Tur och retur Södertälje

Hej och god kväll!

Sitter nu på ett tåg mellan Stockholm och Falun. Tidigare i kväll så satt jag på tåget mellan Södertälje och Stockholm. Anledningen till detta var att jag ju var ner med lånebilen till Södertälje idag. Det blev ett stopp på en minut ungefär innan jag knallade vidare till tågstationen. Totalt fick jag 45 minuter av Södertälje idag. Mycket resande för en bil eller två. Imorgon vaknar jag upp och är inte bilägare, det där lär jag lösa snart.

Har ändå hunnit jobba en del på tåget nu i kväll så det har varit en produktiv tågresa.

Imorgon så tänkte jag cykla igen. Kanske blir det till och med cykling till jobbet, nu när inte bil är ett alternativ. Imorgon så tänkte jag också posta några fler bilder från Lida 24h, så där har ni något att se fram emot!

Är fortfarande inte helt hundra i kroppen efter det där Lida 24h, men jag tänker att lite cykling och cirkulation nog bara gör gott för återhämtningen.

Tåget är nu framme i Borlänge, så jag rundar av här och packar ihop. Vi hörs igen imorgon!

Piggsliten

En oerhört vacker bild på mig, tagen av Roger från Lida 24h.

I morse vaknade jag, nästan lika trött som föregående dagar denna vecka. Fortfarande inte full känsel i fingrar och öm i händerna. Fötterna är inte heller riktigt som dom ska än. Kände mig ändå pigg i musklerna så jag tog några spänstsprång i trappan. Märklig känsla det där, jag kände mig pigg men det tog ändå emot. Piggsliten, skulle man kunna kalla det.

Egentligen hade jag funderingar på att trampa lite lätt på min wattbike redan i måndags, men då blev jag för trött. Idag är jag liksom redo igen, men idag hinner jag inte. Min kära bjursbil bestämde sig för att bryta när vi skulle hem från Lida 24h. Jag fick låna en bil från verkstaden för att ta mig hem och idag ska jag lämna tillbaka den.. Dessutom så sålde jag min bil till verkstaden så det blir tåg hem. Tur och retur Södertälje idag efter jobbet alltså. Något ska man ju göra med all fritid...

Det blev en sen morgon det här. Trött pappa och trötta barn. Men nu ska det hetsjobbas. Vi hörs!

Tävlingsrapport och bilder från Lida 24 h!

Hej och god morgon!

Idag får ni ett par tävlingsrapporter. Vi börjar med Lindas, som hon skrev igår och så kommer min lite längre ner:

Linda:
Så här dagen efter kommer en lite längre racerapport! Jag var väl förberedd när det gällde både tekniken och energin och visste ungefär vad jag skulle behöva. Jag har många mil i benen i år, så även om toppformen inte riktigt funnits så finns uthålligheten där. Det som däremot hamnat i skymundan har varit tekniken på MTB. Vanan att köra mycket teknisk stig.
Varken jag eller Henrik hade hunnit köra igenom banan innan start och därför blev första varvet lite av en upptäckarrunda. Kan väl konstatera att det var betydligt mer teknisk stig än vad jag trodde. Jag hade bestämt mig för att försöka hålla 40min på varvet. Det funkade utmärkt i början. Höll igen, tog det lugnt och stoppade i mig energi vid varje varvning. Satte flera gånger hela ”Diagonalen” utan fotisättningar, vilket var ett av målen. De tekniska partierna tar rejält på händer, armar och rygg. Inte blir det bättre av att min teknik inte är den bästa. Efter bara fyra timmar känns det nästan som om det brinner i fingrarna. Efter 9 cyklade varv började jag tappa känseln i händerna. Högern är värst och blir och mer som en klump som jag inte riktigt kan styra. Efter 11h på cykeln tvingas jag till en längre paus. Då klarar jag varken att växla eller bromsa. Tar en Ipren och sätter på Voltarensalva. Efter ett par timmar känns det bättre och jag äter och sätter på cykelkläderna igen. Det var inte lätt att få igång kroppen mitt i natten, men det flyter ändå på ganska bra. Skrapar ihop fyra timmar till på cykeln. Högerhanden vill dock inte riktigt samarbeta och 18 timmar in i tävlingen, ungefär samtidigt som det ljusnar, rullar jag in till varvningen för sista gången. 18 varv, 164 km, 4700 höjdmeter. Förra året hade det räckt till seger och varvrekord. I år räcker det till en andra plats. Sammantaget är jag nöjd, trots att jag inte kom upp i 24h. Banan var mycket mer teknisk än vad jag räknat med och jag hade underskattat hur mycket stryk armarna skulle ta. Så här 24h senare är mina armar i princip helt obrukbara.

Efter dusch, mat och en Ipren hejar jag in Henrik som kör ett fantastiskt lopp. 38 varv är helt sinnessjukt. Den Henrik som rullade i mål som klar segrare var också helt kaputt. Har aldrig sett honom i sånt skick och det gav ett rejält dåligt samvete att jag dragit med honom på det här.

Även om kroppen känns trasig så här dagen efter så är det ju ändå värt det. Grymt arrangemang. Bra depå. Lätt att se varvtider och smidigt att kunna ha husvagnen precis vid varvningen. Vill du köra det tuffaste loppet Sverige har att erbjuda så är det det här. Kan inte tänka mig något som ens kommer i närheten. Har ni tips kan ni ju hojta!

___________
Henrik:

Ja, nu har det nästan gått två dygn sedan målgång men det känns fortfarande i kroppen att jag tävlat länge. Det blev inte riktigt 24 timmar för min del, utan jag stannade efter 22 timmar och 10 minuter.

Jag gick ut alldeles för hårt mot vad jag hade tänkt mig från början. Trots att jag skulle hålla igen, men sånt där är ju svårt när andra cyklar snabbt. Tog ledningen direkt och gick in för att utöka den. Varven tog inledningsvis knappa 30 minuter och efter ungefär två två och en halv timme så började jag märka ett försämrat fokus i skogen. Slog då av något. Varvtiderna blev allt sämre och efter fyra timmar så hade jag ont i händerna.

Vid varje varvning så hade dom en kort sträcka där man skulle kliva av cykeln och gå. Där fanns också en depå med Powerbar-produkter och lite annat smått och gott. Linda och jag hade också där några plastlådor med egen energi, lampor och lite extra kläder. Husvagnen stod inte många meter bort också med resten av våra saker om det skulle behövas.

Kvällen närmade sig och jag tänkte att jag snart borde kunna varva tvåan i loppet. Så jag gick från varvtider på drygt 32 minuter ner till under 30 igen. Varvade tvåan och monterade mina låne-lampor från Gemini Ligths. Allt kändes ändå lugnt så här långt. Ont i händer och armar förstås, men annars så rullade det på. Klarar man bara natten så är det ju lugnt sedan, tänkte jag. Problemet är väl bara att mörkret pågick i nästan tolv timmar.

Under natten så lyckades jag varva tvåan ytterligare två varv och nu kändes segern ganska så säker. Även om jag var trött, stannade ibland i varvningen och åt och körde på Varvtiderna låg mellan 35 och 45 minuter beroende på hur mycket jag stannade vid depån och vilket flyt jag hade i åkningen. Svackorna kom liksom i vågor. Det gick att köra på ett par varv kanske och sedan gick det tyngre igen så jag stannade för mer energi och sedan kunde jag rulla på lite igen innan nästa svacka.

Mot slutet av mörkercyklingen så hade jag fått sjukt ont i höger fotled. Det gjorde att jag cyklade med anspänning och försökte parera smärtan i fotleden genom att ha annan teknik än annars. Vilket gjorde att det gjorde ont på andra ställen istället. Dessutom var hela överkroppen helt sönderskakad. Tänk själv hur alla småmuskler i hela överkroppen tvingas hantera en cykel på stötig stig så länge. All balans, cykelhantering och parerandet av smällar. Det tar ut sin rätt det. Tänkte ändå att alla måste vara trötta efter så många timmar och jag ville få ihop flest varv i soloklassen.

När solen kom upp, lamporna plockades av cykeln och energin från ljuset kom så kunde jag "sprätta till" och sätta ett varv under 35 minuter. Men sen tänkte jag bara "ett varv till, ett varv till ett varv till". Inte ens ljuset hjälpte längre och det gjorde bara ont ont ont. Hade det inte varit för möjligheten att bli snabbast i soloklassen så hade jag klivit av för det gjorde så ont. Korkat kanske, vad vet jag.

Tyvärr, för min del, så var det tätt mellan tvåan och trean. Så dom gav sig liksom inte utan krigade på hela tiden. På slutet så visste jag inte om dom skulle hämta in ett varv på mig eller om jag skulle kunna plocka ännu ett varv på tvåan istället. Två varvs skillnad gör jättemycket. Jag försökte hålla matstoppen på ett minimum och bara nötte på för att förhoppningsvis kunna ta ett varv till på honom.

