God morgon och glad midsommar, cykelvänner!
Idag är det ju midsommarafton som ni säkert redan vet och midsommarafton brukar jag fira genom att cykla Solleröloppet. Idag blir det dock inget Sollerölopp, det är nämligen som så att för första gången sedan 1940 ställs Solleröloppet in detta år. Detta på grund av interna stridigheter inom Sollerö IF.
Synd att en av våra riktiga cykelklassiker ställs in och det är bara att hoppas att loppet återuppstår nästa år.
För att ändå hålla fast vid vissa traditioner så bjuder jag på dessa klassiker, trots att jag alltså inte tävlar idag:
Så istället för flera timmars hårt slit i området runt Sollerön/Mora/Orsa blir det en midsommar på hemmaplan. Tur då att vi har midsommarfirande på granngården senare idag!
Fram till dess att det blir midsommarfirande så ska jag passa på att jobba lite här hemma. Hur firar ni midsommar, nu när inte Solleröloppet avgörs?
Igår var vi vid hinderbanan i Vika, ett typiskt bra ställe för barn (och vuxna) att göra av med energi. Jag har faktiskt sedan förra året funderat på en mini-hinderbana i anslutning till Öijer-Arena här på gården. Inget sådär avancerat, men några däck att springa i, någon balansgång och något att klättra över borde väl räcka långt?
2016-06-24
2016-06-23
Snabbaste Le Peloton Falun någonsin
God morgon cykelvänner!
Sitter här i ett hus fullt med folk som sover och mår lite illa av mjölksyrachocken från Le Peloton Falun. Idag blev det den snabbaste Le Peloton Falun som någonsin körts så det är kanske inte så konstigt att benen står rakt ut och visst illamående hänger över mig. Tyvärr så fick jag inte med mig några prestigefyllda STRAVA-KOM, utan andra i gruppen var någon sekund snabbare på dom där segmenten. Men jag var i alla fall med i KOM-gruppen och bangade inte på mina förningar heller denna gång.
Förra gången gick det ju också väldigt fort men då var vi tre starka som var med hela vägen och idag var vi sex stycken, vilket gav lite högre fart men också lite lägre snitteffekt. Jag var lite bättre på att trycka på "lap" denna gång också så siffrorna från varje fartsträcka blev lite bättre än senast.
Sjukt kul med så många snabba cyklister och den dynamik som finns i en snabbt cyklande grupp. Klart värt att kliva upp 04:53 för detta. Frida vaknade för välling då, annars hade jag faktiskt ställt klockan på 05:20.
Startade dagen med lite raketbränsle nere i källaren.
Blöt asfalt och kaos-känsla i benen efter gårdagens styrkeintervaller.
Stort gäng idag. Det brukar tydligen vara så att om det är lite sämre väder så blir fler med. Masar och kullor, ni vet.
Gruppen i Ornäs, efter andra fartsträckan och första selekteringen. Vi höll sedan ihop hela vägen in till Falun även om det sprack lite i gruppen stundtals längs med grusvägen. Initativtagaren och monsterstarke Jonas Pettersson ger oss "The look" innan allvaret drar igång igen. 55-klinga på den mannens cykel...
Fikasugna efter väl utfört arbete.
Grodbakelsen illustrerar känslan sådär efteråt. Fick faktiskt plåga i mig den pga illamåendet...
Data från dom tre fartsträckorna samt för hela passet. Förra gången hade jag högst effekt på sista sträckan men denna gång blev det på fartsträcka två där Jonas P och jag fick ta lite extra ansvar vilket drev upp effekten där. 47.2 i snitthastighet känns ju som en hygglig fart ändå...
Första fartsträckan är ju egentligen lite uppvärmningsbetonad, men det gick ju på rätt bra ändå.
Andra fartsträckan där ska tempot drivas upp och det gjorde det också. Fick köra ikapp förstagruppen en gång efter att en lucka bildats och sedan var festen igång på allvar. Kände mig ändå riktigt stark och det var ju kul att se andra lida så.
Tredje fartsträckan så började jag med att känna mig fortsatt stark. Gruppen sprack av i två tremannagrupper en stund och jag hängde med första gänget. Tyckte allt var under kontroll även här men på slutet av grusvägen började jag känna mig lite mer krispig. Ute på asfaltsavslutningen så finns ett Strava-segment som heter Två lönndryga backar och i den sista där så stod Robert Reyier Österling och spurtade upp. Jag var uppe på 643 watt där på tredjehjul och grinade illa. Men, är man bara med över krönet så hänger man ju med efteråt också...
