Uppdaterat: Alltså, det här med långlopps-SM...

Cykelsverige står återigen utan arrangör för Långlopps-SM (LLSM) (om inte Finnmarksturen fått det...). Jag har egentligen inte engagerat mig så mycket i frågan då jag inte är tävlingscyklist i år och tänkt att jag släpper sådant där . Det är ju inte direkt första gången som det krisar kring Långlopps-SM, för något år sedan gick ju Bockstensturen in i sista stund och räddade oss cyklister som ville ha ett SM. För några dagar sedan började jag få mejl från cyklister som gärna ville ha SM och var på förbundet i den frågan. Jag nämnde i något blogginlägg i vintras/våras att vi (cykelsverige) stod utan Långlopps-SM i år och jag har väl Twittrat något om det också. Det är alltså ingen nyhet nu i augusti att vi står utan arrangör för LLSM.
Jag vet att Bockstensturen nu fått frågan om att vara värd för SM men tackat nej. Rykten på Facbook säger att Finnmarksturen kanske tar det. Det är 1½ vecka kvar till Finnmarksturen.
Från förbundshåll tycks man tro att det här med ett långlopps-SM är väl som att ordna vilken tävling som helst. Men jag är rätt säker på att just långlopp är något av det mer tidskrävande och omfattande cykelarrangemang som en förening kan ta på sig. En veckas SM-tävlingar i landsväg eller MTB är nog enklare att arrangera än att starta upp ett nytt långlopp. Förbundet vill ha LLSM i september och tror/hoppas/räknar med att någon förening gärna gör det varje år. Innan vi når 5-600 LLSM-cyklister så tror jag inte det kommer att ske. I Falun (Bjursås) arrangerades Långlopps-SM för något år sedan, men det är också enda gången som LLSM legat på en helt ny tävling, annars har det varit redan befintliga tävlingar som tagit på sig SM-statusen. Jag har föreslagit för SCF att köra LLSM samtidigt som vanliga MTB-SM. På så vis får man allt samlat under samma vecka och man får "alltid" någon som tar på sig att arrangera tävlingarna. Men eftersom risken då är stor att vi istället inte får något MTB-SM alls så förstår jag varför man inte gör så.
Lägg SM på en av de redan existerande långloppen då, tycker väl säkert många. Visst, det skulle ju vara smidigt. Största anledningen till att det inte sker är väl att Långloppscupen och SCF inte direkt är bästa polare (+ att SCF vill ha tävlingen i september och endast i undantagsfall kan tänka sig en kompromiss). Deltävlingar i Långloppscupen har haft SM-status några gånger, men det stör den vanliga ordningen på ett långlopp då man måste ta hänsyn till speciella SM-regler gällande bland annat seedning samtidigt som arrangören bara får några enstaka extra tävlande. En annan nackdel med att ha det rullandes på Långloppscupen är att datumet inte blir vid samma tid på året. En cyklist som vunnit LLSM i september ser ju ogärna att nästa års LLSM arrangeras i maj, för då hinner den inte ens använda sin nya mästardräkt.
Så, tror ni det blir något LLSM i år?
Hur tycker ni detta skall lösas för att vi ska slippa detta problem i framtiden?
Vem bär ansvaret för att det blir ett LLSM, är det förbundet (SCF), cyklisterna eller föreningarna?
Inför nästa år, vem tar arrangemanget?
Kan Du tänka dig att arrangera ett LLSM eller finns det folk i din förening som kan tänkas göra det?
Om ni undrar vilka som arrangerar vilka SM-tävlingar i cykel de kommande åren och vilka arrangemang som är lediga så kan ni kika här: http://iof1.idrottonline.se/SvenskaCykelforbundet/Tavling/Masterskapskalender1/

Uppdaterat: Det är nu klart att Finnmarksturen blir SM-arrangör 2011!

Problemet kvarstår dock, det är svårt att arrangera långlopp och cupens deltävlingar brukar inte gärna vilja ta det. Så hur löser vi det i framtiden för att slippa paniklösningar 1½ vecka innan SM avgörs? En himla bra lösning för att dels få ett mästerskap i några år OCH ge förbund/cyklister/föreningar tid att fundera ut något riktigt bra är ju att ge Finnmarksturen SM-status i säg tre eller fem år. Uppenbarligen var nu Finnmarksturen intresserade av ett SM, låt dom ha det då i något år.

Det är ju rätt sjukt att SM hänger på att en enskild cyklist ringer till tävlingsarrangörer och frågar om dom vill ta SM. Den uppgiften borde väl någon på förbundet ha?