Blev därför så himla glad att plötsligt se honom framför mig igen. Ett varv till före och allt jag behövde göra var att avsluta mitt 38:e varv på den där banan. Det fanns liksom ingen chans att han skulle hinna köra lika många varv, tänkte jag. Visst, skulle han plocka fram 25-minutersvarv så skulle det kunna gå. Men det var ju bara i teorin.

Helt trasig efteråt, gick med en haltande och krokig gångstil. Kämpade mig igenom duschen. Låg i fosterställning, gnällde och skakade i husvagnen. Fick en ipren och Linda matade mig med energi. Kan inte minnas att jag någonsin ens varit i närheten av att ha så totalont i hela kroppen av cykling.

Fötterna gjorde ont, höger fotled och knäveck gjorde ont, hela överkroppen var öm, handlederna var kanske det som smärtade mest akut, händer och nacke var också källor till smärta.

Men, det gick vägen och jag blev snabbaste solocyklist på sveriges enda 24-timmarslopp!

Idag är jag sliten i benen, öm i händerna som också är lite svullna och har lite känselbortfall i några fingerspetsar. Fötterna är också något ömma och jag känner mig fortsatt uttorkad och trött. Det där var brutalt.

Foton: Bang Engström!

Jag har sparat mina bilder från min Instagram-story i min profil.

Det finns också en massa bilder från loppet hos Cykelkanalen.se

Jag är Sveriges bästa 24-timmarscyklist!

Foto: Bang Engström

Hej och god morgon!

Just nu känner jag mig inte bäst på någonting, är rätt så sliten bara. Men igår, då var jag Sveriges snabbaste på 24 timmar MTB. Det blev till slut lite knappt 34 mil. En längre race-rapport kommer, även från Linda, men nu ska jag jobba.

Ville bara berätta att jag lever. Vi hörs igen lite senare!

Dags för Lida 24h!

Hej och god morgon från Lida Friluftsgård!

Det här inlägget blir i två delar, en från mig och en från Linda.

Om ungefär två timmar så ska Linda och jag köra Lida 24h. Tjugofyra timmar MTB. Vi har visserligen förberett oss, men jag vet ärligt talat inte om jag vet vad jag ger mig in på. Det är så sjukt länge som vi ska cykla. Jag har dock sovit bra i husvagnen och nu ska vi väl bara göra oss i ordning inför starten klockan 12.
Jag kommer försöka uppdatera min Instagram story under loppets gång, så följ mig gärna där.

Oavsett hur det går så blir det ett minne för livet. Det regnar lite lätt nu, men det ska bli uppehåll och vara så under hela loppet. Jag brukar ju gilla regn på tävling, men det är inte riktigt samma typ av konkurrenter här och att vara blöt och skitig i 24 timmar lockar inte riktigt. Vi har massor av energi, laddare, batterier och annat. Natten blir nog tuff och vi ska köra Diagonalen varje varv. Det är en väldigt teknisk stig här. Vi kör ett varv på 9.1 km och jag tror han som vann soloklassen i fjol hann med 39 varv.

När jag går i mål sedan så har jag ett problem. Hämtade nämligen ut min bil från service i torsdags. Igår när jag nästan var framme så blev den kass igen. Risken är stor att den inte tar sig tillbaka till Falun utan service. Jag har också en husvagn som ska hem på något vis. Min bil fixar nog inte det.
Jag vet inte hur jag ska göra, men om någon kan dra min husvagn från Lida till Dalarna så vore ju det drömmen. Alternativt om någon har en plats/gård jag kan ställa den på för att hämta sen med en hel bil... Har ni tips så tar jag tacksamt emot dom.

Nu ska jag först och främst fokusera på att cykla. Men på något vis så ska bilen, husvagnen och jag hem sen också...


______
Linda:


Lida 24h alltså!
Det är ju mitt fel att vi sitter här, så det är väl bara att bita ihop och vässa hornen. På resan hit så gav Henriks bil mer eller mindre upp. I morse tyckte Henrik att havregrynsgröten var för grynig, jag tyckte mitt kaffe var för svagt och det regnar ute. Dags att tagga till nu alltså.