Kunde gå med runt hela vägen in mot "målet", tog någon extraförning på slutet vilket visade sig bli kostsamt då jag precis mot slutet fick släppa några meter till Jonas P och Robban spurtade förbi precis innan det var över.
Fartfest de luxe.
Jag filmade även denna runda, men det känns lite som om ni sett Le Peloton Falun redan. Om inte så kan ni se filmen från förra veckan här: https://www.youtube.com/watch?v=fdbizNdzo08 Det här var väl det mest spännande från dagens film:
Här har ni rundan på STRAVA:
Här har ni all data via Garmin Connect:
Sitter här i ett hus fullt med folk som sover och mår lite illa av mjölksyrachocken från Le Peloton Falun. Idag blev det den snabbaste Le Peloton Falun som någonsin körts så det är kanske inte så konstigt att benen står rakt ut och visst illamående hänger över mig. Tyvärr så fick jag inte med mig några prestigefyllda STRAVA-KOM, utan andra i gruppen var någon sekund snabbare på dom där segmenten. Men jag var i alla fall med i KOM-gruppen och bangade inte på mina förningar heller denna gång.
Förra gången gick det ju också väldigt fort men då var vi tre starka som var med hela vägen och idag var vi sex stycken, vilket gav lite högre fart men också lite lägre snitteffekt. Jag var lite bättre på att trycka på "lap" denna gång också så siffrorna från varje fartsträcka blev lite bättre än senast.
Sjukt kul med så många snabba cyklister och den dynamik som finns i en snabbt cyklande grupp. Klart värt att kliva upp 04:53 för detta. Frida vaknade för välling då, annars hade jag faktiskt ställt klockan på 05:20.
Startade dagen med lite raketbränsle nere i källaren.
Blöt asfalt och kaos-känsla i benen efter gårdagens styrkeintervaller.
Stort gäng idag. Det brukar tydligen vara så att om det är lite sämre väder så blir fler med. Masar och kullor, ni vet.
Gruppen i Ornäs, efter andra fartsträckan och första selekteringen. Vi höll sedan ihop hela vägen in till Falun även om det sprack lite i gruppen stundtals längs med grusvägen. Initativtagaren och monsterstarke Jonas Pettersson ger oss "The look" innan allvaret drar igång igen. 55-klinga på den mannens cykel...
Fikasugna efter väl utfört arbete.
Grodbakelsen illustrerar känslan sådär efteråt. Fick faktiskt plåga i mig den pga illamåendet...
Data från dom tre fartsträckorna samt för hela passet. Förra gången hade jag högst effekt på sista sträckan men denna gång blev det på fartsträcka två där Jonas P och jag fick ta lite extra ansvar vilket drev upp effekten där. 47.2 i snitthastighet känns ju som en hygglig fart ändå...
Första fartsträckan är ju egentligen lite uppvärmningsbetonad, men det gick ju på rätt bra ändå.
Andra fartsträckan där ska tempot drivas upp och det gjorde det också. Fick köra ikapp förstagruppen en gång efter att en lucka bildats och sedan var festen igång på allvar. Kände mig ändå riktigt stark och det var ju kul att se andra lida så.
Tredje fartsträckan så började jag med att känna mig fortsatt stark. Gruppen sprack av i två tremannagrupper en stund och jag hängde med första gänget. Tyckte allt var under kontroll även här men på slutet av grusvägen började jag känna mig lite mer krispig. Ute på asfaltsavslutningen så finns ett Strava-segment som heter Två lönndryga backar och i den sista där så stod Robert Reyier Österling och spurtade upp. Jag var uppe på 643 watt där på tredjehjul och grinade illa. Men, är man bara med över krönet så hänger man ju med efteråt också...
Kunde gå med runt hela vägen in mot "målet", tog någon extraförning på slutet vilket visade sig bli kostsamt då jag precis mot slutet fick släppa några meter till Jonas P och Robban spurtade förbi precis innan det var över.
Fartfest de luxe.
Jag filmade även denna runda, men det känns lite som om ni sett Le Peloton Falun redan. Om inte så kan ni se filmen från förra veckan här: https://www.youtube.com/watch?v=fdbizNdzo08 Det här var väl det mest spännande från dagens film:
Här har ni rundan på STRAVA:
Här har ni all data via Garmin Connect:
Etiketter:
Cykling,
Falun,
Focus,
Garmin Connect,
Le Peloton,
STRAVA
2016-06-22
Intervallmix med Boddan och Bleckur
Hej vänner!