Bilder från Cykel & Fjäll GP

Eftersom jag är dödssjuk sedan igår (lite snorig och ont i halsen) så bestämde jag mig för att ta med barnen ut på en biltur för att kika på cykeltävling. Tänkte vara ute så länge som de orkade, men de var hur glada som helst nästan hela tiden, gillade verkligen att kolla på cykeltävling och jaga cyklister med bil. Jag hade min GoPro, min systemkamera och min mobilkamera. På så vis kunde jag ju kanske få något till bloggen. Precis när jag satt barnen i bilen för att åka så ramlade Filips plåster av så jag sprang in för att hämta nytt, rev då med mig ett framhjul, en pump och en slang i samma veva. Skulle kanske kunna göra någon glad... Vi kom iväg lite senare än jag hoppats på men hann ikapp cyklisterna ganska snart ändå.

I Aspeboda såg vi cyklisterna första gången, en tätduo hade bildats under loppets inledning och bestod av Magnus Darvell och Fredrik Ericsson.

Klungan såg inte ut att ha allt för bråttom och tätduons lagkamrater satt längst fram för att hålla ner farten

Efter att Smedsbos grusparti hade passerats så var vi nu efter klungan och vi kom ikapp en stackare som punkterat sitt FRAMHJUL. Jag erbjöd mitt framhjul som låg i bagageutrymmet samt lite pace. Första gången jag pace:ade någon med bil!!!11 Fattade först inte varför han släppte i dom små backarna som fanns, men då kollade jag på hastighetsmätaren och tänkte att det var kanske jobbigt att hålla 50 km/h uppför? Nåväl, han kom ikapp igen i alla fall...

Hade lite ambitioner att ta mig förbi följebilar och klunga för att barnen skulle få kliva ur och röra på sig i den fruktade grusbacken upp till Solarvet så jag kunde fota trötta cyklister på dammiga grusvägar. Men kommissarien och sjukvården gjorde ett jättebra jobb med att blocka mig!!!

Le peloton på väg mot Rexbo och den där backen

Backen var precis så jobbig som jag hoppats och redan i inledningen av den så sållades agnarna från vetet och klungan slogs i molekyler

Snart uppe nu, kämpa! Hela vägen upp åkte jag med rutan nere så jag kunde skrika åt cyklisterna och höra det episka ljudet av skramlet från landsvägscyklar på grusväg. Ett mycket speciellt ljud som var härligt att få uppleva, det kändes nästan som om jag körde följebil på Paris-Roubaix när jag sicksackade mellan cyklister och ropade lite väl valda ord.

Ner kommer man ju alltid... I den där gruppen framför oss sitter Tommy "Cross-Tompa" Johansson som 1994 tog både EM- och VM-silver i downhill. Idag 17 år senare blev han 50:e man i en stenhård landsvägstävling.

Nere på platten så hade klungan blivit två huvudgrupper bakom täten. Dessa två grupper gick sedan ihop och bildade en lite större klunga igen.

Framme i täten hade duon blivit en trio då Johan Lindgren anslutit

Dags för bergspris! Fredrik Ericsson tog de första fyra bergsprisen, vem som tog det femte vet jag inte, men vi kan väl gissa att Fredrik tog hem bergspristävlingen.

Bakom tättrion hade nu jakten satt fart på allvar och dessa fyra jagade närmast, ca: två minuter efter täten. Förlåt för att jag är så kass på namn, men Marcus Johansson från CK Hymer var med, en lagkamrat till honom, en från CK Ringen och så Cykelcitys Jonas Ahlstrand på hjul då han hade två lagkamrater i förstagruppen.

Efter bergspriset vid Hisvåla så skulle vi ner till byarna norr om Leksand. Ni vet, Romma, Hälla, Ullvi och Tibble.

Nere i dalaidyllen där man firat midsommar i varenda korsning ett par dagar tidigare. Därefter skulle gruspartiet vid Leksands golfbana passeras och sedan väntade väldigt kuperad terräng på en av de populära distansvägarna genom Norr Lindberg. Jag hittade gaspedalen så vi fick en stund vid det fjärde bergspriset för att äta mackor och sträcka på benen.

Ingen jätteskräll när Fredrik Ericsson passerade linjen först vid det fjärde bergspriset

Utbrytarkompisarna var dock inte långt efter

Den jagande kvartetten var nu ca: 1.40 efter täten och befann sig plötsligt i ett läge där dom själva blev jagade

Cykelcity var väl rätt missnöjda med att bara ha tre man bland de sju första så de hade satt fart i backarna, Matthias Wengelin, en CK-Ringencyklist och en före detta elitlöpare (!!!) tävlandes för Norberg CK hade hängt med

Alltså, köerna på riksvägen var inte jättekul. Men vi kom ju fram och förbi till slut och här plåtar jag den grupp som nu jagade tättrion när de ger sig in på grusavsnittet efter Grycksbo. Vid detta tillfälle var dom bara några sekunder efter täten och den enda som hängt med Cykelcitytåget var den där före detta elitlöparen. Man kunde ju ha trott att kanske någon av sveriges elitcyklister skulle klarat av biffen, men löparen (Henrik Nyström för er som kan löpning) hade väl dragit nytta av högt syreupptag och slapp antagligen göra något som helst dragjobb under loppet. Riktigt imponerande kört av honom!