Jag gillar ju att cykla länge. Mala på i timmar. Det jag inte gillar är däremot stenhällar och lera. Har en bild av mig själv att jag helt saknar de tekniska skills som behövs när det är halt ute. Gillar inte när fästet släpper. Något som gör mig osäker och för försiktig. Det bästa sättet att övervinna den mentala inställningen är väl att utmana sig själv? Där har ni min målbild för det här loppet.
Banan går, precis som på Lida loop över den beryktade ”Diagonalen”. Stenhäll, rötter och lera. På Lida loop kör man aldrig hela diagonalen utan den är uppdelad i två delar, vilket innebär att man får vila emellan. Här kör vi hela, i ett sträck. Det är ju okej en gång, men på varv 20 kan det ju bli bitigt. Vi gick den i mörker igår och det gör det ju också betydligt svårare. Det är svårt att se olika vägval. Bestämde mig där och då för att köra med glasögon inatt. Full syn lär behövas.

Banan är annars 9,1 km och innebär hela 260 höjdmeter. Man hinner några varv på 24h så några höjdmeter lär man skrapa ihop med. Taktiken är att minimera stopptiden. Korta stopp för att fylla fickorna och äta cyklandes. Målet är så klart att köra alla 24h. Ser andra som har med sig portabel cykeltvätt, något vi borde tänkt på. Det kan nog sätta sig en del lera idag. Nä, nu kör vi! Lita på benen. Lita på att pannbenet håller. Lita på att energin räcker. Kan bli tufft på jobbet på måndag.

Zwiftat

Hej och god morgon!

Igår körde jag Zwift, men av någon anledning så sparades det inte på Strava och faktiskt inte heller på Zwiftpower. Dessutom finns inga bilder på passet, så har det ens ägt rum?

Så som jag minns det så körde jag en "The Chop" strax efter klockan 22. Det är loppet där man kör i sina klasser och jagar klasserna framför. Så vi i A jagade B som jagade C som jagade D. Tyvärr blev vi bara tre i A-klassen så det blev inte mycket till gruppjakt där. Jag ville ändå få ett bra pass så jag drog och drog. Första 21½ minuterna så drog jag nog minst 19 av dom. Bästa 20 minuterna hade jag 324 watt. Sedan slog jag av och tvingade fram dom andra två. Lustempo blev det stundtals men så släppte vi iväg en av cyklisterna. Perfekt tänkte jag och lät det bli 8-9 sekunder upp till den cyklisten. Sedan attackerade jag och körde en riktigt svettig långrökare. Jag anslöt till han i täten och vi började samarbeta. Den cyklisten som jag hade attackerat ifrån var ett tag riktigt nära men till slut gav han upp jakten. Så vi blev två. Sista gången i branta backen på Innsbruck-banan så tryckte jag på sista biten över toppen och över krönet. Fick 6-7 sekunder som jag kunde förvalta in i mål.

Grattis Henrik!

Tyvärr finns det ju inga bevis, annat än min Garmin-data från passet. Tur att åtminstone den fanns då.. Så här såg det ut:

312 i 39 minuter, sedan var racet över.

Idag ska jag också träna, imorgon ska jag vila och på Lördag ska jag starta i Lida 24 h.

Jag såg att jag hade fått en fråga om energiupplägget inför loppet. Linda och jag kommer ha både det ena och det andra med oss. Det viktigaste där är nog att aldrig bli riktigt energilåg och tom, utan att man hela tiden ser till att äta lite grann.

Nu är det dags för jobb, vi hörs lite senare!

Nu har jag tränat igen!

IRL

Dataspelcykling.

Hej och god morgon från Stennäset!

Efter nio dagars förkylning så satt jag på Wattbiken igår igen. Körde typ distansfart med nio korta spurter och en trettiosekundare. Allt över på mindre än en halvtimme. Även om det var kort och inget pass jag kan säga så mycket om så känns det riktigt skönt att vara igång igen. Jag hinner liksom få åtminstone tre pass innan helgen och Lida 24 h.

Linda och jag hade planeringsmöte igår angående Lida 24h och vi var också iväg och handlade lite inför helgen. Det mesta börjar ha tänkts igenom nu och vi är båda riktigt taggade för att tävla i 24 timmar.

Nu kör vi onsdag!

Friskskriven!

Hej och god morgon!

Sitter här tillsammans med Linda och funderar över dagen. Linda har nu börjat på högskolan i Borlänge som universitetslektor i energiteknik och hållbar utveckling så hon och jag ska samåka idag, precis som vi gjorde igår. Det är väl ändå härligt det att vi plötsligt kan börja samåka till jobbet ibland.

