Hej och god kväll!
Här sitter vi nu i vår stuga och är bra jäkla slitna. Det fina i krånksången är att vi var slitna redan när vi startade idag. Skönt att känna att jag lever...
Idag körde vi Jämtlandstriangeln med våra MTB-cyklar. Bitvis stenigt och jävligt och bitvis mer lättåkt men hela tiden fint. Det är ju något speciellt med fjällen och att vara ovan trädgränsen. Så storslaget på något vis. Efter att ha googlat lite om att cykla Jämtlandstriangeln så hade vi sett att folk rekommenderade att man körde åt det ena hållet men andra rekommenderade att man körde åt det andra hållet. Vi körde Storulvån-Sylarna-Blåhammaren-Storulvån och jag tyckte att det fungerade riktigt bra.
Vädret var på topp inledningsvis och vi skådade renar redan i ett tidigt skede. Kanske inget att häpna över, men för en stassing som jag så kändes det lite coolt. Dessa dagar när vi har fjällcyklat så har vi gjort det riktigt lågintensivt. Alltså inte ens distansintensitet. Det i kombination med lite fotostopp, fikastopp och annat gjorde ju att det hela tog sin lilla tid. Men fint var det! Vi visste att det skulle komma regn till eftermiddagen men vi hoppades givetvis hinna så långt som möjligt innan regnet. Med oss hade vi också regnjackor och lite benvärmare och annat för att inte behöva frysa. När vi hade vänt vid uppåt igen från Sylarna (vi åkte aldrig till fjällstationen utan svängde av vid bron innan). Så började regnet jaga oss. Vi hann inte fram till Blåhammarens fjällstation innan regnet kom och temperaturen där har idag varit knappa 13 grader, tänk på det ni som sitter i en värmebölja. Till det en riktigt frisk vind.
Vi kom i alla fall fram till Blåhammarens fjälllstation utan att bli helt dränkta, där åt vi lite och värmde oss en stund. Till vår stora glädje så lättade molnen relativt snabbt och vi bestämde oss för att fortsätta igen. Från Blåhammaren och mot Storulvån så tyckte jag att det rent cykelmässigt var bäst, utom sista biten närmast Storulvån då som är riktigt stenig. Bitvis ganska många vandrare, men inget som riktigt störde. Hejar man bara glatt så går det mesta fint.
Den här typen av cykling gör man inte för att man vill cykla på fina stigar utan det är mer för att få en fjällupplevelse. Ibland får man gå med cyklarna och ibland cyklar man, det hör liksom till. Vill ni cykla fina stigar så kan jag guida er runt skogarna i Falun med omnejd!
Lite mer påklätt och mörkare på slutet av bildserien där.
Imorgon tänkte vi testa det här med att ha en vilodag, vi får väl se hur det går... Just nu är vi dock ganska slitna och stela. Så det ska nog gå bra.
Frågor på detta? Lämna gärna en kommentar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar