mina egna förväntningar? Om jag gissat att jag skulle klara hela rampen på 400 watt, hade jag kanske klarat den då? Troligtvis inte, men ändå värt att tänka på. Om jag innan testet skulle fått uppskatta min tröskelwatt (ftp) så skulle jag säga kring 290 watt, plus minus några watt. Då jag varit som bäst/starkast var nog min tröskelwatt kring 320-330 med lite tur.

För min egen del så känner jag inte att testresultat behöver vara hemliga av någon anledning. Jag tävlar inte i test, utan testen är till för att jag ska kunna mäta min kapacitet och kunna se förändringar (förhoppningsvis alltid förbättringar) över tid. Det finns liksom ingen mening med att dölja ett testresultat, om det inte är tätt inpå någon viktig tävling där man inte vill ge motståndet information om nuvarande form då.

Ny samarbetspartner: Mitsubishi Motors

Jag kan nu stolt presentera en ny samarbetspartner i Mitsubishi Motors:

Några av er har redan listat ut att jag åker ny bil och jag har fått några frågor på det. Numera åker jag nämligen i Nya Outlander från Mitsubishi, leverad av Mats Bilar och Mitsubishi Sverige. Det är en 6-växlad automat, Multi-select 4WD som drivs med en 2.2 liters DI-D dieselmotor. En broschyr hittar ni här om ni vill grotta ner er lite mer.

Jag gillar nya Outlander för att den rymmer min familj, mina cyklar samt att vi åker tryggt och skönt i den. Under 2012 hade jag förmånen att få åka Mitsubishi till ett par tävlingar, både Mitsubishi Motors och jag tyckte att detta var något vi kunde spinna vidare på och nu har det alltså landat i ett samarbete. Vilket jag givetvis tycker är väldigt spännande.

Så här skriver Mitsubishi Motors Sverige själva om samarbetet:
"- Mitsubishi Motors har konstaterat att många av våra kunder är aktiva och uppskattar att komma ut i naturen. Inte bara med sin bil utan även för egen maskin. Cykel är då ganska naturligt för oss. Säger Niclas Larsered, Marknadschef på Mitsubishi Motors Sverige. - Att Sveriges befolkning även satsar på sin hälsa mer och mer, vill vi gärna vara med och främja. Därför anser jag att om vi kan hjälpa till att få motion i någon form mer tillgänglig för allmänheten så ska vi försöka att göra det. Cykel har då blivit ett naturligt val och genom Henriks blogg i kombination med Mitsubishi MTB Challenge (Långloppscupen) så känns det som att vi börjar närma oss så mycket vi kan. Emil Lindgren är även en av de som vi har samarbete med under 2013, berättar Niclas vidare."

Så här ser bilen ut:

I förra årets Outlander klämde vi, under en resa till Skåne tur och retur, in tre cyklar, fem cyklister och all vår packning i bilen på väg ner. På väg hem åkte vi fyra cyklister, med tillhörande cyklar och packning i bilen:

Mitsubishi har en egen bloggsida där Emil Lindgren, Erika Rosenbaum, Morgan Alling och Renata Chlumska håller läsarna uppdaterade om deras aktiva liv. Besök den gärna här: http://www.mitsubishibloggen.se

Sportchefen Madeleine Lindberg Wall slutar hos SCF

Madeleine Lindberg Wall slutar hos Svenska cykelförbundet där hon varit sportchef sedan 2009. Madeleine kommer istället att jobba hos Västmanlands Idrottsförbund framöver.

Sportchefen är den i svenska cykelförbundet som skall samordna och organisera landslagsverksamheten och tillsammans med respektive förbundskapten (high performance coach, HPC) ta ut landslagstrupper till landslagsuppdragen. När det blev klart att SCF inte skulle förlänga några förbundskaptenskontrakt så var tanken att Madde i egenskap av sportchef skulle samordna allt med landslagen och ha tillfälliga ledare vid uppdragen. Nu har Mattias Reck ändå fått ett ettårskontrakt som HPC vilket jag tycker är positivt. Kontinuitet är inte helt fel. Men, vi får kanske se detta som en möjlighet till nystart och styrelsen får möjlighet att komma med riktlinjerna för en helt ny landslagsverksamhet utan personer med rötter i det gamla sättet att arbeta med landslag i cykel.

Personalomsättningen har varit minst sagt hög på cykelförbundet den senaste tiden och det dröjer nog inte länge innan också generalsekreteraren Anders Karlsson hittar andra arbetsuppgifter. Anders jobbar på distans nu men styrelsen vill att han som personalansvarig ska befinna sig i förbundets lokaler i Stockholm. Tillsammans med personalen som han ansvarar över. Anders lär inte vilja jobba i Stockholm så snart får nog förbundet inte bara en, utan två väldigt viktiga tjänster att tillsätta. Utöver minst två HPC (damer landsväg och MTB-HPC) som också skall tillkännages, helst innan säsongen drar igång...

Med detta sagt så behöver det inte, för svensk cykling, vara någonting negativt med att flera slutar eller tvingas bort. Det kan vara en uppfriskande nystart och en möjlighet att göra någonting nytt med Svensk Cykel. Styrelsen har ju tagit fram en ny organisationsplan och nu får man verkligen möjligheten att börja om med ett vitt papper. Men det blir mycket jobb ett tag framöver.

Personligen har jag inte hört något negativt om Madeleines insats som sportchef, tvärt om så har jag bara hört positiva omdömen och önskar henne lycka till med sitt nya uppdrag.

Uppdaterat: Här talar Madde ut om varför hon slutar: http://www.eurosport.se/cykel/sportchefen-avgar-tror-inte-pa-den-nya-organisationen_sto3642371/story.shtml

Cha cha bloggen!

Födelsedagen har passerat. Det blev en härlig eftermiddag med familjen som lurade hem mig och som sedan överraskade mig med dukat bord, presenter och tårta. Nu sitter jag här, klockan är sex och det är dags att åka till jobbet igen. Jag tog faktiskt en vilodag igår, fem intervalldagar i rad borde ju följas av en vilodag även om jag inte kan påstå att jag kände mig speciellt sliten. Men var sak har sin tid, igår var det kalas i fokus. Trodde faktiskt inte att jag skulle fastna så för Monark-cyklandet, men det var inte utan att jag kände av viss abstinens under gårdagen. Det måste ha med alla siffror att göra, jag älskar ju siffror och mätbara prestationer. I kväll sitter jag där igen.

Senare i eftermiddag kommer en kul nyhet här på bloggen, på återläsande då! Avslutar med ett par bilder på dessa två sömntutor:

Hej på ett tag!