Idag är jag nästan beredd att friskskriva mig själv och det känns ju riktigt bra. Om jag inte tränar idag så kan jag i alla fall göra det imorgon. Nu kör vi igång igen. Det känns bra att hinna träna några pass innan 24-timmars och även det att jag får några träningsdagar inför Västgötaloppet. När man är sjuk så önskar man sig oftast bara en sak, att få bli frisk. Men nu när jag är frisk så kan jag plötsligt önska mig massor av saker igen!
Ett bra förstapass efter förkylning är att cykla ganska lätt och köra en del spurter. På så vis börjar man inte med att anstränga luftrören fullt ut, samtidigt som man aktiverar musklerna på ett bra sätt igen och gör dom redo för det som komma skall. Så jag tänkte börja med något sådant.

Har fått ett paket från Garmin som jag ska hämta ut också, riktigt spännande att se vad det kan vara! Jag har dock mina misstankar. Vad tror ni att det kan vara?

Igår var vi ute och gick, vi letade lite svamp och hittade en del också. Mest bara fejk-kantareller dock även om det också blev några riktiga.

Narrkantarell.

Nej, hörrni. Nu blir det full fart ett tag igen, vi hörs kanske ikväll annars blir det nog imorgon. Hoppas att ni får en riktigt fin dag!

Vilse i svampskogen

Hej och god morgon, cykelvänner!

Valet är över. Nu återstår det bara att se vad resultatet får för resultat.

Om jag var något lite sämre igår än i förrgår så är jag något bättre idag igen. Men, jag har någon form av träningsvärk. Stel i benen och ryggslutet. Kan ha varit gårdagens stund i svampskogen där jag också fick ta Frida på axlarna på slutet. Samtidigt så känns det helt orimligt att jag skulle bli så stel bara av att gå lite i skogen.

Fint var det i alla fall och när vi kom hem så kunde vi fylla hela stekpannan med kantareller, så ganska lyckat resultat också efter en något trevande start.

Idag blir det ännu en härlig arbetsdag, bilen står på verkstad och snart kan jag börja träna igen. Det är väl lite om statusen här. Hur har ni det, vad känner ni inför valresultatet och vad ska ni träna idag?

Lite svar på kommentarer, hälsostatus och garage sale

Hej och god morgon!

Idag känner jag mig ungefär precis lika frisk/sjuk som igår. Klassiker det där att jag en dag känner mig mycket bättre men sedan så stannar det där.

Hade fått ett par kommentarer på ett inlägg här om dagen som jag tänkte passa på att besvara här.
__________
"Hej Öijer!
Läser Din blogg sen några år tillbaka.
Tänker i bland att Ditt liv är för hektiskt?
Jobb-barn-särbo-resor-träningspass (stress ibland),
Jag kan ha fel, men det är lätt att få infektioner när kroppen inte får VILAN.
Så Din inspiration nu när Du är sjuk kan vara att REFLEKTERA ÖVER LIVSTEMPOT

Väl menat hälsar antti65 i Falun"

Visst lever jag ett hektiskt liv. Det blir ju lätt så när man kombinerar heltidsjobb, barn och träning. Bara två av dom tre sakerna räcker ju till för de flesta. Visst vore det optimalt med mer total vila, men så länge som jag behöver jobba heltid så lär det ju inte ske. Jag är dock väldigt lugn av mig och stressar sällan upp och trivs med mitt liv. Jag brukar kunna bli förkyld två tre gånger per år och visst finns det de som är friskare än mig men jag tycker inte heller att det är någon katastrof. Dessutom är jag extremt noga med att inte träna när jag är sjuk. Vilar hellre en dag för mycket än en dag för lite. Nu så kan jag ändå Linda och jag till exempel turas om att träna och hjälpa varandra i vardagen för att ge den andra mer tid och bättre möjlighet till träning.
Linda och jag reflekterar ofta över livstempot, vi vill ju båda givetvis ha mycket tid till det som är viktigt här i livet.
__________
"Tjena tjena, jag är en ganska nykommen läsare till din blogg i samband med att jag blev mtb biten i våras.
Jag har fått väldigt mycket bra tips och inspiration via din blogg vilket jag är väldigt tacksam för. Inklusive en massa bra rutt och stigtips.

Men jag har en fråga, har du testat dropper post till sadeln på någon cykel?

Mvh Rickard"

Tack för dom fina orden, kul att du gillar bloggen! Jag har testat en dropper post på en gravel bike en gång i tiden. På den typen av cyklar är det väl ändå helt onödigt kan jag tycka och även om den kanske kan fungera för en MTB så är jag ändå inte helt övertygad. Såg norske mästaren fippla med sin på Cykelvasan för att komma ner lite när det gick utför, men det såg ut att vara mer besvär än den gör nytta. Dessutom är det mer vikt och mer som kan krångla. Så nej, jag är inte övertygad över dess förträfflighet.