Ännu en arbetsdag hemma på semestern är lagd till handlingarna. Igår kom Ronyas syster med barn och svärmor hit. Så vi kör fullt hus i några dagar nu. Härliga tider! Idag jobbade jag på från frukost till klockan 17 med paus för lunch. Där vid 17 så bytte jag om till cykelkläder och stack iväg för att möta upp Lars Bleckur och Jimmy Bodin. Dom skulle köra lite olika intervaller och jag skulle få vara med!
Fokus idag var låg kadens/tung växel. Det blev ca: 30 minuters med den varan innan vi "rullade ur" benen med en högkadensintervall i mediumintensitet längs med Varpan. Efter att först ha snittat 46-56 i kadens under intervallerna så blev det en omställning för benen när jag avslutade med ett snitt på 106 i 15 minuter. För intervallerna så körde vi Högbobacken en gång och sedan åkte vi fram och tillbaka mellan Lugnet och Skuggarvet för att samla ihop träningstiden i backarna där. Bände mig upp för backen från Lugnet mot Skuggarvet på tyngsta växeln en gång, fint fläsk.
Skuggarvet.
Två färdiga killar efter sista lågkadensintervallen.
Imorgon tänkte jag faktiskt göra ett avbrott i semestern och ställa klockan på typ 05:20 för att köra Le Peloton Falun klockan 06 på morgonen. Jag försöker ta alla tillfällen jag kan att få träna med andra. Behöver det så in i bombens mycket.
För er som önskar att grotta ner er i siffror så kan ni hitta allt från dagens pass här:
Etiketter:
Backintervaller,
Cykling,
Jimmy Bodin,
Lars Bleckur
2016-06-21
Ännu en semesterdag lider mot sitt slut
Hej cykelvänner!
Ännu en semesterdag med jobb här hemma är avklarad. Denna dag blev dock inte lika intensiv som gårdagen då jag slet på väldigt många timmar i sträck. Dagen började dock tidigt då Frida vaknade redan klockan sju i morse... Idag har det ju regnat på förmiddagen så då blev det inomhusjobb men nu på eftermiddagen har vädret varit helt fantastiskt.
Något av det jag gjort idag är att bygga ihop en gungställning som Ronya köpt. Det räckte tydligen inte med att vi har kommunens största gunga, vi behövde också små gungor.
"Fastnat" ropade Frida från gungan tidigare idag.Jag fyllde bilen med diverse skräp som skulle till återvinningscentralen, tog med mig Frida och tömde bilen där. Så mycket skräp man kan samla på sig här hemma ändå... När jag var där så var det en kille som gick runt och letade efter saker kring containerna, när han såg ut att ha letat klart så kom han fram och frågade om jag hade någon burk. Skänkte med glädje bort mina två påsar med pantburkar. Kunde se på hans ögon hur glad han blev jag jag slapp stå och panta dom. Win-win.
Nu på kvällen så satt jag och kollade igenom ett nummer av Cyklopedin, läst lite om Isak Strömbergs träningstips och Lars Bleckurs träning. Ronya ville ha ut ett glas vatten och när jag gick ut med det så hörde jag Lars Bleckurs röst och han cyklade förbi huset med några andra. Sammanträffandet!
Fick ett SMS tidigare i kväll också, skönt med vänner som vet vad man behöver. STRAVA-hets är ju precis min melodi!
2016-06-20
Backintervaller på Ebbahs träning och Markoolios Vättern-Bianchi till salu
Tjänna!
Har väl kört dom där backintervallerna då och lyckades faktiskt vara två sekunder snabbare än senast jag körde där. Trots stela stockar till löparben att jobba med och utan någon rejäl maxning. Ebbah tränar ju 18:00-19-ish, så det passade ju perfekt för mig att träna på egen hand samtidigt. Jag körde en gång upp för grusserpentinen som uppvärmning och sedan fyra gånger intensivt. Sedan var jag slut och körde Mördarbacken en gång, men tydligen har man byggt om Mördarbacken för skidtävlingarna, så nu tävlar dom inte längre i riktiga Mördarbacken...
Stum cyklist.
Svensk sommar...
Två generationer Öijer-cyklister.
Två av mina tjejer och jag på väg hem.
Här kan ni buda på cykeln som Markoolio cyklade Vätternrundan på. Det tog honom 19 timmar och 55 minuter. Cykeln är en Bianchi Impulso som är värd 15495:-. Pengarna går till Mustaschkampen. Markoolio själv hade lagt ett bud på 10.000:- men jag budade väl över honom på hans egen cykel!