De som inte vann

Falu CKs Joel Håland spättar på ut på grusvägen

Huvudklungan på detta längsta grusvägsparti som tog cyklisterna från Grycksbo till Österå

Joel Håland, någon Östersundcyklist, Marcus Johansson och med den röda spaden och de mäktiga pollisongerna; Magnus Darvells yngre bror, Markus Darvell!

Klungan var akterseglad från tätstriden och var lite oväntat stor, nu var dom på väg mot Rostberg för att ta grusvägen över till Skuggarvet

I hans hemby, Skuggarvet, hittade vi en ensam Magnus Darvell. Och han låg inte före Cykelcity-gänget... Snacka om respektlöst av CC att kränka hemmasonen innan hembyn där han annars hade firats som en hjälte.

Norbergs löparhopp hade också fått ge sig och in i målbacken kom sex stycken Cykelcity-åkare i samlad grupp. Johan Landström skickade iväg en attack direkt och jagades närmast av Johan Lindgren och Fredrik Ericsson (alla tre är ju mer eller mindre Falubor!).

Vann gjorde Johan Landström som visserligen är från Barkhyttan och tävlar för Cykelcity men som påpassligt nog bor i Falun och jobbar på Cykel & Fjäll. Blir inte mycket mer hemmaseger än så. Skulle ha varit om arrangörsklubben vunnit genom falusonen Mattias Nilsson då som också han jobbar på Cykel & Fjäll.

Marcus Ljungqvist gjorde comeback och blev 29:e man idag, 6:40 efter segrande Johan. Lite träning på det där så...

Resultat från Cykel & Fjäll GP hittar ni här

Långt intervallpass

Tid: 1:57:19
Sträcka: 62.34 km
Snitt/maxhastighet: 31.9 / 64.5 km/h
Snitt/maxpuls: 153 (78%) / 181 (92.3%)
Blev ju ett långt och hårt intervallpass idag, precis vad jag behövde. Först körde jag sex stycken fem kilometer långa intervaller mellan Stennäset och Bergsgården. När jag var klar med det "rullade jag ur" via avslutningen på Cykel & Fjäll GP. Eftersom den avslutningen är ganska så tuff så blev det tre och en halv bonusintervall bara för att. Några jobbiga backar och det avslutande grusavsnittet (som är en av backarna) bjuds man på för att eliminera eventuellt kvarvarande pigghetskänslor.

De sista 15 km på Cykel & Fjäll GP är inom dom röda markeringarna. Ingen risk att någon spurtspecialist tar hem den tävlingen inte.

Bra med sådana här intervallpass ibland. Jag hade ju börjat tro att jag hade någon typ av form på gång men dom tankarna är nu som bortblåsta och jag har tryckt ner mig själv ganska rejält igen. #Osnabb 

Hempendling och Cykel & Fjäll GP

Ett inlägg som handlar min hempendling igår, tillägnat Mattias Nilsson

Där borta skymtar en äng i Olsbacka

Blondinbella

Skövde-lera på skon

Här börjar det första grusvägspartiet på Cykel & Fjäll Grand Prix. Svagt utför på asfalt och sedan in på grusvägen, som är en 70-sträcka. Första kurvan där nere kan ju bli lite spännande när 100 cyklister vill vara först i 70 km/h på en grusväg. Eftersom tävlingen är ny så vet jag ju inget om hur den kan tänkas vara, men bansträckningen gör den väldigt intressant. En landsvägstävling för tävlingscyklister (och motionärer på en 85 km lång bana) på 138 km med 27.4 km grusväg och flera av de längsta backarna i närheten. Jag kan garantera att målkamera inte kommer bli nödvändigt eftersom fältet kommer vara väl utdraget när cyklisterna går i mål uppe vid hopptornen. Fem bergspris finns också och backen upp till första bergspriset är grusväg vilket får mig att tro att tävlingen kommer sätta fart på allvar där. Redan efter 42 km alltså.
Jag gillar ju tävlingar där man garanteras att bli trött, det här är nog en av dom. Förhoppningsvis en framtida svensk klassiker. Ska vi tro att Fredrik Ericsson vinner? Eller ska hemmaklubbens Magnus Darvell sopa hem det?