Igår kom ju Linda hit, vi byggde ihop en hylla i garaget och fick upp en hel del grejer där. Har så mycket smått och gott i cykelväg att sälja. Det är bara det där jobbet med att lägga ut annonser också... Har i alla fall uppdaterat min till salu-sida här och ska försöka lägga ut mer där allt eftersom. Har ni vägarna förbi så hojta till. Hjälmar, skor, kläder och diverse småprylar finns.
XTR-bromsar, växlar och reglage från 2012 finns också. Ge mig ett bud!

Framväxeln finns också, är bara inte med på bilden.

Lördagsfix

Hej och god eftermiddag!

Här har jag haft en ganska så bra dag i det avseendet att jag vaknade och kände mig lite bättre än dom senaste dagarna. Fortfarande svid i halsen och snorig, men det känns ändå som om det lättat en aning med förkylningen. Efter en hyfsat sen start på dagen så har jag sedan hållit igång här med att klippa gräset (ängen), klippt ett par buskar av bara farten och städat lite i trädgården. Vi har också ätit tacos till lunch och efter det gjorde jag i ordning middagen samt fem matlådor och en låda till en middag någon annan gång. Jag har tagit hand om torr tvätt och tvättat en maskin till. Att jag har haft en massa energi helt plötsligt och orkat mycket idag är ju också det ett starkt tecken på att det går åt rätt håll. Ett par dagar till och sedan kanske jag kan börja cykla igen? Det känns i alla fall som att jag hinner bli helt frisk till nästa helg vilket är skönt.

Vad är förresten ert bästa tips för att hålla liv i cykeldatorn i 24 timmar? Det lär ju vimla av randonneurer och andra som vet vad som funkar bra.

Klippan klippar'n från Klippo!

Frida ville kratta ihop en stor hög med löv att hoppa i, det gick sådär och högen blev inte mycket större än på bilden.

Nu åskar det och vräker ner regn här. Mysigt värre.

Har lite grejer ute till salu. Bland annat bebissaker och en pool. Men om ni vill köpa cykelgrejer så har jag lite allt möjligt, just nu är en Merida-väst (150:-) och ett par landsvägsskor (400:-) ute till salu:

Kom och köp!

Ny Garmin!

Hej och god kväll, cykelvänner!

Långt mellan blogginläggen nu märker jag. Ambitionen finns där varje dag, men dels har jag inte haft så mycket att skriva om men så är det också mycket nu och så vidare. Men främst är det ju det där med att jag är sjuk och inte tar mig tid att skriva om något. Hade ju kunnat skriva om VM-truppen i landsväg, hur det går på MTB-VM eller något annat intressant. Men jag ser det mest swisha förbi i mitt flöde och har inte tid eller engagemang nog för att sätta mig in i något.

Idag skulle jag ha kört till Skåne, men min bil som jag hämtade ut från verkstaden efter en grundlig service förra veckan bestämde sig för att få ett nytt problem idag. Så jag är strandad här hemma. Linda skulle åka upp hit på söndag då hon ska jobba i Borlänge i veckan som kommer så hon har nu styrt om så att hon kommer imorgon istället. Det känns i alla fall bra nu när det hela blev så snöpligt idag.

Jag sitter med en halvliter (ingen överdrift, snarare är det mer än så) the och fryser. Snart blir jag varm och trött... Eller ja, trött är jag väl redan. Frida tre år är ju också förkyld och höll mig vaken en hel del i natt.

Men allt är inte förkylningar och bilar som går sönder. Idag fick jag nämligen hämta ut en ny Garmin-dator!

En Garmin Edge 520 plus!

Har börjat anpassa den så som jag vill ha den. Det gäller ju att komma ihåg att ställa in så den ska spara data varje sekund istället för "smart" och så vidare. Knappar på denna istället för touch-skärm som jag vant mig vid. Tror ändå att knappar är en bra väg fram, underlättar när man har handskar på sig till exempel.

Nu ska barnen i säng och strax efter så är det min tur. Återvänder dock gärna hit imorgon igen för att skriva ett par rader, men ge mig gärna lite inspiration kring vad ni vill läsa om. Lämna en kommentar!

Ingarvet GP

Hej och god kväll!

Idag när jag var på väg hem från jobbet så svängde jag förbi Ingarvet och kollade ett par varv av Ingarvet GP. Det där helfestliga arrangemanget har ju återuppstått tack vare Emma Stenberg, så nu på tisdagar 18.00 så är det cykelfest på industriområdet igen. Kolla Facebook-gruppen Ingarvet GP för mer info.