Har väl kört dom där backintervallerna då och lyckades faktiskt vara två sekunder snabbare än senast jag körde där. Trots stela stockar till löparben att jobba med och utan någon rejäl maxning. Ebbah tränar ju 18:00-19-ish, så det passade ju perfekt för mig att träna på egen hand samtidigt. Jag körde en gång upp för grusserpentinen som uppvärmning och sedan fyra gånger intensivt. Sedan var jag slut och körde Mördarbacken en gång, men tydligen har man byggt om Mördarbacken för skidtävlingarna, så nu tävlar dom inte längre i riktiga Mördarbacken...
Stum cyklist.
Svensk sommar...
Två generationer Öijer-cyklister.
Två av mina tjejer och jag på väg hem.
Här kan ni buda på cykeln som Markoolio cyklade Vätternrundan på. Det tog honom 19 timmar och 55 minuter. Cykeln är en Bianchi Impulso som är värd 15495:-. Pengarna går till Mustaschkampen. Markoolio själv hade lagt ett bud på 10.000:- men jag budade väl över honom på hans egen cykel!
Etiketter:
Backintervaller,
Bianchi,
Cykling,
Ebbah
Idag: ont i benen och backintervaller
God morgon vänner!
Ännu en sovmorgon lagd till handlingarna, men idag vaknade Frida lite tidigare än dom senaste dagarna. Det räckte ändå till ännu en natt med över åtta timmars sömn. Det här med semester är ju inte dumt alltså.
Benen gör lite ont idag, precis som förväntat. I cykling så använder man ju inte vaderna så mycket men i löpning används dom desto mer. Så vaderna är rätt stela idag. Egentligen hela baksidan av benen. Älskar det. Nu är det bara att hoppas att benen inte blir lika kassa som dom blev förra gången jag sprang. Nu när jag blivit en sådan frekvent löpare så är det väl på tiden att jag skaffar mig ett par riktiga löparskor? Borde ju kunna komma ner till 35 minuter på milen med ett par snabba skor...
Idag har jag tänkt att cykelträna samtidigt som Ebbah har sin träning i kväll. Alltså klockan 18 på Lugnet. Tänker mig backintervaller på MTB i grusserpentinen följt av Gamla Mormor ner till botten igen. Om någon vill hänga på så kan vi väl säga 18:05 vid parkeringen bredvid Sjulsarvsvägen som korsar skidstadion. Ses då, okej?
2016-06-19
Så hur fort springer jag egentligen 10 kilometer?
Hej cykelvänner!
Man skulle kunna vara lite elak och vända på frågan också, hur långsam är jag egentligen på 10 km löpning? Idag tog jag reda på det genom att springa 10 km ganska platt asfalt från Gullnäsgården, längs med Varpan ut till Bergsgården och en bit in på cykelvägen mot Grycksbo. Där vände jag vid femkilometersmarkeringen och sprang tillbaka. Vädret bjöd på ca: 15 grader och ett lätt regn. Det blåste lite, inte så att det var besvärligt, men ändå så att det märktes. En skåning hade kallat det vindstilla.
Såg denna bild på Instagram precis innan jag stack ut. En tolvårig flicka som skulle springa åttor runt mig alltså. Vissa har ju löpningen i sig, vi andra får ta i lite mer för ett betydligt långsammare tempo...
Jag började med att jogga en kilometer som uppvärmning och sedan när klockan pep för första kilometern så drog jag igång med ett högre tempo. Höll ett jämnt och högt tempo ut mot vändpunkten och efter vändpunkten så ökade jag farten. Sista två kilometerna så vred jag ur det sista även om det inte gick märkbart fortare. Det känns lite så med min "löpning"; farten är ungefär densamma oavsett hur mycket jag tar i. Sanning med modifikation givetvis, men det går inte mycket fortare när jag tar i mycket mer.
Ska inte hålla er på halster mer, så här gick det:
41:36 alltså och en ganska lång bit från den där 40-gränsen. Andra halvan gick dock på 20:17, så visst hopp finns ju och kanske startade jag en smula defensivt. Nästan lite chockartat att jag som normalt kör för hårt från start lyckades pace:a mig själv och till och med lyckas med en så kallad negativ split.
Så här såg min löpning ut. Märkbar höjning av tempot vid halva sträckan och även en liten ökning på slutet.