Själv så har jag ingen cykel för att cykla snabbt med. Men nu har jag shoppat lite prylar så till nästa vecka kanske jag har något rullande med smala däck...

Över då till nästa bekymmer som består i en mancold. Fick den dagen efter Bockstensturen. Ont i halsen och lite feber har jag dragits med hittills, hoppas det ger sig snart.

Nu är det ju inte mycket kvar av cykelsäsongen. Men jag har åtminstone ett 24-timmars MTB-lopp om ett par veckor och sedan avslutningen av Långloppscupen veckan efter det. Så det hade ju varit skönt att få träna lite också. Förkylningar jag får brukar tyvärr sitta i rätt länge. Men jag borde hinna bli frisk innan Lida 24h, frågan är bara hur mycket eller ens om jag hinner träna innan.
Igår hade jag tänkt börja googla lampor, men min mancold placerade mig i soffan med 0 energi fram tills jag flyttade mig till sängen där jag slocknade omedelbums.

Linus som gör en massa cykel-filmer (han är mycket bättre än mig på det där) gjorde en film från Bockstensturen där jag fick ett ganska stort antal sekunder i rampljuset:


Jag måste bli bättre på det där med videos, vill ha en bra redigerings-app till mobilen men inte hittat någon klockren ännu. Fick tipset om FilmoraGo och Adobe Premiere Clip, så jag kan väl testa dom nu när jag ändå är sjuk och inte kan spendera tiden med att träna...

Ny vecka, nya möjligheter

Foto: Oscar Ekstam

Hej och god morgon!

Vaknade igår med halsont, ni vet ju hur kul det kan vara. Så nu lever jag med en förkylning i kroppen. Rackarns också! Hinner dock förhoppningsvis bli frisk igen innan Lida 24 timmars, som ju Linda var snäll nog att anmäla mig till.

Bilden ovan tog Oscar i samband med Bockstensturen i helgen, vet ni vart det finns fler? Jag hittade ett gäng hos Martin Rimby.

Förutom att vakna med halsont så spenderades gårdagen med stort fokus på att klättra i träd. Riktigt kul och lite spännande också. Efteråt plockade vi svamp och tog sedan en räkmacka i Barsebäckshamn. Livet alltså!

Foto: Linda

Det var gårdagen det, idag väntar jobb, jobb och jobb. Men det ska ju göras det också. Vi hörs igen lite senare!

Idag: nya äventyr!

Hej och god morgon, cykelvänner!

Det där var några bilder från gårdagen det. Ni följer väl mig på Instagram så ni såg dom flesta på min insta story?

Idag är jag lite sliten men ändå människa. Vi kom hem halv tio igår kväll och har nu ätit kantarellmacka till frukost. Idag väntar nya äventyr då vi ska "klättra i träd". Det är en sådan där äventyrsbana i träd, blir nog hur lattjo som helst.

Ingen cykling idag, men jag fick ju en hel del av det igår och imorgon kör jag på igen.

Nu ska vi göra oss i ordning här och ta en liten promenad innan klättrandet. Hörs sen, hej!

Vilken dag!

Hej och god kväll!

Sitter nu i bilen på väg hem från Ullared. Japp, Ullared. Linda kör, så oroa er inte för det ni.

Men vi börjar med Bockstensturen. Vi kom dit i god tid. Plockade ut nummerlapp, Linda sålde sin. Lite rull med Jone innan start och benen kändes bra. Skoj!

Starten gick och allt kändes jättebra, första biten är bara att hålla position i gruppen mellan åkrarna. Sedan kommer typ fyra backar med ganska kort mellanrum. Jag gick in i första backen som typ åtta nia. Bra position och det gick inte så hysteriskt fort upp. Andra backen fixade jag också. In mot tredje backen så kom jag in lite sämre, fick ge mig och hade då ca 15-20 man framför mig. Väntade in nästa gäng och vi blev ca 10 man i gruppen. Hade Erik Åkesson där som sa att det var en dålig tävling att vara seg på. Jag försökte peppa honom med att det var långt och att det kunde vända som på Finnmarksturen. Strax därefter kom vi till Åkulla och den rackarn satte fart. Han fick med sig Martin Johansson och jag tänkte att dom kunde få grilla sig framför oss. Men när också Henrik Sparr satte fart så tänkte jag att det där blir en farlig trio så jag gasade efter. Lyckades ansluta och framför allt Erik fläskade sedan på. Cyklist efter cyklist hämtades in och precis innan andra gången i Åkulladepån så hämtade vi in en grupp. Nu var vi plötsligt och krigade om placeringarna 7-17 ungefär.

Farten hade dock varit hög för mig och i en stor grupp blir det lite mer oreda. Hängde ändå med och tog någon pliktskyldig förning. Efter sju cyklade mil så hade jag dock börjat känna mig riktigt svag och när jag kom sist in i en backe så fick jag ge mig. Helt slut. Med tre mil kvar. Stannade och kissade (för andra tävlingen i rad). Martin som hade släppt tidigare kom ifatt och ville ha sällskap men jag var för trött. I depån efter typ 78 km så stannade jag för en näve punchpraliner och ett par kanelgifflar. Efter ungefär åtta mil blåste Eric Herlitz förbi samtidigt som jag stannade för att pussa Linda. Fick höra att jag låg bra till och skulle skynda mig.

Vet inte om det var pussen eller punchpralinerna, men kort därefter så vaknade jag till liv igen. Körde på bra och plötsligt så såg jag Eric igen. Gnetade ikapp honom och vi sällskapade en stund. Med knappa milen kvar så ställde han dock av mig. Så slutet fick jag åka på egen hand. Eller ja, det var ju massor av motionärer överallt. Vet inte om det upplägget är riktigt optimalt med att vi ska komma ifatt massa motionärer under sista två och en halv milen. Det är nog inte helt bra för vare sig motionärer eller elit.

In i mål rullade jag som 17:e gubbe. Dom jag åkte med till det var tre mil kvar rullade in på plats sex och bakåt. Ändå skoj att ha varit med i matchen om topp-10 så länge. Efter målgång så försåg Linda mig med punchpraliner och styrde mig mot maten. Linda langade också åt mig med bravur idag!

Efter en dusch så styrde vi mot Ullared, men först ett stopp för att plocka svamp. Jag var rätt krispig där i svampskogen kan jag lova. Vi fick ihop massor av svamp och styrde sedan glatt mot Ullared där vi spenderade en del tid. Efter en kanelbulle och en Cola där så blev jag nästan människa igen. Nu har jag fått uppleva Ullared också, det var skoj! Det var jag som ville dit och det var första gången jag fick uppleva det där spektaklet.

Fotograf: Jone

Glad innan start. Foto: Linda

Bilder från loppet signerade Linda.

Efter målgång. Lite trött.. Foto: Linda

Post race-äventyr.

Det blev en fullspäckad dag det här. Riktigt najs. Jag är nöjd med loppet och har haft det hur trevligt som helst idag. Köpte lite grejer till barnen också så dom blir nog nöjda också sen.

Skoj att se er och höra hejaropen i skogen också.

Hörs imorgon igen, hej 

Dags för Bockstensturen

Hej och god morgon!

Vaknade upp i ett sovande Bjärred och nu styr vi mot Varberg och den åttonde deltävlingen i Långloppscupen, nämligen Bockstensturen. Tävlingen är 100 kilometer lång, så det är cupens överlägset längsta och det gillar jag. Fler tävlingar borde bli längre så det blir mer långlopp över det hela. Idag går det liksom inte att köra plattan i mattan från start till mål. Ska bli riktigt skoj. Det ska i vanlig ordning vara bra väder, men det har i alla fall regnat mycket, så lerigt kan det nog bli. Jag ser fram emot att få kriga mig igenom både terräng och trötthet.

Det var i samband med Bockstensturen för två år sedan som Linda och jag träffades för första gången. Så vi får nu varje år fira med att köra tio mil lertävling på MTB. Hur firar ni era årsdagar? Det har varit två fantastiska år tillsammans och vi åker nu tillsammans mot nya mål. Idag ska hon dock inte tävla då hon är förkyld, så idag får hon stå vid sidan och kasta flaskor istället. Igår så anmälde hon oss till Lida 24 timmars. I soloklassen. Alltså en MTB-tävling som pågår i 24 timmar. Det var inget jag hade planerat att köra och det är bara två veckor kvar. Det där är en av alla dom härliga sakerna med Linda, hon tvekar inte på att kasta sig in i nya utmaningar. Så nu lär vi fundera på hur man överlever 24 h MTB. Ingen av oss har till exempel bra lampor till hjälmarna..
Nåväl, jag älskar henne och det ska bli kul att få uppleva även det tillsammans med henne.

Bilden ovan är från gårdagens väckningspass, ett effektivt sådant där jag värmde upp i två minuter, köttade i 20 och sedan rullade ur i sex minuter. 28 min från start till avslut på passet!!

Nu taggar vi Bockstensturen, vi hörs igen efteråt!