Det hela var fruktansvärt men benen är inte helt sabbade än, trots att det var några timmar sedan jag sprang. Det lär väl bli värre dom nästkommande dagarna misstänker jag. Har lite ont i fötterna dock, typiskt löpning. Ställde en fråga på min Facebook-sida om vilken tid jag skulle få och jag fick in 91 svar!!! Helt sjukt ju. Erik Kristofer Borgström missade bara med sex sekunder då han gissade 41:30.
Direkt efter löpningen så bytte jag om till cykelkläder och cyklade ett varv runt Varpan. Vet inte om det finns några vetenskapliga belägg för att det fungerar, men jag tänkte att en liten återställare kanske skulle minska förstörandet av benen. Som att benen liksom skulle glömma vad dom nyss varit med om. Eftersom ben inte har något minne så lär det väl inte hända och dessutom blir det ju lite som att först bli misshandlad och sedan få en ursäkt och presenter från den som misshandlat.
Vet inte riktigt om det hjälper men det kändes faktiskt mycket bättre i benen på slutet av rundan än det gjorde under första halvan runt sjön.
Lite data från min löpning, kilometer för kilometer. Finns det annan data som ni skulle vilja ha?
Nöjd med första 10 kilometerna löpning i högt tempo, under 40 känns inte omöjligt, men då måste jag nog först lära mig att springa snabbt.
Man skulle kunna vara lite elak och vända på frågan också, hur långsam är jag egentligen på 10 km löpning? Idag tog jag reda på det genom att springa 10 km ganska platt asfalt från Gullnäsgården, längs med Varpan ut till Bergsgården och en bit in på cykelvägen mot Grycksbo. Där vände jag vid femkilometersmarkeringen och sprang tillbaka. Vädret bjöd på ca: 15 grader och ett lätt regn. Det blåste lite, inte så att det var besvärligt, men ändå så att det märktes. En skåning hade kallat det vindstilla.
Såg denna bild på Instagram precis innan jag stack ut. En tolvårig flicka som skulle springa åttor runt mig alltså. Vissa har ju löpningen i sig, vi andra får ta i lite mer för ett betydligt långsammare tempo...
Jag började med att jogga en kilometer som uppvärmning och sedan när klockan pep för första kilometern så drog jag igång med ett högre tempo. Höll ett jämnt och högt tempo ut mot vändpunkten och efter vändpunkten så ökade jag farten. Sista två kilometerna så vred jag ur det sista även om det inte gick märkbart fortare. Det känns lite så med min "löpning"; farten är ungefär densamma oavsett hur mycket jag tar i. Sanning med modifikation givetvis, men det går inte mycket fortare när jag tar i mycket mer.
Ska inte hålla er på halster mer, så här gick det:
41:36 alltså och en ganska lång bit från den där 40-gränsen. Andra halvan gick dock på 20:17, så visst hopp finns ju och kanske startade jag en smula defensivt. Nästan lite chockartat att jag som normalt kör för hårt från start lyckades pace:a mig själv och till och med lyckas med en så kallad negativ split.
Så här såg min löpning ut. Märkbar höjning av tempot vid halva sträckan och även en liten ökning på slutet.
Det hela var fruktansvärt men benen är inte helt sabbade än, trots att det var några timmar sedan jag sprang. Det lär väl bli värre dom nästkommande dagarna misstänker jag. Har lite ont i fötterna dock, typiskt löpning. Ställde en fråga på min Facebook-sida om vilken tid jag skulle få och jag fick in 91 svar!!! Helt sjukt ju. Erik Kristofer Borgström missade bara med sex sekunder då han gissade 41:30.
Direkt efter löpningen så bytte jag om till cykelkläder och cyklade ett varv runt Varpan. Vet inte om det finns några vetenskapliga belägg för att det fungerar, men jag tänkte att en liten återställare kanske skulle minska förstörandet av benen. Som att benen liksom skulle glömma vad dom nyss varit med om. Eftersom ben inte har något minne så lär det väl inte hända och dessutom blir det ju lite som att först bli misshandlad och sedan få en ursäkt och presenter från den som misshandlat.
Vet inte riktigt om det hjälper men det kändes faktiskt mycket bättre i benen på slutet av rundan än det gjorde under första halvan runt sjön.
Lite data från min löpning, kilometer för kilometer. Finns det annan data som ni skulle vilja ha?
Nöjd med första 10 kilometerna löpning i högt tempo, under 40 känns inte omöjligt, men då måste jag nog först lära mig att springa snabbt.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)





